DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Kritiken: Regeringen räknade fel – elektronikskatten ökar med nära en miljard

När elektronikskatten nu förenklas räknar staten med att skatteintäkterna minskar. Men i stället blir den nästan en miljard dyrare för företagen och slår mot dem som jobbar mest för miljön, menar experter, som beskriver skatten som ett haveri. ”Ett typiskt exempel på politisk greenwashing”, säger branschchefen Pernilla Enebrink till TN.

Skatten på kemikalier i viss elektronik, den så kallade elektronikskatten, infördes den 1 juli 2017 och var en del av den dåvarande regeringens strategi för att minska skadliga kemikalier i samhället. Skatten berör bland annat datorer, telefoner, vitvaror och TV-apparater. Sedan skatten infördes har kritiken varit hård från branschen och även från myndigheter.

”Det är en jättedålig skatt”.

Skatten utvärderades av Kemikalieinspektionen och Skatteverket 2020, då konstaterade myndigheterna att förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel inte har minskat till följd av skatten. Elektronikskatten har kritiserats för bristande styreffekt och även för dess bristfälliga utformning som en miljöskatt då även produkter som inte innehåller de kemikalier som skatten avser att träffa beskattas.

Pernilla Enebrink, vd på ElektronikBranschen, en branschorganisation för leverantörer, distributörer och handlare inom konsumentelektronik, foto och service, kallar skatten för ett ”haveri”.

– Vi vill att skatten tas bort i sin helhet då det är en jättedålig skatt. Men om skatten ska finnas kvar så måste den leda till ett effektivt substitutionsarbete, det gör den tyvärr inte i dagsläget.

Hon menar att elektronikskatten leder till dyrare produkter på den svenska marknaden samt en ökad administrativ börda för företagen och myndigheterna.

– Och i slutändan får staten mer pengar. Det är ett typiskt exempel på politisk greenwashing. En svensk skatt gör inte att de här ämnena fasas ut. Vill man bli av med de här ämnena så måste man göra det på EU-nivå.

– Dessutom beskattar man flamskydd. Det är ingen som har de här ämnena i produkterna för att det är kul. Man har de här ämnena i produkterna för att man inte vill riskera att någons hus brinner ned.

Kritiken: Minskade incitament till substitutionsarbete

I skattens nya utformning, som träder i kraft den 1 juli 2023, kommer avdrag enbart påverkas om varan innehåller brom, klor eller fosfor. Om ett ämne är additivt eller reaktivt tillsatt ska inte längre påverka rätten till skatteavdrag.

Det finns två sätt att tillsätta flamskyddsmedel i vitvaror och elektronik, konstaterar Kent Oderud, ordförande i APPLiA, en branschorganisation för tillverkare och importörer av elektriska hushållsapparater.

– Enkelt uttryckt så kan man tillsätta flamskyddsmedel på ytan av till exempel ett elektronikkort, och då är det additivt tillsatt. Men om det är reaktivt tillsatt så finns det redan inblandat i grundmaterialet för att skydda mot brand.

– Att det är reaktivt tillsatt innebär också att det läcker mindre till omgivningen än flamskyddsmedel som tillsätts additivt och det är därmed bättre miljömässigt. Förekomsten av reaktivt tillsatt flamskyddsmedel gav därför möjlighet till skatteavdrag tidigare.

Han menar att ändringen kommer att innebära att det inte längre finns några incitament att byta additivt mot reaktivt tillsatta ämnen i produktionen.

– Det här innebär i praktiken att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. Om vi ser till de marknadsledande tillverkarna i branschen så har de tidigare kunnat göra 50 procents avdrag på cirka 3 000 produkter. Från den första juli är det nära noll produkter som får avdrag.

Skatten skulle minska – ökar 900 miljoner

Han vänder sig emot budgetpropositionens konsekvensutredning, det vill säga statens egna beräkningar som ska visa hur förändringen kommer påverka de totala skatteintäkterna. Enligt konsekvensutredningen beräknades skatten minska med 20 miljoner kronor på årsbasis på grund av de justerade skattesatserna från juli 2023. Men beräkningar från APPLiA och Elektronikbranschen visar i stället att skatteintäkterna ökar med nästan 900 miljoner kronor per år. Elektronikskatten kommer därmed öka från 1,7 miljarder till 2,6 miljarder kronor, enligt branschen.

– Förutom att vi tagit in uppgifter från våra medlemsföretag har vi även räknat in att skatten ökade nio procent vid årsskiftet på grund av den årliga indexhöjningen.

Då ambitionen från staten är att skatten inte ska öka på grund av de nya ändringarna har regeringen beslutat att sänka skattesatsen med 1,6 procent.

– Men det skulle krävas en sänkning av skattesatsen med upp till 40 procent för att det samlade skatteuttaget skulle matcha regeringens ambition och vara på samma nivå som idag.

Han menar att de ökade kostnaderna kommer att drabba de svenska konsumenterna.

– Och det vore rimligt att berätta för en konsument som köper till exempel en tvättmaskin att 600 till 650 kronor av priset är skatt, inklusive moms på skatten, på flamskyddsmedlet i produkten.

”De seriösa företagen förlorar".

Även Pernilla Enebrink riktar kritik mot budgetpropositionens konsekvensutredning.

– Vi vänder oss mot att man inte tagit in data på hur företagen påverkas och hur deras skatteavdrag ser ut idag. De har inte heller hört av sig till vare sig oss eller våra medlemsföretag.

Att man ändrar en skatt skapar en osäkerhet och blir krångligt att hantera för företagen, konstaterar hon.

– Nu säger man att förenklar skatten men man gör den dyrare. Det är de seriösa företagen som förlorar på detta. De som försöker följa lagen och göra rätt, de får mycket extra jobb och ökade kostnader.

Niklas Gillström, pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson, skriver i ett mejl till TN att förändringen av avdragsmöjligheterna för kemikalieskatten som genomförs den 1 juli i första hand syftar till att förenkla administrationen.

”Skattesatserna och avdragen kommer då att justeras med syftet att hålla de sammantagna intäkterna från kemikalieskatten så gott som oförändrade. Då förändringarna ännu inte trätt i kraft är det för tidigt att sia om utfallet för den offentligfinansiella effekten”, skriver han.

Även Frida Faxborn, näringspolitisk expert på TechSverige, en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom techsektorn, är mycket kritisk till elektronikskatten.

– Det här är en stor fråga i techbranschen då i princip all hårdvara drabbas av skatten. Flamskyddsmedel är en nödvändighet i techhårdvara eftersom de blir varma vid användning och behöver skyddas från att brinna upp.

”Tillsynen idag är i princip en skrivbordstillsyn”.

Att företag genomför ett aktivt substitutionsarbete beror inte på den svenska elektronikskatten, det är en utveckling som hade skett och sker ändå och som drivs på internationell nivå, menar hon.

– Med den senaste ändringen av den svenska kemikalielagstiftningen har regeringens intention varit att skatten ska bli enklare att hantera för företagen.

– Gott så, men det som händer är att man istället drar undan mattan för alla de företag som gjort ett aktivt substitutionsarbete genom att ersätta klor och brombaserade flamskyddsmedel med bättre fosforbaserade kemikalier.

Hon menar även att tillsynen av lagstiftningen inte fungerar.

– Tillsynen idag är i princip en skrivbordstillsyn där i praktiken företagen skickar in sina redovisningar till Skatteverket som inte följs upp. Det i sin tur leder till att mindre seriösa företag kan ljuga och använda sämre kemikalier i produkterna utan att drabbas. Men de som gör sin hemläxa, jobbar med substitution till gagn för bättre kemikalier i flamskyddsmedel och därmed miljön samt redovisar korrekt drabbas.

Det är påfrestande för företagen att hantera en skatt som inte leder till någonting gott, menar hon.

– Det är en nationell särreglering som inte främjar företagens substitutionsarbete. Skatten innebär en tung administration för en liten marknad som den svenska är i förhållande i ett globalt perspektiv, vilket inte ger Sverige ett gott rykte. Det drabbar främst bara de svenska konsumenterna i slutändan med högre priser. Skatten bör avskaffas då den inte uppfyller sitt syfte att främja miljö och klimat.