KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Svenskarna slänger mindre sopor i krisens spår

Miljö (TT)

Hushållens krympande plånböcker gör avtryck i sopkorgen. Förra året slängde svenskarna i snitt 449 kilo sopor per person, en minskning med 5 procent jämfört med 2021.

– Vi hoppas att minskningen består även när det inte är lågkonjunktur, säger Jenny Westin på Avfall Sverige.

Mängden hushållssopor brukar oftast öka från år till år.

Men 2022 uppgick den behandlade mängden hushållsavfall från hushåll och verksamheter till drygt 4,7 miljoner ton – att jämföra med 5 miljoner ton under 2021, enligt Avfall Sverige som är kommunernas branschorganisation för avfallshantering.

– Det är jätteroligt och positivt att det minskar, säger statistikansvarig Jenny Westin.

Krisen påverkar

En orsak till trendbrottet tros vara inflationen som får hushållen att hålla hårdare i plånböckerna. Sopberget avspeglar konjunkturen, är det högkonjunktur konsumerar vi – och slänger – mer. Att läget nu är det omvända kan vara en förklaring till att exempelvis de insamlade mängderna grovavfall minskade med 8 procent förra året.

– Grovavfall är sådant man slänger på återvinningscentraler: trasiga trädgårdsmöbler, metallskrot och träavfall. Många byggde om mycket hemma under pandemin, men nu går vi in i en lågkonjunktur och då gör man inte det i samma uträckning, säger Westin.

Även mängden insamlat mat- och restavfall minskade, med omkring 3 procent, och uppgick till 193 kilo per person.

– Det kan handla om att man när man får sämre ekonomi är man mer noggrann, äter upp mer och slänger mindre. Det onödiga matsvinnet har minskat, säger Westin.

Avfall Sverige vill att avfallsmängderna ska fortsätta minska även när det inte är lågkonjunktur.

– Vi hoppas att man ska bryta sambandet mellan tillväxt och avfall, säger Westin.

– Men det är svårt att veta huruvida förra årets minskning även beror på beteendeförändringar, att man nu har blivit mer miljömedveten och inte konsumerar onödigt mycket.

Missar målet

Sveriges kommuner och Avfall Sverige har som mål att minska mat- och restavfallet med 25 procent till år 2025, jämfört med 2015 års nivåer. Med ett par år kvar till målsnöret har mängden minskat med 14 procent (32 kilo per person).

– Det blir tufft att nå målet om två år, konstaterar Westin.

Men från och med 2024 blir det obligatoriskt för alla att separera matavfall från hushållsavfall. Då får också kommunerna ansvar för insamling av förpackningsavfall, något som successivt ska byggas ut till att samlas in nära fastigheten.

– Det tror vi kommer att leda till att vi kan nå målet till 2027.

Sofia Eriksson/TT