DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Ekonomer: Här är Sveriges väg ur krisen – ”Rejält oroad”

När Tyskland nu går in i recession kan Sverige drabbas hårt, trots oväntat BNP-lyft. Chefsekonomen Robert Boije varnar Riksbanken för att blint följa andra centralbanker och forskaren Andreas Bergh ser bara en väg ur krisen. ”Det börjar bli väldigt bråttom”, säger han till TN.

Europamotorn Tyskland har gått in i recession, rapporterar flera medier och varnar för att flera länder kan dras med i fallet. Tyskland står för omkring 30 procent av eurozonens ekonomi och är den viktigaste handelspartnern för drygt hälften av de 27 EU-länderna, skriver Politico. Det som händer i Tyskland kan få större konsekvenser för Sverige än man tror, enligt Tysk-svenska handelskammaren. ”Det är aldrig bra för svenska exportföretag när Europas största ekonomi hackar och en snar vändning känns avlägsen”, skriver den seniora rådgivaren Hubert Fromlet på organisationens hemsida.

Så hur motståndskraftigt är Sverige? Sedan tidigare har EU-kommissionen pekat ut Sverige som ett av de länder med sämst BNP-utsikter, även om bilden har ljusnat en aning på senare tid när det gäller tillväxten. Framför allt är det hushållens skuldsättning och belåningsgrad som oroar, men även företagens kompetensbrist, tillståndsbyråkrati och bristen på reformer på såväl bostadsmarknaden som arbetsmarknaden.

Värre dag för dag

Även Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet, pekar ut Sveriges brist på tillväxtfrämjande reformer som ett stort problem på sikt. Det blir värre och värre dag för dag, menar han.

– Det börjar bli väldigt bråttom. Redan 2010 pekade jag ut akuta reformer och en del av dessa saker tvingas jag nu peka på igen eftersom inget har hänt. Det hade varit ett bra läge att genomföra reformer. Sverige var i en stark situation efter finanskrisen och vi hade en ganska stabil situation i riksdagen, mellan åren 2006 och 2010 hade vi till och med en majoritetsregering. Det var också en period innan demografin skulle bli riktigt jobbig, vilket nu sker under 2020-talet när allt färre ska försörja allt fler, säger han.

Men man gjorde inte mycket, konstaterar han.

– Det innebär att behovet är desto mer akut samtidigt som möjligheterna har försämrats rejält. Så nu börjar jag bli rejält oroad, säger han.

Han lyfter fram en rad eftersatta områden, det handlar inte minst om arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.

– Vi har en fortsatt tudelning på arbetsmarknaden och ett stort gap mellan lågutbildade och övriga och mellan utrikes födda och övriga. När det gäller bostadsmarknaden blir det alltmer tydligt hur den sätter upp hinder för tillväxt i storstadsregionerna, särskilt i Stockholm.

– Vad jag inte förutsåg 2010 var att vi har sett en försämring av det allra viktigaste, polisens möjligheter att upprätta lag och ordning. Även om vi ligger rätt bra till jämfört med andra länder så tappar vi snabbt mot andra länder. Det är riktigt alarmerande, fortsätter han.

”Vi har försummat reformerna som genomfördes på 90-talet.”

Dessutom har vi inte underhållit de bra reformer som ändå gjordes för 10-15 år sedan, menar han.

– Pensionssystemet, skattesystemet, skolan. Det har bara blivit värre och gjort reformbehoven mer akuta. Vi har försummat reformerna som genomfördes på 90-talet, säger han.

”Riksbanken har underskattat nedgången”

En ögonblicksbild just nu visar också på problem. Byggbranschen tvärnitar, handeln och andra branscher krisar och siffror visar att många inte försörjer sig genom eget arbete. Enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB, är situationen för företag, hushåll och ekonomin inne i ett mycket skört läge just nu.

– Det kommer mixade signaler. Å ena sidan har vi en fortsatt hög inflation om man tittar bakåtblickande på ettårssiffrorna. Men vi och många andra bedömer att inflationen kommer ned ganska snabbt nu och att Riksbanken har underskattat kraften i nedgången, säger han.

Räntehöjningarna har inte slagit igenom med full kraft ännu, förklarar han.

– Vi har inte sett några superstora effekter på arbetsmarknaden ännu, men även där tror jag på försiktighet och att man inte drar för stora växlar av det. För nu kommer det att bli uppsägningar i byggsektorn och vi ser att detaljhandeln går dåligt. Ganska snart kommer vi att få en ganska negativ effekt på arbetsmarknaden, säger han och lägger till.

– Dessutom har vi en ganska hög strukturell arbetslöshet i grundläget där stora grupper permanent står utanför arbetsmarknaden.

”Ett följa John-beteende av Riksbanken kan vara mycket riskfyllt.”

Han nämner också Tysklands recession som han bedömer kommer att slå mot den svenska exporten.

– Många faktorer pekar nu på att det kommer att gå sämre än vad statistiken visar på kort sikt. Det måste Riksbanken väga in, säger han.

Robert Boije varnar därför Riksbanken för att bara stirra sig blind på vad andra centralbanker gör i det här läget. Risken är då att ytterligare räntehöjningar slår alldeles för hårt, menar han.

– Ett följa John-beteende av Riksbanken kan vara mycket riskfyllt. Man kan inte bara glo på vad andra centralbanker gör, vi har en rad fundament i svensk ekonomi som skiljer sig från andra länder. Vi har större skuldsättning, större andel rörliga lån och många bundna lån som löper ut under året, säger han.

Varnar för snabba räntehöjningar

För snabba räntehöjningar kan fördjupa lågkonjunkturen, menar han och tror att Riksbanken kommer att behöva sänka räntan under 2024.

– Jag är försiktigt optimistisk ändå, men med byggkris och ett skakigt läge överlag räcker det med en dåligt tajmad räntehöjning för att göra det sämre. Tar de i för mycket kan vi hamna i en ordentlig kris, säger han.

Andreas Bergh ser risker men återkommer till vad han kallar huvudproblemet.

– Jag vill inte vara alarmist, ett litet prisfall tror jag ändå att de flesta hushåll kan ta. Det jag främst tänker på är de strukturella problemen, att det är svårt att få tag i en bostad. Tidigare kunde människor kringgå problemen på hyresmarknaden genom att köpa en bostadsrätt, men i dag är det svårt för förstagångsköpare och många människor med normala inkomster, säger Andreas Bergh.

Men vad talar för att vi tar tag i reformbristen i dag då?

– Problemen börjar hopa sig och det finns en politisk logik som säger att det krävs kris och probleminsikt innan man kan genomföra något. Det är synd att vi inte är bättre förberedda, men nu när varningarna kommer från alla möjliga håll kan det nog hända något.

Det som talar emot är att de politiska majoriteterna beter sig mindre handlingskraftigt än på länge, menar han. Enligt Andreas Bergh finns pengarna för reformer och investeringar. Sveriges offentliga skuldsättning är låg och statsfinanserna är sunda.

– Det finns inga fiskala eller statsfinansiella hinder. Men det gäller ju såklart att staten inte gör dumma investeringar eller att pengarna används till konsumtion, ersättningar och bidrag, säger han.

– Att vi rättar till höga elpriser och annat med olika kompensationer är något vi inte borde göra, även om jag förstår att politiken måste göra något på kort sikt. Men det är ett lappande och lagande som inte är idealiskt, fortsätter han.

”I Sverige tillämpar vi EU-regler nitiskt till punkt och prick och reglerar dessutom själva. Här måste det rensas upp rejält.”

Enligt Andreas Bergh är steg ett att samla en reformvänlig majoritet i riksdagen och få fler att inse att skattesystemet, socialförsäkringen, infrastrukturen och elmarknaden alla är i akuta behov av reformer. Han menar att åtgärder kan vara nära även om den politiska retoriken kanske inte alltid låter så. Han nämner att en produktivitetskommission är på gång och att den snabba teknikutvecklingen kräver åtgärder för att Sverige inte ska hamna hopplöst efter andra länder.

– Företagen upplever att regelbördan bara blir större och större. Det är jätteproblematiskt och hämmar användandet av ny teknik. I Sverige tillämpar vi EU-regler nitiskt till punkt och prick och reglerar dessutom själva. Här måste det rensas upp rejält, säger han.

Produktiviteten kan tvärnita

Sammantaget varnar han för risken att produktiviteten i Sverige stannar av och att vi halkar efter resten av världen.

– Det har vi redan börjat göra. Svenska kronan har ju försämrats väldigt mycket i värde på kort- och medellång sikt. Vi får gå tillbaka till 70-talet för att hitta en liknande situation. Då devalverade vi och gjorde alla fattigare. Det håller ju inte i längden, säger han.

Att svenska företag brottas med kronan förstår han.

– Det är inte mycket som bara är svensktillverkat nuförtiden, säger han.

Han menar att det är rimligt att diskutera om Sverige bör gå med i eurosamarbetet, men varnar samtidigt för att det inte ska ses som en enkel lösning på grundproblemet.

– Det i sig är ju inget magiskt knep, du måste fortfarande få fart på produktivitet och konkurrenskraft via företagen. Går vi över till euron utan att ta tag i dessa bitar kan det bli katastrof, det har vi ju sett i andra länder. Huvudproblemet är att vi levt på gamla reformer och kraften i dem börjar ta slut, säger han.