RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Experter: Nästa räntehöjning blir den sista

Ekonomi (TT)

En sista höjning med 25 punkter, men sedan räcker det. Det spår experterna inför Riksbankens kommande besked om styrräntan.

I slutet av månaden, den 29 juni, kommer Riksbanken med nästa räntebesked. En oväntat låg inflation i april har stärkt mångas hopp om att räntetoppen nu är nära i svensk ekonomi.

När TT pratar med tre ekonomer är alla rörande överens. Allt talar för ännu en höjning med 0,25 procentenheter till 3,75 procent, men därefter bör Riksbanken och Erik Thedéen ha is i magen.

Enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB, väntas Riksbanken följa efter de andra centralbankerna.

– Flera centralbanker har redan höjt sin styrränta med 25 punkter, Bank of England, Fed och Norges Bank. Dessutom förväntar vi oss att ECB kommer att höja sin styrränta med 25 punkter ett par veckor innan Riksbanken.

– Sedan hinner det komma ett inflationsutfall som Riksbanken naturligtvis kommer att titta på, men det ska mycket till för att inflationen ska ha fallit så pass mycket för att det ska vara avgörande för Riksbankens beslut, säger han.

Sjunkande producentpriser

Att inflationen, enligt SBAB:s bedömningar, troligtvis kommer att falla kraftigt under årets andra halva är en av flera faktorer som talar för ett stundande slut på räntehöjningarna.

– Ytterligare en faktor vi tittar på är producentpriserna, som steg kraftigt hösten 2021 och efter det konsumentpriserna med en viss fördröjning. Tittar man på producentpriserna har de närmast störtdykt nu, vilket borde tala för att konsumentpriserna följer efter.

– Vi tror även att livsmedelspriserna är på väg ned, och drivmedelspriserna och energipriserna ser betydligt mer positiva ut i dag jämfört med för ett år sedan. Allt det där bör påverka, säger Robert Boije.

Räntekänslig ekonomi

Även Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, ser ingen annan trolig utväg än en höjning med 25 punkter i juni.

– I USA, som ligger framför oss i cykeln, har man problem med att få ned den så kallade kärninflationen. Där hade man förväntat sig att Fed skulle sänka räntan till slutet av året åtminstone en gång, men det tror vi ju inte längre, säger hon.

– Det är inte avgörande utan det är vår inflation, men det visar vilka svårigheter det finns att få ner inflationen och att det är viktigt att hålla i med räntan för att få ner den.

Riksbanken har sedan tidigare flaggat för en höjning av styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter antingen i juni eller september.

Perioden däremellan blir extra intressant att följa, menar Alexandra Stråberg, men som det ser ut nu krävs det en höjning till för att nå räntetoppen.

– Vi är en räntekänslig ekonomi om vi ser hur många det är som äger sitt boende och har rörliga räntor, och det kommer att avgöra. Vi tror att 3,75 kommer att räcka för att lägga den här våta filten över ekonomin som gör att vi får ner inflationen rejält.

Väldigt svag krona

Enligt Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, sjönk den svenska inflationen visserligen något mer än väntat i april. Men det är fortfarande långt ifrån tillräckligt för att Riksbanken ska låta bli en till höjning.

– Det är fortsatta signaler som pekar på underliggande kostnadstryck, till exempel Konjunkturinstitutets barometer häromdagen som visar detaljhandelns prisplaner på att de avser fortsätta höja priser i högre grad än normalt, säger hon.

– Till det kommer också att kronan är väldigt svag, vilket också ger ett ökat kostnadstryck. Därför räknar vi med att de kommer fortsätta höja vid det här mötet.

Hur inflationen utvecklar sig kommer att avgöra Riksbankens agerande framöver. Med en höjning på 0,25 procentenheter är toppen troligtvis nådd i juni, tror Christina Nyman, även om det inte går att slå fast helt.

– Som läget är nu tänker vi att räntenivån har börjat komma upp ganska långt. Vi ser tecken på att det bromsar in tydligt i till exempel bygginvesteringar och detaljhandeln, så vi räknar med att räntan börjar bita ganska mycket.

– Men jag tycker inte att man kan räkna bort helt att toppen inte är nådd. Givet den svaga kronan och prisplanen så måste man fortsätta att följa data.

Olle Bengtsson/TT