DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Expertens kritik: Staten beskattar det som hindrar bränder

Elektronikskatten har länge varit kritiserad av branschen för att vara fiskal. Nu ökar dessutom kritiken mot att skatten slår mot bättre former av flamskyddsmedel. ”Det finns säkerhetslagstiftning som kräver detta för elprodukter”, säger Sören Enholm, vd på TCO Certified.

Skatten på kemikalier i viss elektronik, den så kallade elektronikskatten, infördes 2017. Skatten berör bland annat datorer, telefoner, vitvaror och TV-apparater och beskattar klor, brom och fosfor.

Sören Enholm är vd på TCO Certified som tillhandahåller internationella certifieringar för IT-produkter. Företaget certifierar bland annat bildskärmar, smartphones, datorer och servrar utifrån krav om miljömässig hållbarhet. Han berättar att brom och klor används frekvent i flamskydd över hela världen och att det är svårt att få till en global lagstiftning för att fasa ut kemikalierna.

– Men vi har kommit långt i EU, där det finns restriktioner i att använda brom och klor i flamskyddsmedel. Ett problem är dock att restriktionerna för de kemikalier som finns i produkter som tillverkas utanför EU och som importeras hit är mycket begränsade.

– I dagsläget sker en stor del av produktionen av IT-produkter i Asien och Sydamerika, där det inte finns samma tuffa lagstiftning.

”Man använder flamskyddsmedel i elprodukter för att de ska vara säkra.”

Brom, klor och fosfor använd i regel som flamskydd. I dag finns det säkerhetslagstiftning, som innebär att leverantörerna måste kunna säkerställa att produkten inte kan börja brinna.

– Anledningen till att man använder flamskyddsmedel i elprodukter är att de ska vara säkra att använda och inte börja brinna när de blir varma. Det finns säkerhetslagstiftning som kräver detta för elprodukter. Flamskyddsmedel är dyra, så tillverkarna tillsätter inte dessa i produkterna om det inte är nödvändigt.

Han beskriver brom och klor som ”besvärliga” ämnen.

– De är generellt sett persistenta vilket innebär att de inte bryts ner utan ansamlas om de hamnar i naturen. Brom och klor är bland annat reproduktionshämmande och påverkar exempelvis vattenorganismer även i små koncentrationer. Samtidigt är de effektiva komponenter i flamskyddsmedel som behövs i elprodukter för att förhindra brand.

Elektronikskatten beskattar dock inte bara klor och brom. Även fosfor beskattas, vilket är problematiskt, menar Sören Enholm.

– Inom IT-industrin jobbar man sedan länge aktivt med att fasa ut flamskyddsmedel som är baserade på brom och klor, och ersätta dem med säkrare alternativ.

Kritiken: Skatten uppfyller inte syftet

Många av alternativen som verifierats som säkrare är fosforbaserade, och därför uppfyller inte skatten sitt syfte, berättar han.

– Tiotusentals kemikalier används globalt idag, och endast ett fåtal av dessa har studerats för sin påverkan på människor och miljön. Att förbjuda eller som i detta fall skapa kostnadsincitament för att få bort vissa kemikalier utan att reglera vad de ersätts med är inte hållbart. Risken är då stor att kemikalier med farliga egenskaper ersätts med kemikalier som är ännu farligare.

När man bedömer om kemikalier är skadliga finns det en rad aspekter man tittar på. Det handlar bland annat om att man ser över om de är cancerogena eller reproduktionshämmande. När man tittar på de brom- och klorbaserade flamskyddsmedlen ser man att de generellt sett har farliga egenskaper, konstaterar Sören Enholm.

– När man tittar på de fosforbaserade flamskyddsmedlen ser man en större variation, och att en del av dem är lika farliga som de brom- och klorbaserade medan andra inte är det.

– Man vill därför skapa incitament för att de farliga flamskyddsmedel byts ut till bättre alternativ som i många fall är fosforbaserade, och man vill definitivt inte skapa incitament för att de farliga flamskyddsmedlen byts ut mot sådana med okända egenskaper.

”En svensk skatt gör inte att de här ämnena fasas ut.”

Varje år certifieras över 100 miljoner IT-produkter med TCO Certified för en global marknad.

– Vi vet att de krav som vi ställer får en väldigt stor effekt. Om man tar fram nationella lagkrav eller som i detta fall skatter för den svenska marknaden och som inte samverkar med globala krav som de vi har i TCO Certified är det inte sannolikt att globala produkttillverkare kommer att anpassa sina produkter enligt dessa.

Sedan skatten infördes den 1 juli 2017 har kritiken varit hård från näringslivet och även från myndigheter. Skatten utvärderades av Kemikalieinspektionen och Skatteverket 2020, då konstaterade myndigheterna att förekomsten av klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel inte har minskat till följd av skatten.

Från näringslivet har skatten framför allt kritiserats för att ha en bristande styreffekt och att den har en bristfällig utformning som miljöskatt då även produkter som inte innehåller de kemikalier som skatten avser att träffa beskattas.

Pernilla Enebrink, vd på ElektronikBranschen, en branschorganisation för leverantörer, distributörer och handlare inom konsumentelektronik, foto och service, har tidigare kallat skatten för ”politisk greenwashing”.

– En svensk skatt gör inte att de här ämnena fasas ut. Vill man bli av med de här ämnena så måste man göra det på EU-nivå. Dessutom beskattar man flamskydd. Det är ingen som har de här ämnena i produkterna för att det är kul. Man har de här ämnena i produkterna för att man inte vill riskera att någons hus brinner ned, sa hon i en tidigare intervju med TN.