DE SVENSKA KRISSTÖDEN
OECD varnar för effekten av elstöd
Ekonomi (TT)
Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD varnar för effekterna av Sveriges skattelättnader på drivmedel och paketen med elstöd till hushåll och företag.
Det kan ha eldat på inflationen och slagit mot drivkrafterna för att spara energi, enligt en OECD-rapport om svensk ekonomi.
"Sådana oriktade (breda) stöd ökar finanspolitiska utgifter och kan ge bränsle till inflation och störa drivkrafter för att spara energi", skriver den ekonomiska samarbetsorganisationen i en rapport om svensk ekonomi.
Många utmaningar i trängt läge
I rapporten konstaterar OECD att Sverige hamnat i en djup ekonomisk svacka till följd av den energikris och inflationschock som sköljt över Europa – i skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Landets bruttonationalprodukt (BNP) antas efter tillväxten på 2,9 procent i fjol krympa i år. Och återhämtningen 2024 blir svag, 1,4 procent.
Inflationen – som tekniskt ligger bakom det mesta av nedgången, via minskad köpkraft och högre räntor – toppade dock i december. Den väntas nu backa till 7,9 procent i snitt för att fortsätta ned till 2,4 procent 2024, enligt OECD:s ekonomer.
Utmaningarna för Sverige är många i det trängda läget, enligt OECD, som presenterar en lång lista på rekommendationer.
Hög arbetslöshet bland utlandsfödda jämfört med personer födda i Sverige är ett problem som lyfts fram.
Ett stort behov av ökad elproduktion, stora investeringar i elnätet, bättre förutsättningar för energilagring och mer planerbar elproduktion i landet, är andra utmaningar som OECD ser.
"Måste hanteras"
Ekonomerna pekar också på redan kända problem i form av långa ledtider i tillståndsprocesser inför nya investeringar, ofta med koppling till kommunala veton.
"Det är utmaningar som måste hanteras", skriver OECD.
Det finns även andra flaskhalsar som riskerar att bromsa den gröna omställningen, enligt rapporten. Den pekar exempelvis på att elproducenter, elhandlare och den gröna industrin i de stora satsningarna i norra Sverige hämtar sin kompetens från samma typ av ingenjörer.
"Den interna migrationen från resten av landet till norr skulle kunna förvärra bristsituationen i vissa industrier i andra delar av landet", skriver OECD.
De tillägger dock att kunskapsbanken i större tätorter är jämförelsevis stor och att en stor andel av människorna med denna specialkompetens också rekryteras från utlandet.
OECD pekar även på årtionden av svag befolkningstillväxt i Norrbotten och Västerbotten som en faktor som skapar utmaningar, även om de större tätorterna i norr – som Umeå och Luleå – har klarat sig jämförelsevis bra.
Lågt förtroende för staten
OECD konstaterar i rapporten att Sverige sedan regeringen siktar på minskad reduktionsplikt ser ut att missa klimatmålen till 2030.
De tycker även att det är dags att börja strama upp finanspolitiken för att inte elda på inflationen efter vågen av stödpaket under pandemin och energikrisen som ligger utanför budgeten.
I en separat rapport om hur den svenska staten fungerar konstaterar OECD att förtroendet för statsmakten är lägre i Sverige än i andra OECD-länder, med färre än fyra av tio svenskar som säger sig lita på regeringen och dess myndigheter.
Där framgår också att även om Sverige ligger bra till internationellt när det gäller korruptionsmätningar så visar en mätning att 29 procent av svenskarna tror att offentliganställda skulle acceptera en muta.
Joakim Goksör/TT
Fakta
Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD radar upp rekommendationer till Sverige i sin rapport:
Var redo att strama åt penningpolitiken om det krävs för att få ned inflationen och för att säkra att inte inflationsförväntningarna stiger.
Fasa ut stödåtgärderna kopplade till energikrisen.
Sluta ta extraordinära budgetbeslut vid sidan av statsbudgeten.
Minska klyftorna i beskattningnivån av arbetsinkomster och skatten på kapitalinkomster.
Se över stödet till utlandsfödda kvinnor utanför arbetskraften, för att motivera högre sysselsättning i gruppen.
När det lugnat sig på bostadsmarknaden: Överväg en fastighetsskatt och fasa ut ränteavdraget.
Öka vikten av arbetstid för framtida pensioner.
Avreglera hyresmarknaden och se över tillståndsprocessen för byggen.
Stärk klimatpolitiken så att 2030-målen uppfylls för den industri som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter, men öppna för undantag för transportsektorn.
Bygg upp ett landsomfattande nätverk för laddning av elfordon.
Öka kontrollen av utsläpp inom jordbruket med hjälp av prismekanismer som gynnar klimatvänliga metoder.
Strömlinjeforma processen när det gäller miljötillstånd.
Överväg att begränsa kommunala veton mot vindkraft men se till att berörda kommuner kan ta ut skatt på produktionsvinsten.
Reformera Arbetsförmedlingen och kräv ett helhetsansvar när det gäller kompetensförsörjning.
Investera i kommunal infrastruktur, tjänster och bostäder på de hetaste orterna i den gröna omställningen.
Källa: OECD Economic Surveys: Sweden 2023
Fakta
Svensk ekonomi krymper med 0,3 procent i år och återhämtningen 2024 blir svag, 1,4 procent, enligt en prognos från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.
En kraftig nedgång i privatkonsumtionen, ned med 2,7 procent, pekas ut som pådrivande i lågkonjunkturen 2023. Den väntas vända uppåt något 2024, upp med 2 procent.
Inflationen, konsumentprisernas ökning i årstakt, väntas i snitt landa på 7,9 procent i år. Redan 2024 faller dock inflationstakten ned kraftigt till 2,4 procent, enligt OECD-ekonomernas bedömning.
Arbetslösheten väntas öka till 7,9 procent i år, upp från 7,5 procent 2022, och fortsätta upp till 8 procent 2024.
