DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Remissvar: Därför bör plastpåseskatten begravas
Flera remissinstanser välkomnar förslaget om att sänka skatten på plastbärkassar, men ser gärna att skatten slopas helt.
Nu har remisstiden gått ut för förslaget om sänkt skatt på plastbärkassar inför budgetpropositionen 2024. Närmare 30 instanser har kommit in med synpunkter till Finansdepartementet. IKEM välkomnar regeringens förslag om att sänka skatten, men anser att skatten egentligen borde slopas helt.
”I den händelse att skatten ändå kvarstår, anser IKEM att den bör differentieras för att plastbärkassar av återvunnet material inte ska beskattas”, skriver Nils Hannerz, näringspolitisk chef och Henrik von Celsing, näringspolitiskt ansvarig för plastfrågor, i organisationens remissvar.
Skatten på plastbärkassar infördes i mars 2020 och regeringens motivering till skatten var att den ”skulle minska användningen av plastbärkassar, vilket skulle leda till lägre resursförbrukning och mindre nedskräpning”.
Men enligt flera remissinstanser har skatten varit kontraproduktiv och inte fått önskade effekter. Mängden avfall har ökat, menar IKEM som menar att skatten aldrig borde ha införts från första början. Dessutom påpekar de att Sverige redan implementerat direktiv från EU för att minska användningen av plastbärkassar, och att Sverige kommer att uppfylla målen till utgången av 2025, även om skatten tas bort helt.
”Skatt på plastbärkassar leder till en ökad negativ miljöpåverkan, vilket också har varit en effekt av skatten. Att innovativa företag, som ligger i framkant avseende bärkassar av återvunnen plastråvara, har påverkats negativt är något IKEM är mycket kritiska till”, skriver de och fortsätter.
”Det finns exempel på företag som har fått säga upp personal och ställa om produktionen till större andel avfallspåsar med fossil råvara. Det torde inte vara den önskade utkomsten av regeringens politik”.
Svenskt Näringsliv är inne på samma linje. Organisationen tillstyrker förslaget att skatten på plastbärkassar ska sänkas från den första januari 2024, men trycker samtidigt på att skatten bör slopas från den 1 januari 2024.
”Ett bärande skäl för att slopa skatten är att den enligt regeringens egen bedömning leder till att plastbärkassar substitueras mot kassar som har högre resursförbrukning. Mot bakgrund av detta borde det vara självklart, med beaktande av både omsorgen om miljön och för trovärdighet för miljöskatter som styrmedel, att en så kallad miljöskatt som inte gynnar miljön måste slopas”, skriver skatteexperterna Johan Fall och Robert Lönn i remissvaret.
”De tunna plastbärkassarna, med lägre skattenivå, omfattas dock inte av EU:s förbrukningsmål och därför anser Svenskt Näringsliv att skatten i vart fall bör slopas för dessa plastbärkassar”, fortsätter de.
Även Svensk Handel anser att skatten bör slopas från den 1 januari 2024. Organisationen menar att så som förslaget är utformat uppnås inte målen, vare sig utifrån ett miljömässigt eller skattintäktsmässigt perspektiv. Det mest rationella vore därför att ta bort skatten helt för att inte urholka allmänhetens förtroende för miljöskatter som ett effektivt styrmedel för att nå olika miljömål, resonerar man.
”Om punktskatten på plastbärkassar ändå kvarstår uppmanas regeringen att göra en differentiering mellan fossilbaserade kassar och kassar gjorda på återvunnet och/eller förnybart material”, skriver Henrik Ekelund, tf enhetschef näringspolitik.
