ELKRISEN

Larmet: Sverige kan inte ta emot el – trots stora underskott

Trots stora elunderskott kan Sverige inte ta emot el från Finland som producerar billig el i överflöd. Det svenska kraftnätet är i för dåligt skick, förklarar experter. Nu ryter Finland ifrån eftersom det påverkar hela Nordens systemstabilitet. ”Enligt EU får man inte ha de här flaskhalsarna", säger energijournalisten Svenolof Karlsson till TN.

När det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 togs i kommersiell drift i slutet av april i år fick det finska elsystemet ett effekttillskott om 1 600 MW. Finland har också påbörjat en kraftig utbyggnad av vindkraften och idag har landet cirka 6 000 MW vind installerat, redan år 2030 är planen att tillföra ytterligare 20 000 MW vind, uppger Markku Kivistö på Business Finland.

De produktionstillskotten har totalt förändrat situationen på den nordiska elmarknaden. Finland, som under lång tid varit helt beroende av import från framför allt Sverige, har den senaste tiden ofta haft ett betydande elöverskott med extremlåga priser som följd.

Finland skulle vilja exportera den här elen till eller via Sverige, framför allt genom elkabeln Fennoskan som går mellan sydvästra Finland och Forsmark på Sveriges östkust beläget i elområde 3. Men de hindras av begränsningar i det svenska elnätet.

”Det svenska kraftnätet är i så dåligt skick att det inte går att exportera mer än små mängder el västerut till områden som skulle behöva det. Svenskarna kan helt enkelt inte ta emot el härifrån”, uppgav Jukka Leskelä, vd för Energiindustrin, till tidningen Hufvudstadsbladet nyligen.

Svenolof Karlsson, energijournalist och författare till boken Elsystemkrisen, håller med om att det nordiska elsystemet nu går in i ett nytt läge.

– Finlands elexport till Sverige har begränsats också tidigare på grund av flaskhalsarna i de svenska i nätet, men då har det inte varit fråga om så här mycket el. Det är en helt ny situation. Faktum är att Finland sedan maj månad ofta har haft det lägsta elpriset i Norden. Det har aldrig hänt förr.

Samtidigt har Sverige ett stort elunderskott i södra Sveriges elområde 4. Här skulle man tacksamt ta emot den finska elen eftersom elpriserna där många gånger är mer än dubbelt så höga som i resten av Sverige. Även nu i sommarvärmen.

– Helt klart skulle priserna ha varit lägre i elområde 4, om inte de svenska nätbegränsningarna satte stopp för den finska importelen. Det bidrar också till minuspriser i Finland, vilket på sikt inte är bra för vare sig elproducenterna eller elkonsumenterna i Finland, fortsätter Svenolof Karlsson.

Så hur kommer det sig att det svenska elnätet har de här begränsningarna?

Erik Ek är strategisk driftchef på Svenska kraftnät. Han menar att den främsta orsaken är nedläggningarna av kärnkraftverken Ringhals 1 och 2 i södra Sverige. Tillsammans producerade de upp till för bara några år sedan nästan 2 000 MW el.

När den elproduktionen försvann ökade strömmen på ledningar i elområde 3 i västlig riktning och förutsättningarna ändrades för angränsande elöverföringar i Norden eftersom Sverige med sitt mittläge är ett transitland för el. Det svenska elsystemet mäktade helt enkelt inte med att transitera (från ett land till ett annat) all el för alla olika kombinationer av elflöden, berättar Erik EK.

– Vi klarar av alla interna flödena och de flesta kombinationer av utfall mellan grannländerna men när det gäller de västliga flödena mellan Finland och Sverige, eller från Sverige till Danmark och Norge, behöver transiten minskas. Annars måste förbrukning släckas ned. Det betyder att den här finska elen inte får plats.

Svenolof Karlsson påpekar att nedläggningen av Ringhals 1 och 2 inte bara inneburit högre priser i södra Sverige, utan också påverkar hela Nordens systemstabilitet negativt.

– De nedläggningarna har spelat en stor roll för den uppkomna situationen, som egentligen går tillbaka ända till nedläggningen av Barsebäckreaktorerna. Det handlar inte bara om hur mycket el som kan transporteras och om elpriserna, utan också om att systemstabiliteten försämrats.

De parametrar som avgör systemstabiliteten finns definierade i EU:s regelverk.

Konsekvensen av nätbegränsningarna är att Svenska kraftnät bryter mot elmarknadsförordningen som säger att elområden alltid ska kunna erbjuda en överföringskapacitet om 70 procent tillgänglig för marknaden.

Svenska kraftnät har missat det målet de senaste åren och till och med ansökt om undantag för det här kravet från ACER, som är den europeiska samarbetsorganisation för tillsynsmyndigheterna.

För att komma runt den här begränsningen och leva upp till EU:s regelverk försöker Svenska kraftnät nu ”mothandla” sig ur situationen.

Det betyder att Svenska kraftnät köper in produktionskapacitet i ett elområde med underskott på el eller i en trång del i systemet. På så sätt går det att påverka tillgängligheten av överföringskapacitet mellan elområdena.

– Man kan ju kortsiktigt ha mothandel som förbättrar den här situationen och det gör vi just nu. Men det är inte en långsiktig lösning, säger Erik Ek.

– Det är en väldigt dyr och kortsiktig lösning. Det enda som kan lösa det på sikt är att man bygger mer planerbar produktion i elområde 3 och 4 och att man bygger nya nät som förstärker elsystemet, säger Svenolof Karlsson.

Erik Ek håller med. Han konstaterar också att den här situationen kommer att fortgå eftersom någon ny elproduktion i södra Sverige inte kommer att komma på plats i närtid. Att bygga nya nät tar lång tid eftersom tillståndsprocesserna är långa och komplicerade.

– Det handlar om att fortsätta arbetet med att bygga ut och förstärka elnäten. Vi har också skickat in en ansökan om att få lägga om gränserna för elområdena. Det är också en åtgärd som skulle kunna lätta på trycket i den här flaskhalsen, säger Erik EK.

Hur kommer en omläggning av gränserna för elområden kunna lätta på trycket?

– Det påverkar inte fysiken så att mer ström kan gå i ledningarna, vilket är slutmålet med våra stora investeringar, men det placerar kontinuerliga flaskhalsar i nätet på rätt ledningar och på så sätt kan olika kombinationer av utfall av transit hanteras bättre. Vi ser också att mer kraft kan transiteras genom införandet av den flödesbaserade kapacitetsmetoden som kommer införas 2024. Den baseras på en modell som tar hänsyn till mer indata och kommer kunna ge mer kapacitet också till Finland när det ger högre elmarknadsnytta.

Svenolof Karlsson är tydlig med att det var ett stort misstag att lägga ner den planerbara kärnkraften i södra Sverige.

– Sverige har inte haft den framförhållning som man skulle ha behövt. Som jag ser saken har den förra röd-gröna regeringen ett stort ansvar för situationen när den för 8–9 år sedan tog beslut som ledde till att inte bara Ringhals 1 och 2, utan även Oskarshamn 1 och 2, lades ned. Hade de fått vara i fortsatt drift hade vi inte haft ett så här allvarligt läge. Politikerna kan inte ha förstått vad de ställde till med.

Han menar också att man i Finland har rätt att vara irriterad på Sverige.

– Ja, för enligt EU får man inte ha de här flaskhalsarna. Elen ska i normalfallet kunna flöda fritt. Det är det EU:s gemensamma elsystem bygger på. Sverige är inte det enda landet som syndar i den här frågan, men man har under alltför lång tid varit alltför passiv i saken.