DEN SVENSKA EKONOMIN

Ekonomer: Därför är Sveriges tillväxt så svag – rasar i rankning

Produktiviteten och tillväxten har stannat av och Sverige rasar i OECD:s välståndsliga. Chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt menar att det är bråttom med reformer som vänder utvecklingen. ”Vi förlorar investeringar”, säger han.

Sverige tappar placeringar i OECD:s välståndsliga och har i senaste mätningen hamnat på plats tolv i världen. Det kan låta bra, men för Sverige är det den lägsta placeringen sedan mätningarna började.

− Sverige är fortfarande ett av världens rikaste länder. Men det är faktiskt så att vi har haft minskad produktivitet under senare år, sa Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt på ett seminarium under Almedalsveckan, där han konstaterade att Sverige har tappat i produktivitetstillväxt jämfört med viktiga konkurrentländer som USA, Storbritannien och Danmark.

− Och produktiviteten i den offentliga sektorn är till och med negativ i vissa fall.

Fem reformområden

För att öka Sveriges produktivitet igen måste en del hinder rivas. Därför har Svenskt Näringsliv tagit fram en reformagenda, med förslag på 68 reformer för att vända utvecklingen.

Reformerna är indelade i fem områden: Arbetsmarknad, kompetensförsörjning, företagande och entreprenörskap, elförsörjning och tillståndsprocesser samt offentlig sektor.

− Över 1,2 miljoner individer i arbetsför ålder i Sverige är i dag inte självförsörjande, sa Sven-Olov Daunfeldt och betonade att några av de viktigaste åtgärderna för att få människor i arbete är att sänka inkomstskatten, införa ett bidragstak och att genomföra etableringsjobben.

Han menar att det är viktigt att både skapa incitament för att ta jobb, men också att skapa möjligheter för företagare att anställa.

− Med de ingångslöner vi har i Sverige idag är det svårt och då krävs det att vi har någon form av subventionerade anställningar. Men tyvärr är inte etableringsjobben på plats än.

Men det är inte bara subventionerade anställningar som krävs. Sven-Olov Daunfeldt menar att även utbildningssystemet måste utvecklas.

− Vi har alltför länge haft ett utbildningssystem som inte är anpassat efter näringslivets behov. Vi behöver satsa mer på yrkesutbildningar och reformera högskolan och universiteten, så att fler går utbildningar där kompetensen är efterfrågad på arbetsmarknaden, sa han.

Men kompetensförsörjning handlar inte bara om arbetsmarknad. Människor ska också ha någonstans att bo. Sven-Olov Daunfeldt menar att en viktig reform för att det ska bli möjligt, inte minst i norra Sverige, är att införa fri hyressättning.

− Vi måste bort från den hyresreglering vi har idag och införa fri hyressättning på nyproduktion och på andrahandsmarknaden. Vi behöver också införa en fri hyressättning på gamla beståndet, men med övergångsregler.

En annan viktig reform är att minska regelkrånglet, inte minst att korta tillståndsprocesserna.

− Jag träffade ett multinationellt företag som hade planer på att genomföra en klimatinvestering i sin fabrik. I Sverige skulle det ta åtta till tio år. De beslutade att istället göra investeringar i Finland där det enligt deras uppgifter tog fyra till fem år från start till mål för det här projektet.

− Vi förlorar investeringar i Sverige om inte vi har liknande regler som våra viktigaste konkurrentländer, sa Sven-Olov Daunfeldt.

Han är positiv till att Regeringen har tillsatt en produktivitetskommission.

− Vi hoppas att några av de här förslagen kan användas som inspiration för dem i deras arbete. Det är jätteviktigt att öka produktiviteten och tillväxten är mycket viktigare än någon konjunkturpolitik eller fördelningspolitik, sa Sven-Olov Daunfeldt.

Liknar Tidöavtalet

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) konstaterade att Svenskt Näringslivs reformagenda inte är helt olik Tidöavtalet.

− Inriktningen och analysen är ungefär densamma. Sverige har långsamt halkat efter, sa han och fortsatte:

− Vi har fått en väldigt komplicerad situation att hantera i det här landet. Vi har inte haft ett sådant här ekonomiskt läge på 50 år med hög inflation och dessutom en svag eller till och med negativ ekonomisk tillväxt.

Han menar att en central del är att bryta utanförskapet.

− Man kan alltid prata om invandring och arbetslöshet som någon typ av samhällsproblem, men det är lika viktigt att se det som en resurs i ekonomin, sa Niklas Wykman.

LO:s chefsekonom Laura Hartman menar att det finns mycket som Svenskt Näringsliv och LO är överens om.

− Vi är helt överens om att produktivitet är nyckeln, sa hon, men menade samtidigt att Sverige relativt sett har klarat sig bättre än många andra länder.

− Sverige är ett av de mest konkurrenskraftiga och produktiva länderna i världen. Kanske inte klassens bästa, men ändå ganska bra. Men därmed inte sagt att vi inte måste fundera på hur vi upprätthåller och förbättrar det här, sa hon

Hon betonade att Sverige har haft en positiv sysselsättningsutveckling de senaste åren.

− Då tänker man sig att det kanske inte är de mest produktiva som vi nu har fått in på arbetsmarknaden, så det är kanske ganska naturligt att produktiviteten minskar lite, men samtidigt har det varit väldigt prioriterat att få in många i sysselsättning, sa Laura Hartmann.

”Teknologisk världsfront”

Nationalekonomen och professorn John Hassler vid Stockholms universitet välkomnar många av de förslag som Svenskt Näringsliv presenterar i sin reformagenda.

− Teorin kring produktivitetstillväxt och tillväxt har börjat nå en sorts syntes som bygger på observationen i BNP per capita mellan olika länder i världen som inte verkar öka över tiden. Förklaringen till det enligt modern tillväxtteori är att det finns en teknologisk världsfront som hela tiden flyttas utåt på grund av teknologiutveckling och innovationer.

Enligt John Hassler bidrar alla länder olika mycket till förflyttningen av världsfronten.

− Strukturella reformer kan göra att man kommer närmare världsfronten, men ett litet land kan inte påverka världsfrontens utveckling. Men man kan ändå påverka tillväxttakten. Och att komma närmare världsfronten kan ha en väldigt stor betydelse för ett land.

John Hassler exemplifierade med Irland, som för 35 år sedan hade en betydligt lägre BNP per capita än Sverige, ungefär två tredjedelar av den svenska. För 25 år sedan gick Irland om Sverige i BNP per capita och idag är irländsk BNP per capita mer än dubbelt så hög som svensk.

− Det finns inget fundamentalt som säger att Sverige måste ligga på hälften av Irlands BNP per capita. Det är viktigt att jämföra produktivitetens nivå i olika sektorer i världsfronten, därför är det viktigt att titta på var vi är dåliga i förhållande till den, sa John Hassler.