DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Swecos Sverigechef: Vi måste utnyttja våra skattepengar klokare

Det är fullt möjligt att snabba upp tillståndsprocesserna för gröna industriprojekt och vindkraftsparker. Det menar Swecochefen Ann-Louise Lökholm Klasson. ”En förutsägbar och förkortad tillståndsprocess betyder enormt mycket för att locka externt investeringskapital”, säger hon i en exklusiv intervju i TN.

Den 12 juni skickade regeringen ut ett pressmeddelande med beskedet att en ny utredning ska leda till enklare och kortare processer för miljötillstånd. Det är ett välkommet besked hos det börsnoterade samhällsbyggnadsföretaget Sweco som samtidigt uppmanar regeringen att inte vänta med att lägga fram de förslag som redan kan anses vara färdigutredda i och med Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen. De förslag som redan ligger och inte täcks av det nya utredningsdirektivet behöver genomföras snarast, anser Sweco.

– Det är viktigt att det inte bara är näringslivet som är bärare av klimatomställningen. Det märks nu att det är en hand som sträcks ut från regeringen. Vi behöver mer samspel mellan politik och näringsliv, inte minst eftersom det kommer många viktiga regleringar från EU som alla parter måste förstå och anpassa oss efter, säger Ann-Louise Lökholm Klasson, vd på Sweco Sverige, till Tidningen Näringslivet.

Konsultjätten är inblandad i cirka 400 tillståndsansökningar per år i Sverige. Ansökningar som berör bland annat miljötillstånd för nya gröna industriprojekt, nya vindkraftsparker, ny infrastruktur, och fastighetsutveckling av olika slag. Generellt sett tar tillståndsprocesserna alldeles för lång tid, enligt Sweco.

– Vi anser att tre områden är viktigare för att korta ner tiderna. För det första ser vi ett stort behov av samordning mellan myndigheter samt att tillståndsprövningen digitaliseras. För det andra måste samrådets roll och tyngd stärkas, där vi behöver begränsa antalet yttranden och koppla dem till samrådet. Det tredje området är prioriteringar av ärenden. Om det finns möjlighet att minska koldioxidutsläppen genom exempelvis etablering av en ny industri, bör den tillståndsansökan prioriteras i handläggningen före en ansökan med lägre påverkan, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.

När samrådsprocessen väl är klar är det dags att söka och erhålla miljötillstånd. En process som ofta är väldigt utdragen oavsett om det gäller etableringen av en ny gruva, ett stålverk, en batterifabrik eller en vindkraftspark.

Sex månader rimlig tid för ett miljötillstånd

Exempelvis kan tillståndsprövningen för en havsbaserad vindkraftspark ta allt från 18 till 180 månader, enligt en sammanställning från Svensk Vindenergi.

– Vi anser att 1–2 år för inlämnad ansökan till beslut är rimligt för havsbaserad vindkraft. För landbaserad vindkraft är 6–8 månader rimligt, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.

När det kommer till större industriprojekt inom exempelvis gröna bränslen bör tiden från inlämnad ansökan till beslut som regel ligga på sex månader, anser Sweco.

– Kortare tillståndsprocesser skulle göra stor skillnad inom många områden. En förutsägbar och förkortad tillståndsprocess betyder enormt mycket för att locka externt investeringskapital. För investerare är frågan om när tillstånden är på plats den första och största frågan, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.

En utmaning med dagens tillståndsprocesser är att mycket fortfarande kräver fysiskt pappersarbete.

– Vi vill att processerna ska vara tidsatta, begränsade och snabbare men det förutsätter mer digitalisering. I dag skickar vi fortfarande mycket papper när det gäller miljötillstånden. Bara genom att göra det digitalt effektiviseras hanteringen, det blir sökbart och lättare att skapa “best practice”, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.

Sverige kan bli kluster för gröna industrisatsningar

Sweco är övertygade om att Sverige har en jättechans att bli ett europeiskt kluster för nya industrier och investeringar i framtidens energisystem, där alla typer av energislag ingår.

– Om regeringen får ordning på tillståndsprocesserna och vi inom näringslivet jobbar med frågorna så kan Sverige vara ett föregångsland i omställningen på riktigt. Jag vill ha ett näringsliv och politiker som tycker att detta är viktiga frågor där vi alla tar ansvar, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.

Det har debatterats mycket om det är bra eller dåligt att Sverige alltmer smälter samman nationella klimatmål med klimatmålen som sätts inom EU. Här är Ann-Louise Lökholm Klasson övertygad om att det är bråttom med klimatomställningen och att det är bra om Sverige arbetar mer mot EU:s mål.

– Det är bra att EU kliver in och driver på. Det kommer att vara utmanande för oss alla eftersom det är många regleringar som vi ska anpassa oss efter. Vi behöver lära oss att arbeta på ett nytt sätt med omställningen. Jag tror även att det är bra att vi alltmer likställer hållbarhet med finansiella nyckeltal, och det är en stor och viktig förändring, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.

Mer klimatkrav i offentliga upphandlingar

Ett annat område där Sweco efterlyser förändringar är offentliga upphandlingar. Om reglerna och kraven i upphandlingarna förändras kan Sverige skapa ännu mer cirkulär ekonomi, enligt Ann-Louise Lökholm Klasson.

– Vi måste utnyttja våra skattepengar klokt. Vi sitter med stor kompetens som kan minska koldioxidutsläppen, men i dag upphandlas det inte på det viset. Vi skulle kunna använda offentliga upphandlingar som ett medel för att driva på omställningen mycket mer, säger Ann-Louise Lökholm Klasson och fortsätter:

– I dag finns det fortfarande många upphandlingar som inte har några hållbarhetskrav. Vi anser att det ska finnas krav på minskade koldioxidutsläpp och återbruk. Och här behöver privata och offentliga upphandlingar gå hand i hand. Det finns en stor potential att minska koldioxidutsläppen på det här sättet.

Här ser hon gärna att det offentliga lär sig mer om hur Norge arbetar med hållbarhetsfrågor i offentliga upphandlingar och lär av den svenska bygg- och fastighetsbranschen som ligger i framkant när det kommer till cirkulär ekonomi, hållbarhetsfrågor och kravställning.

– En stor utmaning är kompetens och att inköpare mäts på fel sätt i dag. Det krävs ett stort kompetensskifte bland inköparna och här ligger inköparna inom bygg- och fastighetsbranschen långt fram. I Norge är man duktiga på att inkludera hållbarhets- och klimatkrav i upphandlingarna, och det är något vi skulle kunna lära oss av här i Sverige, säger Ann-Louise Lökholm Klasson.

Om den här intervjun görs om fem år igen är hon övertygad om att vi kommer tycka att det hänt otroligt mycket inom den digitala utvecklingen och att frågan om långa miljötillståndsprocesser är raderad från dagordningen.