BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Arbetet mot ekonomisk brottslighet ska vässas

Ekonomi/Brott (TT)

Den kriminella ekonomin bedöms omsätta cirka 100–150 miljarder kronor årligen, enligt regeringen. Nu får tre myndigheter i uppdrag att stärka insatserna för att komma åt pengarna.

Flera myndigheter ska vässa sitt arbete mot den ekonomiska brottsligheten och penningtvätten, meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff tillsammans med Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm, generaltulldirektör Charlotte Svensson och rikskronofogde Fredrik Rosengren.

– De ska stärka sina insatser för att motverka gängkriminaliteten, säger Svantesson.

Den kriminella ekonomin bedöms omsätta cirka 100-150 miljarder kronor årligen, enligt regeringen. Lagstiftning för bättre informationsutbyte mellan myndigheterna är en viktig pusselbit.

– Kan man komma åt pengarna kan man knäcka kriminaliteten, hävdar Svantesson.

Enligt Westling Palm är det viktigt att stoppa företag som används som brottsverktyg. Det handlar bland annat om att öka kontrollerna och arbeta för att ta tillbaka brottsvinster, där samarbetet med Kronofogden är avgörande.

– Mest effektivt är det om vi kan vara det vi kallar grindvakter och stoppa den organiserade brottsligheten från att starta eller köpa ett företag som de senare kommer att använda som brottsverktyg, säger Westling Palm.

Ett stort problem som försvårar arbetet för Skatteverket är när kriminella köper upp befintliga företag, så kallade historikföretag.

– I och med att de är korrekt registrerade kan de verka på ytan utan att man behöver kontakta Skatteverket, och därför har vi intensifierat kontrollerna, säger Westling Palm.