DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Epirocs vd: ”Vi vill leda utvecklingen – inte följa den”

Elektrifiering, digitalisering och automatisering är de viktigaste områdena för att skapa en hållbarare, säkrare och mer effektiv gruvnäring. Det menar Helena Hedblom, vd för gruvindustribolaget Epiroc. ”Att göra rätt för planeten och rätt för mänskligheten är fyllt med affärsmöjligheter”, säger hon i en exklusiv TN-intervju.

Helena Hedblom är sedan 2020 högst ansvarig på ett av Sveriges största industribolag. Under hennes ledning har hållbarhetsagendan förtydligats och målen skärpts.

– Hela hållbarhetsfrågan är central i vår strategi och tittar vi på de industrier som vi levererar till är det lätt att konstatera att vi har en central roll att kunna påverka, förändra och driva på utvecklingen i rätt riktning, säger Helena Hedblom.

Hon lyfter fram elektrifiering, digitalisering (här ingår AI) och automatisering som de viktigaste områdena för att skapa en hållbarare, säkrare och mer effektiv gruvnäring. Epiroc vill leda utvecklingen. Inte följa den.

– Gruv- och infrastrukturindustrin är på väg att bli en riktig ”high-techindustri”. Vi har redan självkörande maskiner och avancerade trafikledningssystem i drift på flera ställen. Nyckeln till vår framgång är att hela tiden ha förmågan att se vad det är som kommer om fem till tio år, säger Helena Hedblom och fortsätter:

Tidig start på elektrifieringen

– Ett bra exempel är att vi började vår elektrifieringsresa för nästan tio år sedan. Vi testade mycket, misslyckades, lärde oss vad som fungerade. När vi hittat rätt ligger vi ofta steget före kunderna och kan hjälpa dem att förändra och förbättra sina verksamheter tack vare våra innovationer. Nu pratar jag elektrifiering i alla kundmöten och hur vi kan bidra till att minska våra kunders koldioxidutsläpp.

Ett exempel på att Epiroc ligger steget före kunderna på resan mot en mer elektrifierad gruvindustri är att under 2022 svarade batteridrivna maskiner för en liten andel av försäljningen medan elektriska maskiner svarar för 39 procent av sortimentet.

– Vi ligger som sagt långt före våra kunder men jag är övertygad om att det är helt rätt att vi gjort den här satsningen, säger Helena Hedblom.

Hon är en vän av tydliga och utmanande mål. Mål som driver omsättning, lönsamhet och samtidigt driver ner Epirocs och kundernas totala klimatavtryck. Hon ser gärna att näringslivet, akademin och politiska beslutsfattare sätter lika tuffa mål för att Sverige ska fortsätta vara en framstående och hållbar industrination.

– Jag tycker att vi kan ha en gemensam ambition för att utveckla produkter och företag som skapar en hållbar värld och som ger affärsmöjligheter för Sverige på lång sikt. Jag tror att vi inom näringslivet tillsammans med politikerna kan göra mycket mer, säger Helena Hedblom.

Vad vill du ska ske på nationell nivå?

– Jag tror att väldigt mycket av det vi åstadkommer nu blir långsiktigt avgörande för Sveriges och Europas konkurrenskraft. Om vi lyckas skapas hållbara värdekedjor där många företag drar nytta av varandras framgångar och blir beroende av varandras tekniska utveckling. Det driver utveckling och skapar affärer.

Som ett exempel lyfter Helena Hedblom fram stålprojektet Hybrit där LKAB, SSAB och Vattenfall arbetar tillsammans för att producera fossilfritt stål.

– Ett annan exempel är Northvolt och hur de jobbar med ABB i utvecklingen av sina batterier. Båda projekten visar hur duktiga vi är på driva utveckling mellan företag och här har vi en stor potential att göra mer som industrination och flytta fram våra positioner, säger hon.

Skapa förutsättningar för grön innovation

De ökade hållbarhetskraven ökar trycket på att skapa förutsättningar för grön innovation och skapa initiativ som motiverar till förändring, enligt Helena Hedblom.

– Vi är inget stort land. Vi måste kunna lösa problemen som är viktiga för näringslivets utveckling. Ur ett svenskt perspektiv måste vi verkligen bestämma oss om vi ska vara först och bäst, eller inte. Då är tillståndsprocesser och energifrågan typexempel på områden som måste prioriteras och hanteras på rätt sätt, säger Helena Hedblom.

Som erfaren civilingenjör från KTH och erfaren chef på olika nivåer så inser Helena Hedblom att utmaningarna även omfattar kompetens och där framför allt fler unga svenskar borde söka sig till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.

– Det är ofta först när man lämnar studierna och kommer ut till företagen som man förstår hur fantastiskt roligt ingenjörsyrket är och vilka arbetsuppgifter man kan ha. Här finns det ett arbete för alla att göra. Att vi öppnar upp och bjuder in och är med och påverkar de ungas studieval, säger Helena Hedblom.

Stora teknikskiften kräver fler ingenjörer

Hon tror att det är viktigt att unga i tidig ålder lockas in i matematik och naturvetenskapliga ämnen samtidigt som förståelsen ökar för vad svenska stora företag och mindre nya företag faktiskt gör tack vare att deras personal kan räkna, mäta, programmera och så vidare.

– Teknikskiftena som vi har framför oss är så väldigt spännande och avgörande och under kommande tio år kommer det att hända otroligt mycket. Inte minst inom områden där vi själva verkar. Om vi ska kunna försvara vår starka ställning måste vi ha kompetenta unga ingenjörer, säger Helena Hedblom.

Förutom att skapa intresse för Epirocs verksamhet bland unga har Helena Hedblom och Epiroc arbetat intensivt med att rekrytera kvinnliga ingenjörer och chefer. Kompetenspoolen omfattar framför allt hela den internationella marknaden.

– Det handlar om att bygga en inkluderande kultur. Vi är ett globalt bolag och rekryterar från olika delar av världen. Vi försöker attrahera kvinnor från alla typer av bolag. Vi har även byggt upp egna akademier runt om i världen för att skola upp kvinnliga servicetekniker. Vi är på rätt väg men kan göra mer såklart, avslutar Helena Hedblom.