REGELKRÅNGLET

50 procent högre avgifter för livsmedelskontroller på tre år

Mitt under pågående pandemi presenterar Livsmedelsverket ett omfattande regelverk för svenska livsmedelsproducenter som innebär kraftiga avgiftshöjningar. Siljans Chark betalar redan idag tre miljoner kronor till Livsmedelsverket.

Sverige är ett av världens mest genomreglerade länder. Och svensk livsmedelsindustri är kanske den bransch som är hårdast reglerad av alla. Det tycker många i den vittförgrenade näringen är bra. Men det finns gränser.

Livsmedelsverket vill införa nya föreskrifter från och med nästa år för kontroller i samband med slakt. Det innebär även att avgifterna för myndighetens livsmedelskontroller, vilket till exempel berör verksamheter som mejerier och småskalig livsmedelstillverkning, som redan har höjts, höjs ytterligare. Men även slakterier som har en livsmedelsproduktion, vilket inte är ovanligt, omfattas förstås.

50-procentiga höjningar

Det handlar om mer än 50-procentiga höjningar på tre år för livsmedelskontroller, bekräftar Livsmedelsverket till TN.

Siljans Chark har ett slakteri vid Ickholmen i Rättvik och en fabrik i Mora. Förutom slakt så producerar företaget en rad livsmedel som korv och pålägg.

Nu oroar bolagets vd Pär Nilsson sig för ökade kostnader. Bara avgifterna för slakten kostar miljoner.

– Redan idag betalar vi tre miljoner kronor till Livsmedelsverket för kontroller i samband med slakt. Det är ganska högt och står för tio procent av den totala kostnaden för slakt, säger han.

Siljans Chark är ett medelstort slakteri som satsar på att producera lokal mat på en lokal marknad. De ökade kostnaderna skulle innebära att det blev svårare att konkurrera med de stora företagen i branschen, samt med de utländska producenterna.

Mindre aktörer betalar mer

Pär Nilsson menar också att avgifterna är konstruerade så att mindre aktörer tvingas betala mer än de större.

– Man får passa sig så att det svenska lokalproducerade köttet inte blir dyrt, med kostnadspålagor som det utländska köttet inte har. Det kan ju inte var bra för varken djur eller miljö. Sverige har redan den hårdaste lagstigningen vad gäller djurhållning, och det är bra. Men det får inte innebära så höga kontrollavgifter att svenska företag inte kan konkurrera med utländska.

”Det blir företagen som betalar för delar av Livsmedelsverkets övergripande verksamhet”

LRF, Svenska Köttföretagen, Svensk Fågel och Kött och Charkföretagen har under många år försökt att ändra Livsmedelsverkets tillsyn och kontrollavgifter. Det aktörerna reagerar på är att myndigheten bakar in sina egna overhead-kostnader, vilket leder till kraftigt ökade kontrollavgifter. Nu oroas företagen också över ökad administration.

– Det blir företagen som betalar för delar av Livsmedelsverkets övergripande verksamhet. Med denna modell blir det även svårt för företagen att förutse vad de betalar och hur de kan effektivisera verksamheterna och minska kostnaderna, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel.

Kammarrätten markerat

I en juridisk process gick branschorganisationerna vinnande ur striden. Kammarrätten slog 2020 fast att slaktavgifter ska baseras på faktiska kontrollkostnader och inte på allmänna kostnader på myndigheten. Ändå driver Livsmedelsverket på för ökade avgifter framgent, menar branschaktörerna. Översynen motiveras med nya nationella regler samt en ny EU-förordning.

– Förklaringen till detta kan vara att EU:s nya kontrollförordning tolkas på annat sätt, men vi kan inte se att det är så avgörande skillnader att Livsmedelsverket kan ha fortsatt höga avgiftsnivåer, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.

Eirikur Einarsson, områdeschef på Livsmedelsverket, medger att livsmedelskontrollerna kan få ökade kontrollavgifter med 10-15 procent. Totalt blir det i så fall en ökning med över 50 procent efter den justering som ledde till 40-procentiga ökningar mellan 2019 och 2020.

Han påpekar dock att det inte rör de kontroller som veterinärer gör på slakterier.

– Det vi har föreslagit, och som finns i vår remiss, innebär ungefär samma kostnader och stödbelopp för den stora delen av kontroller före och efter slakt, säger han och menar också att en tanke med reglerna är att de ska gynna småskaliga slakterier.

Orsaken till att livsmedelskontrollerna kostar mer och kommer att kosta ännu mer är att Livsmedelsverket har flyttat över en del av bördan från slakterikontroller till dessa verksamheter.

Eirikur Einarsson menar att avgifterna från slakterierna tidigare subventionerade kontrollen av livsmedel, vilket krävde en justering. Enligt honom rör livsmedelskontrollerna en tiondel av de avgifter som myndigheten fakturerar.

Förstår inte kritiken

Han förstår inte kritiken mot att myndigheten bakar in overheadkostnader i avgifterna.

– Där är de fel ute. Vi följer Kammarrättens dom till punkt och pricka. Vi vill inte processa mer kring det, säger han.

Maria Donis vill se en avgiftsmodell som är konkurrensneutral, transparent, enkel att administrera, och den ska värna om såväl små som stora företag.

– Det har varit tydligt under pandemin hur viktigt det är hålla igång livsmedelsproduktionen. Det blir i större grad viktigt att försörja landet med livsmedel mot bakgrund av hur många länder reagerar genom att stänga gränser och införa andra handelshinder. Då är det märkligt att som myndighet göra det mer krångligt. Man ska istället underlätta för företag så att vi kan utöka produktionen i landet. Vår uppmaning är; gör om och gör rätt, säger hon.

Chockhöjda kontrollavgifter drabbar livsmedelsbranschen (pressmeddelande från LRF, Svenska Köttföretagen, Svensk Fågel och Kött och Charkföretagen)

Ny avgiftsmodell leder inte till högre kontrollavgifter (pressmeddelande från LSV)