ARBETSKRAFTSINVANDRING

Nästa kostnadssmäll mot företagen – så hårt slår lönegolvet

Bild: Mostphotos, Tomas Oneborg/SvD/TT, Pressbild

Bransch efter bransch har larmat om att ett höjt lönegolv vid arbetskraftsinvandring kommer att slå hårt mot företagen. Ändå blir det verklighet i oktober. ”Det är ett populistiskt beslut som fattas i okunskap”, säger Jonas Hernborg på Elitfönster till TN.

I oktober i år höjer regeringen försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare genom att införa ett lönegolv. Förändringen genomförs trots massiva protester från små och stora företag i nästan alla branscher. Bristyrken finns överallt och på alla nivåer – även för jobb där de kollektivavtalade lönenivåerna ligger under lönegolvet.

En bransch som drabbas är besöksnäringen – som redan har det tufft, i efterdyningarna av pandemin och de höjda arbetsgivaravgifterna för unga. Med det nya lönegolvet kommer nästa smäll.

− Det är allt annat än bra, säger Anders Nilsson, COO på ESS Group, som bland annat driver Ystad Saltjöbad, Falkenbergs Strandbad och Ellery Beach House.

”Om politikerna ska sätta lönegolv så fungerar inte marknadsekonomin längre”, säger Anders Nilsson. Bild: Julio Chang

ESS Group har verksamhet i hela landet och även utanför Sveriges gränser. I dagsläget har organisationen runt 2 500 anställda, varav många i bristyrken. Anders Nilsson konstaterar att ett av de yrken där det är svårt att rekrytera är inom housekeeping.

− Våra viktigaste medarbetare finns inom housekeeping. Det är de som ser till att det är snyggt och prydligt när man kommer in på rummen. Det är inte vilken person som helst som kan ta det jobbet, säger han.

”Det är väldigt svårt att få svenskar att vilja ta de här jobben. Dagens ungdomar är inte supersugna.”

Men det handlar inte bara om kompetens. För ESS Group är mångfalden viktig.

− Här på Ystad Saltsjöbad har vi 25 nationaliteter, säger Anders Nilsson och fortsätter:

− Vi älskar det, för då kan vi klara alla språk som våra gäster talar. När vi behöver översätta något så har vi en thailändare som hjälper till. Eller en kines. Det är som livet – man har alla typer av nationaliteter.

Ligger över kollektivavtalade löner

Anders Nilsson menar att han förvisso kan förstå grunden till att införa ett lönegolv där regeringen hävdar att det är arbetslösa i Sverige som ska ta jobben i stället för att företagen ska rekrytera från tredje land. Men i praktiken fungerar det inte så, enligt Anders Nilsson.

− Det är väldigt svårt att få svenskar att vilja ta de här jobben. Dagens ungdomar är inte supersugna. De springer inte benen av sig efter de här jobben. De tycker inte det är fint nog att jobba med housekeeping, säger han och påpekar samtidigt att det självklart finns undantag.

Men besöksnäringen är långt ifrån ensam om att behöva arbetskraftsinvandring. Många företag påverkas när lönegolvet – som ligger över de kollektivavtalade lönerna för många bristyrken – införs om drygt en månad.

Jonas Hernborg är vd på Elitfönster, som har sin produktion av fönster i Vetlanda och Lenhovda i Småland. Även de har tidvis svårt att hitta inhemsk arbetskraft.

− Där vi är placerade rent geografiskt finns det begränsad tillgång på människor och även kompetens hos vissa yrkesgrupper. Då fyller vi på med kompetens från tredje land, säger han.

”Det är en jättekonstig åtgärd som inte har så mycket med invandringspolitik att göra. Att begränsa arbetskraftsinvandringen skadar det svenska näringslivet och Sverige”, säger Jonas Hernborg. Bild: Pressbild

Precis som många andra företag har Elitfönster toppar och dalar i sin produktion och efterfrågan är inte sällan säsongsbetonad. Och det är just under topparna som arbetskraftsinvandringen framför allt behövs. Men när det går sämre för företaget är det också arbetskraftsinvandrarna som oftast får gå först, eftersom de har kortast anställningstid.

Saknas relevanta utbildningar

Magnus Nilsson, vd på kött- och charkföretaget Nyhléns Hugosons och ordförande för Kött- och Charkföretagen, berättar att en viktig anledning till att det saknas kompetenta slaktare och styckare i Sverige är bristen på relevanta utbildningar. Inte minst är behovet av styckare stort. Han understryker att yrket är ett hantverk som kräver ett stort mått av skicklighet.

− Vi skulle ju helst vilja fylla på den här typen av personal från någon form av utbildningsinsats inom det svenska systemet, säger han.

”Även om det finns en arbetslöshet i Stockholm så kommer vi inte att få dem som bor i Stockholm att flytta ut på landsbygden och jobba.”

Dessutom ser han en ökad efterfrågan på arbetskraft rent generellt, inte minst i norra Sverige, där Nyhléns Hugosons verkar.

− I Norrland sker den gröna industrirevolutionen. Arbetslösheten är lägre än på länge och företagen behöver väldigt mycket yrkeskategorier. I den konkurrensen kommer behovet av arbetskraftsinvandring bara bli större i framtiden, säger han.

Lönegolvet kan leda till en högre prisnivå på mat livsmedel och en försämrad svensk konkurrensförmåga, menar Magnus Nilsson. Bild: Pressbild

Hur viktig är arbetskraftsinvandringen?

− För vår bransch är den väldigt viktig. Det grundar sig i att vi har ett stort personalbehov, både i slakt och styckning. Och det är ju en stor brist på den typen av arbetskraft i Sverige i dag, säger Magnus Nilsson.

Jonas Hernborg tror att det kanske går att hitta den kompetens som Elitfönster söker i andra delar av Sverige, men att det är svårt att få människor att flytta till de mindre orterna i Småland.

− När det är högtryck i industrin är det svårt att få tag i kompetens. Då vill inte alla omlokalisera inom Sverige för att komma hit till Vetlanda och Lenhovda för att jobba. Då får vi försöka söka duktigt folk på olika håll, säger han.

Politiker i en bubbla

Han menar att de som fattar de politiska besluten befinner sig i en bubbla med ett Stockholmsperspektiv som inte riktigt stämmer överens med verkligheten där hans företag är lokaliserat.

− Även om det finns en arbetslöshet i Stockholm så kommer vi inte att få dem som bor i Stockholm att flytta ut på landsbygden och jobba, säger han.

”Arbetskraftsinvandringen är en möjlighet för Sverige, inte tvärtom.”

Jonas Hernborg betonar att det inte är för att få billig arbetskraft som företagen anställer arbetskraftsinvandrare. Tvärtom blir utgifterna inte sällan fler, eftersom det tillkommer kostnader för att till exempel utbilda i svenska språket, översätta arbetsrutiner till fler språk eller lära dem svenska säkerhetsrutiner.

− Det finns mycket mer kostnader när man plockar in medarbetare från andra länder än när man anställer i Sverige, säger han.

Varför vill regeringen införa lönegolvet, tror du?

− Det är för att de regerar med ett parti som driver frågan. Man gör konstiga saker för att kunna sitta och regera, trots att det går emot allt man står för, säger Anders Nilsson.

Jonas Hernborg menar att regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna blandar ihop arbetskraftsinvandring med asylinvandring.

− Det är ett populistiskt beslut som fattas i okunskap. Det är en jättekonstig åtgärd som inte har så mycket med invandringspolitik att göra. Att begränsa arbetskraftsinvandringen skadar det svenska näringslivet och Sverige, säger han och fortsätter:

− Arbetskraftsinvandringen är en möjlighet för Sverige, inte tvärtom.

Bryter mot den svenska modellen

Han tycker att det är problematiskt när politikerna lägger sig i lönebildningen, till skillnad från den normala gången i Sverige där det är arbetsmarknadens parter som sätter lönerna.

− Politikerna ska inte in och peta i lönebildningen, säger han.

Han får medhåll från Magnus Nilsson.

− Den svenska modellen bygger på att det är parterna som sätter lönerna. Om våra politiker vill sätta ett lönegolv så ska det vara utifrån kollektivavtalen, säger han.

Lönegolvet är högre än de kollektivavtalade lönerna i många branscher med bristyrken. Vad tänker du om det?

− I praktiken innebär det ju ett lönegolv för arbetskraftsinvandring som är högre än de svenska lönerna. Det gör att man inte kan jobba med arbetskraftsinvandring som ett verktyg på grund av känslan av orättvisa bland medarbetarna. Vi följer kollektivavtalen och vår lönemodell i lönesättningen både för arbetskraftsinvandrare och för vår svenska arbetskraft. Det vill vi fortsätta göra, säger Jonas Hernborg.

För Elitfönster kan ett lönegolv få allvarliga konsekvenser.

− Det kan innebära att vi förlorar affärer till utländska konkurrenter för att vi inte har tillräckligt med kapacitet i högsäsong eller högkonjunktur vilket i sin tur kan leda till förlorade kunder och arbetstillfällen i Sverige, säger Jonas Hernborg.

Magnus Nilsson poängterar att ett lönegolv kommer att kunna leda till ökade livsmedelspriser ut till konsument. Matkassarna blir dyrare, helt enkelt.

− Det kan leda till en högre prisnivå på mat livsmedel och en försämrad svensk konkurrensförmåga, säger han.

Om lönegolvet vid arbetskraftsinvandring

Den socialdemokratiska regeringen presenterade under förra mandatperioden ett förslag till höjt försörjningskrav i forma av ett lönegolv. I Tidöavtalet enades Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna om ett lönegolv på motsvarande medianlönen.

Den regel som införs 1 oktober i år ligger något lägre och innebär att en arbetskraftsinvandrare ska tjäna 80 procent av medianlönen per månad. Det betyder i skrivande stund att en person ska tjäna minst 27 360 kronor i månaden för att få arbetstillstånd i Sverige.