RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Inbromsning goda nyheter för företag även i Sverige

Ekonomi (TT-Bloomberg)

Eurozonen bromsar in oväntat snabbt, enligt färska inköpschefsindex. Det är goda nyheter för räntekänsliga hushåll och företag – även i Sverige.

Oväntat svaga inköpschefsindex från eurozonen, Frankrike och Tyskland minskar trycket på Europeiska centralbanken (ECB) att höja styrräntan i september. Det kan i sin tur göra att Riksbanken inte tvingas höja sin styrränta lika mycket som befarat i höst.

– Det stärker handen för de som vill se en paus i september. Ekonomin går uppenbarligen inte särskilt bra, givet dessa siffror, säger Dirk Shumacher, ekonom på banken Natixis, till Bloomberg.

Omedelbar reaktion

Reaktionen på räntemarknaden var omedelbar. Räntorna på tioåriga tyska statsobligationer föll med 12 punkter (0,12 procentenheter) till 2,53 procent och enligt prissättningen på marknaden är sannolikheten för att ECB höjer styrräntan i september nu nere på 40 procent. Det kan jämföras med 55 procent före de svaga indikatorerna.

Euron pressades också nedåt mot andra stora valutor av inköpschefsindexen. Den hårt pressade svenska kronan hängde dock med euron nedåt – och pressades lite mer än så och tappade 6 öre mot euron till 11:92 kronor.

För hela eurozonen föll det sammanvägda inköpschefsindexet för augusti till 47,0, ned från 48,6 i juli. Det var oväntat mycket. Analytiker hade i snitt räknat med en marginell justering, till 48,5, enligt Bloomberg.

Ett indextal över 50 indikerar ökad aktivitet i sektorn och siffrorna ger en bild av att eurozonens bruttonationalprodukt (BNP) krymper 0,2 procent under årets tredje kvartal efter tillväxten på 0,3 procent i andra kvartalet.

Delindex för tjänstesektorn i eurozonen backade för första gången sedan slutet av 2022, från 50,9 till 48,3. Snittprognosen låg på en marginell nedgång till 50,5.

Kraftigaste nedgången sedan pandemiutbrottet

I Tyskland – eurozonens ekonomiska tungviktare – var nedgången ännu djupare, 44,7 för augustis sammanvägda inköpschefsindex. Det kan jämföras med julisiffran på 48,5 och en snittprognos bland bedömare på 48,3.

Nedgången är den kraftigaste sedan pandemiutbrottet 2020.

Och det är framförallt just inom den tyska tjänstesektorn som det märks en markant nedgång, från 52,3 till 47,3.

Trenden nedåt för inköpschefsindex i eurozonen syntes även i motsvarande index från Storbritannien.