DEN SVENSKA EKONOMIN

Toppekonomer: Därför räcker inte regeringens reformer

Dåligt utrymme för reformer. Det var finansministerns budgetbesked i veckan. Det väcker oro och besvikelse hos en mängd branscher som TN har talat med. "Sverige har stora utmaningar som tar tid att åtgärda", säger Almegas chefsekonom Patrick Joyce.

Regeringen kommer att satsa 40 miljarder kronor i höstbudgeten, meddelade finansminister Elisabeth Svantesson i samband med mötet i Harpsund. Hon tryckte på att budgeten inte får driva på inflationen.

I bransch efter bransch uttrycks nu besvikelse över att viktiga reformer inte verkar bli av. Företagen hade förväntat sig mer tillväxtfokus.

– Jag är orolig för det som saknas. Det är stor risk att budgeten mest fokuserar på kortsiktig krishantering och att viktiga strukturreformer skjuts på framtiden. Sverige har stora utmaningar som tar tid att åtgärda. Det handlar bland annat om kompetensbristen där det behövs insatser för att öka drivkrafterna för arbete. Det gäller att börja arbetet nu, säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega.

Önskelistor ratas

Tjänstesektorn hade hoppats på besked om sänkta kostnader för att anställa, eller åtminstone att regeringen stoppade höjningen av arbetsgivaravgiften för unga som är på gång.

– Lägre arbetsgivaravgifter står överst på företagens önskelista. Även sänkt inkomstskatt för alla som arbetar är viktigt för att öka utbudet av arbetskraft, säger Patrick Joyce.

Även i besöksnäringen skriker företagen efter sänkta skatter och strukturreformer. På topp tre-listan ligger sänkta arbetsgivaravgifter för unga, satsningar på yrkesutbildningar och jobbskatteavdrag, säger Thomas Jakobsson, chefsekonom på Visita, till TN.

– Vi är en viktig jobb- och integrationsmotor. Den totala kostnadsutvecklingen är väldigt tuff för våra medlemsföretag och ökade kostnader för att anställa gör att färre unga får sitt första jobb, säger han.

Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel, hade också velat se mer på skatteområdet.

– Vi ser att man, utifrån det tuffa läge som handeln befinner sig i, behöver sänka skatten både för företagen och för hushållen. För företagen handlar det framför allt om att minska kostnaderna att anställa genom sänkta arbetsgivaravgifter. Men vi vill också se att man avskaffar dubbelbeskattningen av varor som säljs i begagnathandeln. Skattesänkningar för vanliga löntagare, exempelvis i form av jobbskatteavdrag, skulle vara lämpligt, säger hon.

Även Byggföretagen vill se sänkta arbetsgivaravgifter.

− En sänkning av arbetsgivaravgifterna minskar inte bara arbetslösheten utan även inflationen. En första åtgärd från regeringens sida bör därför vara att sänka, och på sikt avskaffa, den allmänna löneavgiften, säger chefsekonomen Fredrik Isaksson.

Gömmer sig bakom inflationen

Han förklarar att Byggföretagens medlemmar är oroliga för att reformer uteblir med hänvisning till att de riskerar att bidra till ökad inflation.

− Att avskaffa det skärpta amorteringskravet skulle exempelvis ha en ytterst marginell påverkan på inflationen men åtgärden har avfärdats just med hänvisning till att det skulle motarbeta Riksbankens inflationsbekämpning, säger Fredrik Isaksson.

Almega kräver skärpning på arbetsmarknadsområdet, liksom Visita. Matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb måste förbättras. Betydligt fler borde få delta i matchningsinsatser och korta utbildningsinsatser till bristyrken, och mer resurser till omställning måste till, menar Patrick Joyce.

– Regeringen borde också underlätta arbetskraftsinvandring till bristyrken i stället för att försvåra den som man gör i dag, säger han.

Thomas Jakobsson fyller på:

– Fortsatt satsning på vuxenutbildning, reformering av Arbetsförmedlingen och ökade resurser till CSN för att säkra ansökningarna till omställningsstudiestödet. Och så måste etableringsjobben komma i gång.

”För byggbranschen handlar det just nu mycket om att undvika ett scenario liknande 90-talskrisen då vi förlorade en generation byggnadsarbetare.”

Även Byggföretagen vill se mer yrkesutbildning för vuxna. Men för att lyfta deras företag, som just nu befinner sig i en kris, krävs också ett återställt ROT-avdrag till 50 procent och en satsning på underhåll av transportinfrastruktur och VA-näten runt om i landet, enligt Fredrik Isaksson.

− Det går snabbt att implementera och skulle bidra till att möjliggöra fortsatt sysselsättning för kompetenta medarbetare, säger han och fortsätter:

− För byggbranschen handlar det just nu mycket om att undvika ett scenario liknande 90-talskrisen då vi förlorade en generation byggnadsarbetare.

Krävs långsiktiga reformer

Industrin hade önskat mer fokus på långsiktig konkurrenskraft i budgeten i stället för att regeringen gömmer sig bakom inflationsdiskussionen.

– Det talas från politiskt håll väldigt mycket om inflation och konjunktur, det vill säga kortsiktiga frågeställningar. Min uppfattning är att dessa frågor i allt väsentligt ska ligga på Riksbankens bord, det vill säga det är en fråga för penningpolitiken och inte finanspolitiken, säger Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, och fortsätter:

– Fokus borde vara på saker som att vi har ett skattesystem som gör det lönsamt att utbilda sig, arbeta och investera i Sverige.

Regeringen borde angripa marginalskatter, företagsskatter och skatter som hindrar företag i klimatomställningen, tycker Mats Kinnwall.

– En annan långsiktig fråga som engagerar de flesta företagen är energisystemet, det vill säga hur får vi till ett system som säkerställer tillgång till kraft där och när den behövs till ett konkurrenskraftigt pris, säger han.

Transportföretagen menar att regeringen måste prioritera åtgärder som snabbar på elektrifieringen av tunga och lätta lastbilar och att företagen i den gröna omställningen får se ett utökat och tidsbegränsat investeringsstöd för elektriska fordon och tillhörande laddinfrastruktur. Marknaden är ännu i sin linda, menar transportekonomen Mårten Bergman.

– Det är också viktigt att satsa på vägunderhållet, säger han.

Skattesystemet ett lapptäcke

Enligt Mårten Bergman är dagens skattesystem ett lapptäcke av regelverk. Generellt efterfrågar han långsiktiga, tydliga och förutsägbara spelregler i branschen.

– Vi behöver en beskattning av fordon, drivmedel och trafikarbete som pekar åt samma håll. Regeringen behöver förbereda en utfasning av flygskatten för att kompensera för de kostnader som kommer med ETS, EU:s utsläppshandelssystem redan år 2026. Bränslebeskattningen bör styra mer mot hållbara drivmedel och tysta, utsläppsfria transporter behöver långsiktigt premieras skattemässigt, säger han men avslutar med att berömma en skatteförändring:

– Vi vet att det blir paus för indexuppräkningen på energi- och koldioxidskatt på bränslen för energiskatt på el. Det är bra. Den obegripliga överindexeringen borde avskaffas permanent, men det är bra att den åtminstone fryses.

”Vi har sett väldigt höga konkurstal under maj och juni och befarar därför att det kan fortsätta under hösten.”

Ovanpå detta är många företag nu oroliga för att lågkonjunkturen blir djupare och längre än de har väntat sig, enligt Patrick Joyce på Almega.

– Då kan företagen tvingas börja säga upp personal, säger han, men ser ändå hopp.

– De flesta branscher är optimistiska på lite längre sikt. Optimismen bygger dock på att inflationen fortsätter att sjunka så att vi slipper fler räntehöjningar och att tillväxten kommer i gång igen under nästa år.

Det är en kluven bild, menar Visita.

– Vissa är ganska optimistiska medan det är nattsvart för andra. Vi har sett väldigt höga konkurstal under maj och juni och befarar därför att det kan fortsätta under hösten, säger Thomas Jakobsson.

Kris kan fördjupas

Inom byggbranschen ser de företag som är inriktade på att bygga bostäder mörkt på framtiden, enligt Fredrik Isaksson.

− Efterfrågan har fallit brant och ytterligare penningpolitisk åtstramning riskerar att helt dra undan mattan då privatpersoners finansieringsmöjligheter, som de senaste åren har försvårats mycket, försämras ytterligare. Vi står inför den värsta krisen för bostadsbyggandet sedan 1990-talet, säger han.

Han förklarar att utvecklingen på bostadsmarknaden riskerar att fördjupa den allmänna ekonomiska nedgången.

− Därmed riskerar även de företag som är mer inriktade på att bygga kommersiella lokaler, samhällsfastigheter och infrastruktur att gå mot svagare tider.