ELKRISEN

Här är nya hotet mot elsystemet – ”Driver bort vattenkraften”

Vindkraften är helt beroende av vattenkraft, ändå har svensk byråkrati lagt en våt filt över nyinvesteringar, visar en ny rapport. ”Vattenkraftens balanserande förmåga har redan tagit slut”, säger experten Johan Bladh, på Energiföretagen.

I debatten kan det ibland framstå som om vattenkraften är både utbyggd och färdigutvecklad, men en rapport från Svenskt Näringsliv, Startprogram för utvecklad vattenkraft, visar att potentialen är stor även om inte de orörda älvarna byggs ut.

För Sveriges tio största älvar med utbyggd vattenkraft kan effekten höjas med upp till 3 400 MW, vilket motsvarar mer effekt än alla reaktorer i Forsmarks kärnkraftverk.

– Vi måste få rätt förutsättningar för vattenkraften att inte bara fortsätta existera utan att ha möjlighet att utvecklas. Därför menar vi på Svenskt Näringsliv att energipolitiken kring vattenkraft behöver förändras. Politiken måste agera nu, säger Karin Johansson, vice vd, Svenskt Näringsliv.

Det handlar inte bara om att producera så mycket el som möjligt nu när elanvändningen snabbt väntas skjuta i höjden det närmaste decenniet, utan också om att dra nytta av vattenkraftens egenskaper. Den är reglerbar, vilket är en förutsättning när den väderberoende vindkraften byggs ut.

– Den enorma utvecklingen av landbaserad vindkraft ställer stora krav på att vattenkraften kan fungera som ett dragspel och parera variationerna i den väderberoende vindkraften, säger Michelle Tun von Gyllenpalm, expert energipolicy på Svenskt Näringsliv.

Hotad effektbalans

Genom att både värna den befintliga vattenkraften och bygga ut den blir det lättare att upprätthålla den så kallade effektbalansen. Svenska kraftnät har varnat för att den redan nu är ansträngd och det kan bli ännu värre framöver.

Vid till exempel en kall vindfri vinterdag då efterfrågan på el är som högst så finns det en risk att balansen rubbas när vindkraften producerar lite el och den planerbara och reglerbara elen inte är tillräcklig.

Obalansen kommer att bli ännu större i takt med att vindkraften byggs ut och därmed fyller elnäten med väderberoende el. Förhoppningar knyts till andra framtida lösningar, som till exempel energilagring, men just nu är det vattenkraft och kärnkraft som står för stabiliteten i elnäten.

Allvarligt är att det redan nu finns tecken på att vattenkraften inte räcker till.

– I någon mening har vattenkraftens balanserande förmåga redan tagit slut. När den planerbara och reglerbara kraften slår i kapacitetstaket då sticker priserna i väg. Det är det vi ser händer oftare och oftare. Sedan kan vi, även om vi inte är där ännu, hamna i extrema lägen med fysisk brist. Dessa problem kan man hantera genom att utveckla vattenkraften, säger Johan Bladh, ansvarig för vattenkraft på Energiföretagen.

”Vi expanderar stort i vindkraften”

Pappersjätten Holmen har under senare år plöjt ned enorma belopp i utbyggd vindkraft. Lisa Pettersson Noord, kommunikationschef på Holmen Energy, betonar hur viktigt det är att inte ställa energislag mot varandra, men vattenkraften är basen i systemet.

– Vi expanderar stort i vindkraften. Då blir vattenkraften än viktigare för att balansera i elsystemet, säger hon.

Även Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi, framhåller vikten av vattenkraften, men menar samtidigt att Sverige inte får blunda för andra tekniska möjligheter.

– Vattenkraften är både unik och fantastisk och vår förbannelse. Rent tekniskt glömmer vi bort andra lösningar som andra länder ser för att de inte har vattenkraft. De tittar på batterier och lagringskapacitet, säger han.

– När vi ska dubblera elsystemet på kort sikt så måste man både förstärka vattenkraften och inte fastna i en debatt att det är den enda lösningen för att klara av reglerbarhet och stabilitet.

Svensk byråkrati stoppar

Men trots insikten om vattenkraftens centrala roll i energisystemet så begränsar dagens regelverk utbyggnaden. Det handlar främst om det så kallade vattendirektivets implementering i Sverige, det har fått stora konsekvenser vid miljöprövningar.

När den nationella planen om omprövning av vattenkraftens miljövillkor beslutades 2020 så byggde den på en överenskommelse mellan vattenkraftsbranschen och staten. Nya miljökrav skulle tas fram vilket branschen accepterade men förlusten av elproduktion fick maximalt uppgå till 1,5 TWh.

När prövningarna inleddes så skulle dock domstolarna följa de regelverk kring miljökvalitetsnormer som finns och efter bara ett år av prövningsprocesser insåg man att förlusten av elproduktion skulle kunna bli mångfalt större. Det ledde till att den nuvarande regeringen pausade processen för att se över regelverket, ett arbete som ska vara slutfört under hösten.

Hård kritik

Vattenkraftsbolagens representanter är hårda i sin kritik mot hur vattendirektivet har implementerats i Sverige. De har höga förväntningar på regeringens regelöversyn. Men det är bråttom och de förväntar sig tydliga miljökvalitetsnormer som kan vägleda domstolarna att göra rimliga bedömningar som inte stoppar utbyggnaden och nyinvesteringar.

– Till skillnad mot för 15-20 år sedan är det svårare att förutse vilka typer av åtgärder som krävs för att få ett tillstånd. Det är mycket osäkrare nu, säger Arvid Sundelin, advokat på Hellström advokatbyrå, som har stor erfarenhet av miljötillståndsprocesser.

Susanne Öhrvall, affärsenhetschef för vattenkraft på Skelleftekraft, är djupt bekymrad över utvecklingen. Bolaget står inför miljardinvesteringar, bland annat för att öka reglerbarheten.

– Lönsamheten ska hålla över lång tid. Därför måste vi kunna förutsätta att det finns långsiktiga spelregler på marknaden så att vi kan ha lönsamhet över hela kalkyltiden, säger hon.

Ett stort problem för bolagen är klassningen av vatten, det som kallas kraftigt modifierat vatten (KMV). Om fler svenska vattendrag kan klassas som kraftigt modifierat så finns det större möjlighet att bygga ut vattenkraften. Många svenska vattendrag har använts för bland annat industriella ändamål i generationer, vilket borde bana väg för en KMV-klassning av dem.

Men trots att det finns ett regeringsbeslut från 2020 om att KMV ska användas i så stor utsträckning som möjligt så omfattas idag endast 2-3 procent av vattenförekomsterna i landet mot snittet i EU på 14 procent.

Gustaf Hellström, Svensk Vattenkraftförening, som själv driver två småskaliga vattenkraftverk i Kolmården, har ett miljötillståndsärende som ligger på regeringens bord för avgörande.

– Vi vill att det ska klassas om som kraftigt modifierat vatten. Vattnet här har använts sedan medeltiden. Jag tycker att naturen har hunnit att anpassa sig, säger han.

Även Gustaf Hellström står inför investeringar för att för att öka reglerbarheten, vilket har betydelse för energiförsörjningen lokalt.

Han är mycket kritisk mot hur vattendirektivet har implementerats i Sverige:

– Vi har tolkat vattendirektivet så att man driver bort producerande vattenkraft. Vi är det enda landet i EU som har gjort det, säger han.