DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Ny forskning: Sänkta skatter ökar statskassan – ”Men fakta biter inte”

Sänkta marginalskatter ger klirr i statskassan, visar en ny dansk utredning. Anledningen är att vi fram till i dag kraftigt har underskattat hur skatterna påverkar vårt beteende. Men det är fakta som inte biter i Sverige, menar skatteforskaren Åsa Hansson. ”Det är faktiskt upprörande”, säger hon till TN.

Om skatten i de högsta inkomstlägena sänks ger det på sikt mer pengar till statskassan. Det visar en helt ny forskningsrapport från Danmark som sällar sig till raden av liknande undersökningar i Sverige som kommit fram till liknande resultat.

− Vi brukar kalla det för de dynamiska effekterna, alltså hur nivån på olika skatter påverkar vårt beteende.

”Hög skatt har helt enkelt en skadlig inverkan på viljan att jobba.”

Det säger Åsa Hansson, nationalekonom och forskare vid Lunds universitet. Hon har bland annat medverkat i den danska skatteutredningen som lade grunden för den stora danska skattereformen 2009. Den är en del i grundmaterialet i den nya forskningsrapporten.

− Överraskningen är att de dynamiska effekterna visar sig vara högre än vad vi tidigare trodde och att beteendeeffekterna inte primärt beror på skatteplanering och möjligheter att kringgå skatt för höginkomsttagare utan hur produktiva och hur mycket vi anstränger oss. Hög skatt har helt enkelt en skadlig inverkan på viljan att jobba, fortsätter hon.

I den danska skattereformen togs den så kallade mellanskatten bort samtidigt som gränsen för den högsta skatten höjdes. Med det som utgångspunkt har ett team av forskare under ledning av professor Claus Thustrup Kreiner vid Köpenhamns universitet mätt den så kallade elasticiteten. Den ger ett mått på hur stora effekterna blir när olika skatter förändras. Rapporten visar att för varje procent som lönen steg på toppen, vid sidan av den sedvanliga ökningen och tack vare den minskade skatten, har människor inspirerats att öka arbetsinsatsen och inkomsten med mellan 0,3 och 0,5 procent.

− Det är en elasticitet betydligt över nivån 0,1 procent som brukar användas i olika standardberäkningar. Men nu ser vi alltså än en gång att nivån på skatterna har betydelse för människors inställning till arbete. Jag har arbetat mycket i USA och när de får höra om de svenska skattenivåerna är en kommentar: ”Herregud, hur kan ni ha så höga skatter i Sverige och ändå stiga upp ur sängen och gå till jobbet?”.

I Danmark kommer den nya rapporten med största sannolikhet att studeras noggrant av den danska trepartiregeringen som är på väg med en ny skattereform senare i år.

− Det är superintressant och definitivt något som vi måste ha med oss i diskussionerna bland regeringspartierna och finansministerns tjänstemän, säger Jan E Jørgensen, skatteordförande i liberala Venstre, i en intervju med tidningen Børsen.

”Faktum är att i Sverige brukar politikerna inte vilja kännas vid begreppet dynamiska effekter utan kalla det för glädjekalkyler.”

Den danska regeringen vill nu sänka skatterna med drygt 5 miljarder. 700 miljoner av dem ska tas från toppskatten där de med inkomster från 618 000 och uppåt får skattelättnader på upp till 20 procent. Forskarna vid Köpenhamns universitet är dock övertygade om att det är en sänkning som ska betala sig. De hänvisar till elasticiteten och det faktum att skatteministeriet, det danska finansdepartementet, bara räknar med 0,03 procents elasticitet medan deras egen forskning visar på betydligt högre tal, upp till 10 – 15 gånger större. I sin tur innebär det, enligt forskarna, att sänkningen på längre sikt totalt ger ett plusresultat: mer skattepengar in till statskassan. Och det är det långsiktiga som är intressant för att bygga en optimal skattestruktur, konstaterar forskarna i rapporten.

Om de danska forskarna allt mer får gehör för sina resultat som nu ska användas vid kommande skatteutredningar och budgetförslag, är situationen i Sverige den omvända.

− Faktum är att i Sverige brukar politikerna inte vilja kännas vid begreppet dynamiska effekter utan kalla det för glädjekalkyler. I stället borde vi inse att det finns mycket att lära av vad som sker i Danmark och fråga oss varför det som genomförs där, anses vara omöjligt här i Sverige, säger Åsa Hansson.

Danmark reformerar men inte Sverige

I Danmark genomfördes alltså en stor skattereform 2009 och nu är ytterligare en på väg. Det kan jämföras med Sverige där den senaste genomgripande reformen sjösattes 1991. Sedan dess har det mest varit tal om mindre enskilda reformer, till exempel 3:12-reglerna, rot och rut, sänkningen av bolagsskatten, jobbskatteavdraget och differentierad moms. Därför är det hög tid att genomföra en skattereform i Sverige, skattesystemet har försämrats och dessutom såg samhället helt annorlunda ut 1991 än vad det gör idag, menar Åsa Hansson.

− I Danmark har skattesänkningarna bland annat motiverats med att de behövs för att skapa rätt drivkrafter för att anstränga sig och därmed rädda välfärden. I Sverige är det tvärtom, utan högre skatter riskeras välfärden. Om vi då ska ha relativt höga skatter för just välfärden och den offentliga sektorn, då borde vi också ha ett skattesystem som är väl avvägt och effektivt och inte skadar ekonomin. Men det är tvärtom, vi förlitar oss i alltför stor utsträckning på de skadligare skatterna. Ett utvecklat och förbättrat skattesystem skulle göra Sverige mer konkurrenskraftigt och i förlängningen av det öka välfärden.

Bland de skadliga skatter som Åsa Hansson pekar på, och de flesta nationalekonomer med henne, är de som hämmar aktivt företagande och innovationer tillsammans med generellt höga skatter på arbetsinkomster. Istället borde tonvikten ligga på beskattning av varor, tjänster och fastigheter. Det är fullt möjligt att skifta mellan olika skatter och på så sätt skapa en nivå som gynnar de flesta i samhället.

− Men att återinföra fastighetsskatten tror jag inte kommer att ske. Det verkar vara politiskt självmord bland annat för att kunskapen om skattesystemet och dess effekter generellt sett är låg bland gemene man och kvinna, säger hon.

”Jag har nästan gett upp om att det går att påverka politikerna med fakta och forskning om skatter.”

Men det finns en ovillighet hos landets politiker att ta till sig den forskning som sker kring skatter och dess påverkan på samhället. Finanspolitiska rådet kritiserade i maj i år regeringen för bristande konsekvensanalyser av förändringar i skattesystemet och slår fast att regeringen ”ger en delvis förskönande bild” av effekterna. Det gäller bland annat de nya rön som de danska forskarna presenterat om fördelarna med lägre skatter för de högsta inkomsterna men där den svenska regeringen går åt motsatt håll. Riksrevisionen å sin sida slår fast att: ”Förslag som innebär höjda marginalskatter för höginkomsttagare har inte analyserats tillräckligt.”

Åsa Hansson håller med och ser tydligt hur den politiska viljan att ta till sig den forskning som finns kring skatter i Sverige i det närmaste är obefintlig.

− Tidigare var jag övertygad om att det gick att påverka besluten med fakta och forskningsunderlag. Men nu börjar jag bli lite trött. Jag har nästan gett upp om att det går att påverka politikerna med fakta och forskning om skatter. Det är faktiskt upprörande att vi inte kan reformera det svenska skattesystemet.