KAMPEN MOT KORRUPTIONEN

Konkurrensverket: Vi är maktlösa när statliga bolag fuskar – Samhall droppen

Konkurrensverket var tvunget att lägga ned utredningen mot Samhall trots bevis på underprissättning. Nu kan TN avslöja att Konkurrensverket har fått nog. ”Vi kommer att be lagstiftaren om vassare verktyg mot de statliga bolagen”, säger Johan Holmquist, funktionsansvarig för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

Det var i oktober 2021 som Konkurrensverket inledde en utredning mot Samhall efter en anmälan från Almega Serviceföretagen. Den tredje granskningen sedan 2017. Den här gången har Konkurrensverket undersökt Samhalls ramavtal med tre rikstäckande livsmedelskedjor som tillsammans täcker ungefär 2 000 butiker. I sin anmälan pekade Almega på att Samhalls prissättning låg 30–40 procent under marknadspriset.

Konkurrensverket kunde konstatera att Samhall ”ägnade sig åt en tydlig underprissättning i de undersökta butikerna”.

Trots det avslutade Konkurrensverket utredningen.

”Eftersom beteendet redan har inträffat finns heller inga möjligheter att meddela någon sanktion i avskräckande syfte. Samhall har även meddelat att företaget kommer vidta åtgärder som syftar till att förebygga en framtida underprissättning av städtjänster. Konkurrensverket avslutar därför ärendet”, skrev myndigheten i ett pressmeddelande.

”Går till lagstiftaren”

Nu kan TN avslöja att turerna kring Samhall blev droppen som fick bägaren att rinna över. Nu har Konkurrensverket fått nog.

– Vi kommer att be lagstiftaren (regeringen) om fler verktyg för att kunna ingripa mer effektivt mot offentliga bolag. Den senaste utredningen mot statliga Samhall är ett exempel på att detta behövs, säger Johan Holmquist, funktionsansvarig för konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet på Konkurrensverket.

Grunden för Konkurrensverkets missnöje är det så kallade KOS-regelverket som reglerar den offentliga säljverksamheten.

– Vi anser att det är nödvändigt med fler verktyg för att uppnå en effektivare konkurrens så att vi får ett bättre genomslag för reglerna om att det ska råda konkurrensneutrala villkor mellan privata och offentliga bolag som var lagstiftarens intention med KOS-regelverket, säger Johan Holmquist.

Som exempel saknas det en möjlighet, som i Samhalls fall, att i avskräckande syfte utfärda en sanktionsavgift för ett beteende som redan har inträffat.

Tandlösa granskningar

Konkurrensverket vill även att offentliga företag ska kunna göra bindande åtaganden genom beslut förenat med ett vite om de offentliga bolagen inte genomför de förändringar som de har lovat. Annars finns det en risk för rundgång, menar Johan Holmquist.

– När ett offentligt bolag har sagt att man ska ändra sina rutiner för att komma till rätta med en konkurrensproblematik skulle vi vilja kunna meddela vite om vi kommer tillbaka och upptäcker att företaget faktiskt inte gjort det, säger han och fortsätter:

– Det är möjligt enligt de ordinarie konkurrensreglerna när det gäller konkurrensbegränsande samarbeten och missbruk av dominerade ställning men alltså inte enligt KOS-reglerna. Eftersom vi inte kan sätta ett vite framåt riskerar våra granskningar att inte få önskad effekt. Den enda möjligheten blir då att granska igen och igen. Men det är inte särskilt effektivt anser vi.

”Vi kommer att be lagstiftaren om fler verktyg för att kunna ingripa mer effektivt mot offentliga bolag. Den senaste utredningen mot statliga Samhall är ett exempel på att detta behövs.”

Konkurrensverket skulle också vilja ha möjligheten att helt förbjuda en statlig säljverksamhet om den inte visar tecken på förbättring.

– När det gäller kommuner och landsting har vi den möjligheten om det är ett väldigt graverande exempel. Men när det kommer till de statliga aktörerna finns det endast möjlighet att meddela ett förbud mot ett visst beteende, säger Johan Holmquist.

Ytterligare en punkt på Konkurrensverkets önskelista är att myndigheten skulle vilja ha beslutanderätt i första instans för att gå vidare med en utredning.

– Nu lade vi ned utredningen mot Samhall, men om vi hade ansett att det var ändamålsenligt att gå vidare så hade vi varit tvungna att först gå till domstol för att kunna göra det vilket vi tycker är en mindre effektiv ordning, säger Johan Holmquist.

Efterlyser en större översyn

Stefan Sagebro är expert på konkurrens och statsstöd på Svenskt Näringsliv.

– Det är väldigt välkommet att man till lagstiftaren skickar en tydlig signal om att det här regelverket behöver kompletteras med nya vassare bestämmelser. Som möjligheten att kunna utfästa sanktioner som är tillbakablickande.

Ett Konkurrensverk med större möjlighet att agera mot både de kommunala och statliga bolagen kan också få en långsiktig positiv effekt, menar han.

– Det handlar om de långsiktiga effekterna som offentliga aktörers agerande har på marknaden. Väldigt ofta väljer privata potentiella konkurrenter att inte ens försöka gå in på marknaden om det finns en offentlig aktör som till exempel Samhall. Det blir avskräckande och är uppenbart inte bra för konkurrensen.

Som exempel nämner Stefan Sagebro en granskning som Konkurrensverket gjorde förra året av den kommunala gymmarknaden. Resultatet visade att förekomsten av kommunala gym ledde till både färre privata gym och färre aktörer på marknaden totalt sett, och därmed en minskad konkurrens.

– De offentliga gymmen tränger undan de privata. Med vassare verktyg i sin låda kan Konkurrensverket ingripa i de fallen, säger han.

Även om Samhall nu igen har sagt att bolaget ska se över sina upphandlingsrutiner, anser Stefan Sagebro att det är dags för en större översyn.

”Väldigt ofta väljer privata potentiella konkurrenter att inte ens försöka gå in på marknaden om det finns en offentlig aktör som till exempel Samhall.”

Han lyfter fram att även Riksrevisionen nyligen har granskat Samhall och kommit fram till att det finns brister i att ge utvecklande arbeten till bolagets anställda då den stora majoriteten av arbetskraften återfinns i städbranschen.

– Det är bra att Samhall nu ser över sina rutiner, men samtidigt kommer man inte runt att Samhall är en väldigt stor aktör på städmarknaden. Jag tror att det kan vara bra om regeringen även ser över det totala samhällsuppdraget.

– Hur många personer slussas in i Samhall och vad är syftet? Ska man verkligen vara den här städgiganten eller kan ett smalare uppdrag vara mer ändamålsenligt där fler privata företag kan ta en större roll för personer som står långt från arbetsmarknaden, säger Stefan Sagebro.

Han nämner särskilt den så kallade merkostnadsersättningen på drygt 6,5 miljarder som Samhall får av staten för att kunna utföra sitt uppdrag.

– Den är inte kopplad till något särskilt utan bara en stor klumpsumma. Det är också något som man skulle se över för att få den ersättningen mer rättssäker. Jag tror att det kan vara bra att koppla den till enskilda individer så att den blir mer träffsäker, säger han.

När Konkurrensverket presenterade resultatet av sin granskning konstaterade Samhall att det fanns frågetecken runt ”vissa enskilda rutiner”. Därför har Samhalls ledning beslutat att tillsätta en extern granskning.

– Jag tar den här hårda kritiken på största allvar. Vi har ett tungt ansvar att agera föredömligt och bolaget har sedan ett par år tagit en ny riktning. Den nya riktningen innebär bland annat ökat fokus på medarbetare, ökad transparens och tydliggörande av hur vi gör affärer, uppgav Sara Revell Ford, vd på Samhall, då i ett pressmeddelande.