DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Ny beräkning: 300 000 svenskar får högre skatt – ”Olyckligt”

Jobbskatteavdraget är välkommet, men det är allvarligt att regeringen fryser brytpunkten för statlig inkomstskatt, menar ekonomen Fredrik Carlgren. Omkring 300 000 svenskar drabbas nu av högre skatt. ”Det här berör ett brett spektrum av yrkeskategorier”, säger han till TN.

Regeringens beslut att låta brytpunkten ligga kvar på årets nivå innebär att 300 000 fler kommer att behöva betala statlig inkomstskatt än om det normala regelverket hade följts. Två stora yrkesgrupper som drabbas är programmerare och ingenjörer.

Nyheten att jobbskatteavdraget förstärks är bra politik som stärker incitamentet till arbete, menar Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringslivs skatteavdelning. Det får en positiv effekt på sysselsättningen och har potential att minska utanförskapet.

300 000 får högre skatt

Däremot är han kritisk till att regeringen valde att frysa brytpunkten för statlig inkomstskatt. Det gör att över 300 000 fler måste betala statlig inkomstskatt nästa år jämfört med ordinarie uppräkningsregler.

– Många tror att det bara handlar om en liten privilegierad grupp i samhället men när vi tittar närmare på vilka yrken som berörs blir det tydligt att det är ett brett spektrum. Alltifrån ingenjörer och programmerare till lärare och sjuksköterskor – hela paletten finns där.

Om brytpunkten enligt regelverket hade räknats upp med inflationen plus två procent hade den hamnat vid en inkomst på 57 000 kronor i månaden.

”Sammantaget blir problemen så pass stora att till och med skatteintäkterna lider skada genom att skattebasen krymper.”

Svenskt Näringsliv har tittat på hur många som då hade behövt betala statlig inkomstskatt, jämfört med hur många som måste göra det när brytpunkten nu ska frysas på 51 000 kronor.

Utgångspunkten är SCB:s prognossiffror över vad olika yrkesgrupper väntas tjäna nästa år.

Enligt Fredrik Carlgren hade det varit bra för svensk ekonomi om färre hade betalat statlig inkomstskatt och träffats av de högsta marginalskatterna. Redan idag är det för många som drabbas av de här skatterna vilket skapar en massa negativa effekter i svensk ekonomi.

– Den ekonomiska utvecklingen dämpas när fler jobbar mindre, gör utbildningsval som inte leder till jobb och håller tillbaka sina karriärambitioner. Sammantaget blir problemen så pass stora att till och med skatteintäkterna lider skada genom att skattebasen krymper.

En rad yrkesgrupper drabbas

En rad yrkeskategorier kommer att drabbas. Bland programmerare måste över 54 000 betala statlig inkomstskatt i och med frysningen nästa år. Det är 40 procent fler än vad som annars hade varit fallet, och bilden ser likartad ut för flera andra yrken, exempelvis ingenjörer.

– Det här är yrkesgrupper med högkvalificerade individer som har högproduktiva jobb som är viktiga för svensk ekonomi om vi ska ligga i framkant. Därför är det jätteviktigt att inte kapa deras incitament för att anstränga sig och avancera i karriären.

Enligt regeringen ska frysningen ge ytterligare 12 miljarder i skatteintäkter, men det förutsätter att skatteregler inte påverkar hur vi beter oss på arbetsmarknaden, påpekar han.

– Från forskningen vet vi att den här typen av förändringar i realiteten faktiskt påverkar människors agerande, och att de här 12 miljarderna på lite längre sikt kommer att ätas upp.

Missad möjlighet

Problematiken med den frysta brytpunkten hade dock kunnat mildras om regeringen hade valt att gå vidare med sitt tidigare förslag om att slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget. Eftersom avtrappningen hör till ”de mest skadliga inslagen i skattesystemet” är det är synd att regeringen inte tar chansen att ta bort den, anser han.

– Det är helt klart en missad möjlighet att göra något som långsiktigt hade stärkt tillväxtförutsättningarna i svensk ekonomi. Det är olyckligt, säger Fredrik Carlgren.

Yrkeskategorier som drabbas av frysningen