DET SVENSKA LANTBRUKET

Höjt pris i butik att vänta efter dålig skörd

Ekonomi (TT)

En femtedel av årets skörd kan ha gått förlorad när sommaren summeras.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) varnar för likviditetsproblem för bönder – och höjda priser i butikerna.

– I värsta fall står svenskt lantbruk med en totalt sett halverad inkomst, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.

Sommarvädret har ställt till det på de svenska åkrarna. Torka i maj och juni följdes av regn och översvämningar i juli och augusti.

Med uppemot 80 procent av årets skörd i hamn beräknar LRF att 20 procent av den totala skörden kommer att ha gått förlorad jämfört med ett normalår.

– Det finns lantbrukare som har väldigt stora arealer oskördat spannmål som står under vatten, där det är oklart när och om man över huvud taget kommer kunna skörda det, säger Palle Borgström.

Miljardbelopp

I nuläget råder det kris i de översvämningsdrabbade områdena norr och söder om Mälaren, som Örebro, Västerås och Uppsala, säger han.

– För enskilda lantbrukare är det till och med katastrof, samtidigt som andra lantbrukare drabbats av lindrigare effekter.

Om man väger in de ökade skördekostnaderna väntas produktionsvärdet för 2023 års skörd minska med fem eller sex miljarder kronor, enligt LRF.

Mycket av det spannmål som nu skördas håller för dålig kvalitet och nedklassas till användning som foder och för framställning av biobränsle.

– Det är ganska stor prisskillnad på spannmålen som håller kvaliteten och den som inte gör det, säger Borgström.

Höjda priser

Det minskade utbudet av kvalitativt spannmål väntas leda till en prisökning i butik.

– Om Sverige måste importera de kvaliteter som vi nu själva inte har så påverkar det priserna, det är sannolikt att det kommer slå igenom ända ut till konsumenter i butikshyllorna. Hur mycket är omöjligt att säga, säger Palle Borgström.

Grödor som vete, maltkorn och grynhavre har varit särskilt utsatta. Men även många potatis- och morotsodlingar har stått under vatten.

LRF för diskussioner med regeringen om ett krisstöd, men vill också se större investeringar för att hantera liknande extremväder.

– På lång sikt kommer inte krisstöd att lösa det här. Då måste vi kunna ha råd att investera i åtgärder som gör oss mindre sårbara, som att bygga ut bevattning och dränering av åkermark för att kunna förebygga både torka och skyfall.

Patrik Dokk/TT