DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Miljödom stoppar gruvan – leder till fiskdöd

I en ny dom stoppas kalkbrytningen i Gåsgruvan och 35 personer har mist sitt arbete i Filipstad. Men domen får även konsekvenser på de svenska sjöarna som är beroende av sjökalken. Det finns nu risk för att folk kommer att börja se döda fiskar i sjöarna, varnar Daniel Nilsson på Värmlands kalkningsförbund. ”Jag är orolig”, säger han till TN.

I slutet av maj stod det klart att en av Sveriges större producenter av kalk inte får fortsätta bedriva verksamhet i Gåsgruvan utanför Filipstad, enligt en dom från Mark- och miljödomstolen. Gåsgruvan har gamla anor och brytning av kalksten började 1852. Sedan 1980 är det SMA Mineral som bedriver verksamheten.

– Vi blev väldigt förvånade och bestörta när domen kom. Alla trodde att SMA skulle få ett förlängt tillstånd och vi förstod direkt att domen kommer få stora konsekvenser, säger Daniel Nilsson förvaltningschef på Värmlands kalkningsförbund. Värmlands kalkningsförbund består av 14 kommuner och upphandlar kalk och även spridningen av kalk.

– Det är SMA som brukar vinna våra upphandlingar, och det innefattar förutom kalk även spridning med helikopter och båt. Men sen har vi även 17 kalkdoserare i länet som vi på kalkningsförbundet ansvarar för.

Akut brist på sjökalk

I dagsläget kommer cirka 50 procent av all sjökalk i Sverige från just Gåsgruvan. Sjökalk används för att motverka effekterna av försurning i sjöar och vattendrag. Priset för att kalka sjöar har gått upp med 22 procent på två år. Detta samtidigt som det statliga anslaget legat kvar på samma nivå sedan 2017, enligt Daniel Nilson.

– Det innebär att vi kan kalka ungefär 22 procent mindre i varenda kommun.

– Ju högre priset på kalk blir desto mindre kalk kan vi köpa. I Värmland hade vi behövt kalka med 23 500 ton i år, men nu har vi bara 18 500 ton att kalka med. Och sjunker det ännu mer så kommer folk att börja se döda fiskar i sjöarna.

Blir det för surt i vattnet så kan inte fiskrommen kläckas vilket innebär att det inte blir någon reproduktion, förklarar Daniel Nilsson.

– Dessutom kommer musslorna få problem och kräftorna får svårt att byta skal då de behöver kalk. Om det går under 5,0 i pH så utsöndras oorganiskt aluminium som sätter sig på fiskens gälar och kväver den.

Drabbar hela landet – skickar brev till regeringen

För att få upp frågan på dagordningen har Värmlands kalkningsförbund skickat ett brev till regeringen där man vädjat om att anslaget ska höjas.

– Vi är oroliga för hur det här ska kunna lösa sig. Det handlar inte bara om Värmland, utan hela Sverige.

”Tvingats säga upp personal vilket är mycket tragiskt.”

Domen har redan fått stora konsekvenser, menar han.

– Först och främst har Gåsgruvan tvingats säga upp personal vilket är mycket tragiskt. Man ska också tänka på att det kommer vara svårt att få tillbaka den kompetensen om gruvan väl får öppna igen i framtiden. Även fisketurismen i länet kommer att minska.

– Dessutom handlar det om sjöarna. Man kan inte bara sluta kalka i en sjö i ett år och tro att man nästa år kan börja kalka igen och att allt ska bli bra. Nej, då måste man börja om och det gör att vi nu är oroliga för att allt arbete vi gjort under 20 år inom Värmlands kalkningsförbund är förstört.

Förhoppningen nu är att rättsprocessen ska snabbas på.

– Men det skulle vara bra om vi i alla fall kunde få en indikation på hur domen kommer att bli så att vi kan planera vår upphandling.

– Vi hoppas verkligen att det här kan lösa sig. Men det vet vi ju inte. Vi kan inte göra så mycket mer än att stötta dem. Det brukar vara SMA som vinner upphandlingar från Dalsland och uppåt i Sverige. Så jag är orolig, absolut.

Svante Fielding, koncernchef på SMA Mineral, berättar att den värsta ilskan och frustrationen nu lagt sig efter att domen presenterades i slutet av maj i år.

– Men det är ju fortfarande lika ofattbart att vi fick avslag. Domstolen tog ju in två experter och båda tyckte att vi skulle få fortsätta att driva verksamheten.

”För oss innebär det ökade kostnader på ungefär tolv miljoner kronor bara för i år.”

Gåsgruvan, som ligger utanför Filipstad, har ett gynnsamt läge i Värmland vilket innebär att leveranserna ut till sjöarna varit korta. För att uppfylla avtalen med sjökalkningsförbunden tvingas nu SMA Mineral hämta kalk från Rättvik och Falköping.

– Vi har valt att fortsätta de ingångna avtalen vi har. Men vi tvingas då stå för alla extra kostnader för bland annat transporter. För oss innebär det ökade kostnader på ungefär tolv miljoner kronor bara för i år.

– Får vi inte öppna igen nästa år så kommer vi att tvingas lägga på de ökade kostnaderna på kalkningsförbunden.

Tvingats säga upp 35 personer

Direkt efter att domen presenterades lades ett varsel och nu har 20 personer sagts upp från SMA Minerals verksamhet i Gåsgruvan. Dessutom innebar domen att företaget Gåsgruvan Kalcit AB, som har sin fabrik i järnmalmsgruvan, valt att lägga ned sin verksamhet och har sagt upp sina 15 anställda. Gåsgruvan Kalcit AB var tidigare SMA Minerals största kund som köpte över hälften av den brutna kalkstenen.

– Det känns otroligt tråkigt att tvingas säga upp personal. Nu har vi överklagat beskedet och i september får vi veta om Mark- och miljööverdomstolen kommer att ta upp vårt mål eller inte, säger Svante Fielding.

– Men då vet vi inte heller hur lång tid det kommer ta innan vi får en dom.

Men även om Mark- och miljööverdomstolen väljer att ta upp målet och SMA Mineral får fortsätta att bryta kalk i Gåsgruvan så kommer verksamheten som öppnar upp igen vara kraftigt nedbantad, menar han.

– Vi kommer ju behöva väldigt mycket mindre personal och det blir en helt annan verksamhet. Domen innebar att vår största kund som stod för över 60 procent av vår omsättning tvingas lägga ned, och det kommer självklart påverka vår verksamhet negativt.

– Vi har sagt upp 20 personer och om vi öppnar igen kanske vi kan ha sex anställda.

Tre av fyra gruvor stängda

Det här är inte första gången som SMA Mineral tvingas se en verksamhet stoppas. På Gotland har företaget två kalktäkter som båda har stoppats efter långa miljötillståndsprocesser.

– Vi har fyra gruvor där vi kan bryta kalk, nu är tre av dem stängda.

Han vänder sig emot att Mark- och miljödomstolen anser att utsläppen innehåller för höga uranvärden.

– Gåsgruvan har varit brukad sedan 1850-talet och det finns inget som visar att det skulle skada miljön runtomkring. Men nu får vi avslag på grund av att det finns ett för högt uranvärde.

– Men sedan 2015 är gränsvärdet för uran satt lägre än det får vara i dricksvatten. Det får alltså finnas mer uran i vanligt dricksvatten än vad som får släppas ut i vattnet från Gåsgruvan. Vi har inget processvatten i vår industri, utan det handlar bara om att vi pumpar ut grundvatten och regnvatten.