DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Forskare: Så påverkas du när regeringen höjer skatten
Fram tills nyligen var Jacob Lundberg politiskt sakkunnig åt finansministern. Nu pekar han ut vilka som drabbas av regeringens skattehöjningar. ”Det går att göra på ett annat sätt”, säger han och är tydlig med vilken skatt som måste åtgärdas nästa gång.
Sverige är ett av de länder som har högst marginalskatt i världen. Tvåa, efter Belgien, om arbetsgivaravgifterna räknas in, för höga inkomster. På lägre löner har Sverige lägre marginalskatt och ligger närmare snittet för OECD.
Ändå väljer en högerliberal regering att höja skatterna för dem med höga inkomster genom att låsa fast den så kallade brytpunkten.
Det handlar till stor del om att regeringen är beroende av ett SD-ja för reformerna, men också att Socialdemokraterna pressade regeringen genom att lansera en skattesänkning för ”vanligt folk” nyligen. Sänkningen skulle finansieras av höginkomsttagare, oklart hur.
Jacob Lundberg är forskare på IFN men var tills nyligen politiskt sakkunnig åt finansminister Elisabeth Svantesson (M). Han har länge varnat för de negativa konsekvenser skattehöjningar får för arbetsviljan och lutar sig mot den så kallade Lafferkurvan som är ett sätt att beskriva vid vilken nivå en skatt urholkar skattebasen, alltså inte längre ger några skatteintäkter.
– De höga marginalskatterna påverkar viljan att anstränga sig och tjäna pengar. Det kan handla om hur många timmar man arbetar, mindre övertid till exempel. Det kan också handla om att man inte väljer att byta till ett jobb som är mer kvalificerat, som kräver att man anstränger sig mer, säger Jacob Lundberg.
Du får bara behålla 30 procent
De svenska marginalskatternas storlek blir extra tydliga när skatt läggs på skatt: Den kommunala skatten, den statliga inkomstskatten, arbetsgivaravgifterna samt även momsen.
– På marginalen så går drygt 70 procent av inkomsten för höginkomsttagare till det offentliga, och man får behålla knappt 30 procent själv. Det är klart att det påverkar incitamenten att anstränga sig och bidra till ekonomin genom sitt arbete, säger Jacob Lundberg.
Det är idag de med en månadsinkomst på över cirka 51 000 kronor som också tvingas betala statlig inkomstskatt. Den automatiska uppräkningen av den gränsen, till 57 000 kronor, hade minskat marginaleffekterna för stora grupper. Men nu fryser regeringen den. Det får direkt konsekvensen att fler personer tvingas betala statlig inkomstskatt, totalt 300 000 personer.
– Sammantaget är det ett skattepaket som innebär en skatteväxling, från de som betalar statlig inkomstskatt till de som är medelinkomsttagare. Det innebär att det lönar sig mindre att gå upp i inkomst och anstränga sig på olika sätt, säger Jacob Lundberg.
Som lök på laxen väljer den Moderatledda regeringen att inte göra något åt det som kallas avtrappningen av jobbskatteavdraget. Avtrappningen innebär att avdraget minskar ju högre inkomsten är. Det var den socialdemokratiska regeringen som införde reformen 2016.
”Det konservativa vore att faktiskt räkna med dynamiska effekter”
Jacob Lundberg vill inte kommentera det politiska spelet kring de senaste skattebeskeden inför höstbudgeten med hänvisning till att han så nyligen lämnade Regeringskansliet. Däremot är han tydlig med att det finanspolitiska ramverket måste reformeras.
Som det är utformat sedan 1990-talets finanskris så räknas inte de dynamiska effekterna av skattereformer in med motiveringen att det ska motverka glädjekalkyler vid skattesänkningar. Det stora problemet är att samma försiktighetsprincip appliceras på skattehöjningar, menar Jacob Lundberg.
– Det blir fel. Det konservativa vore att faktiskt räkna med dynamiska effekter, att räkna med ganska stora dynamiska effekter av skattehöjningar, säger han.
– Till exempel Danmark räknar med dynamiska effekter i sina skattepolitiska beräkningar, så det går ju att göra på ett annat sätt, lägger han till.
Med gällande finanspolitiska ramverk, då de dynamiska effekterna inte räknas in, skapas ett utrymme på 12 miljarder kronor ifall skatten höjs genom att behålla brytpunkten. Detta ”utrymme” kan sedan användas till att exempelvis införa ett jobbskatteavdrag. Enligt SVT:s sammanställning kostar regeringens nya jobbskatteavdrag 11 miljarder kronor.
Problemet är att utrymmet på 12 miljarder kronor bara blir till luft om de dynamiska effekterna räknas in, menar Jacob Lundberg.
– Förmodligen så kommer det inte att bli några skatteintäkter alls, eller åtminstone väldigt små skatteintäkter, säger han.
Tycker du att regeringen lever upp till en politik där det ska löna sig att arbeta?
– Det var en svår fråga. Jag får nog avvakta med att svara på den tills jag har sett hela budgeten.
– Men på det stora hela lanserar regeringen ett jobbskatteavdrag som man finansierar med att behålla brytpunkten. För skattebetalarna som helhet är det ju ett nollsummespel; man tar pengar från de som tjänar mer än 51 000 och så sänker man skatten för medelinkomsttagaren.
– Så det är ju en omfördelning mellan olika typer av skattebetalare som på det stora hela leder till ett mer progressivt, alltså mer omfördelande skattesystem, med totalt sett högre marginalskatter.
Det han skulle önska sig är en skattereform som bland annat innefattar att den statliga inkomstskatten slopas helt och att de första 10 000 kronorna i inkomst blir helt skattefria. Han tycker också att det är angeläget att kapitalskatterna reformeras.
– Jag skulle vilja säga att kapitalinkomstskatten är nästa område att titta på för regeringen. Kapitalskatten är upp till 30 procent, vilket också är ganska högt i ett internationellt perspektiv.
– Jag tycker också att ränteavdraget är högt. Så jag tycker att man borde sänka ner kapitalinkomstskatten och låta ränteavdraget följa med.
