DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Mätning: Fler svenskar vill överge kronan
Ekonomi (TT)
Debatten om den svaga kronan har fått svenskarna att bli betydligt mer eurovänliga, visar ny mätning.
På torsdag är det exakt 20 år sedan svenskarna röstade nej till att införa EU:s valuta.
Vad blir bokslutet av ett Sverige utanför eurosamarbetet? Blandat, men ändå i huvudsak bra, tycker Robert Bergqvist, tidigare SEB:s chefsekonom, i dag kallar han sig seniorekonom på samma bank.
– Det har gått bra för Sverige utanför, säger han och tillägger att han röstade nej när det begav sig 14 september 2003.
Det blev då en oväntat tydlig vinst till nej-sidan, 55,9 procent mot 42,0 för ja-sidan. Sen dess har eurofrågan varit närmast död, opinionsmässigt. Som mest skeptisk till euron var svenskarna i efterdyningarna av finanskrisen och euro-krisen 2012, då hela eurosamarbetet ifrågasattes. Då svarade 81 procent att de skulle rösta nej till euron om det varit en ny folkomröstning, enligt SCB:s halvårsvisa mätningar.
Men det senaste året har opinionen tydligt ändrat skepnad. I maj svarade 50 procent att de skulle ha röstat nej, 31 procent ja, resten vet ej. Då var gapet 19 procentenheter till nej-sidans fördel. Nu har det krympt till åtta, enligt en undersökning som SEB låtit Demoskop göra.
– Debatten har tagit fart, men jag är ändå förvånad att det går så fort, säger Robert Bergqvist.
Inte bra
Trots kronraset, med 25 procent sedan 2003 – han skulle rösta nej även i dag. Den rent ekonomiska vågskålen tycker han fortfarande väger över till att det är bättre att stå utanför. Han pekar bland annat på att Sverige sedan dess haft bättre BNP-tillväxt än euroländerna som helhet.
– Men jag håller med om att kronan är på tok för lågt värderad, det är inte bra för Sverige, säger han.
Men det är inget skäl för att hoppa på eurotåget nu, tycker han.
– Kronan är en dålig värdemätare för hur det står till med den svenska ekonomin, säger Bergqvist.
Precis som många andra ekonomer har han svårt att med någon säkerhet förklara varför kronan tappat så mycket i värde. Det borde inte vara så, enligt Bergqvist som bland annat pekar på att räntan på svenska statsobligationer är förhållandevis låg, ett mått på hur investerarna ser på Sveriges statsfinanser.
– Så att landa i "kronan är så svag, då ska vi gå med i euron", det är en alldeles för enkel analys, säger Bergqvist.
Olle Lindström/TT
Fakta
Vid folkomröstningen 14 september 2003 röstade 55,9 procent nej och 42,0 ja till att införa euron som valuta i Sverige.
Sedan dess har SCB halvårsvis frågat svenskarna om hur de skulle rösta om det blev en ny folkomröstning.
I november 2012 svarade 81 procent nej, 10 procent ja och 9 procent vet ej.
November 2021 svarade 62 procent nej, 20 procent ja, 16 procent vet ej.
November 2022 svarade 58 procent nej, 24 procent ja och 19 procent vet ej.
Maj 2023 svarade 50 procent nej, 31 procent ja, och 19 procent vet ej.
September 2023 svarade 42 procent nej, 34 procent ja och 24 procent vet ej
Källa: SEB
