DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Ekonomerna varnar: Därför hamnar Sverige i EU:s bottenskikt

”Vi kommer att vara en av de sämsta ekonomierna i EU i år”, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank. Tysklands kräftgång är en av många faktorer som kan dra oss längre ner i djupet, varnar experter som TN har talat med.

Det går dåligt för Tyskland. Konjunkturen sviker och tillväxten stannar av. Men storasyster Tyskland är inte ensamt om att riskera en rejäl dipp. Den lågkonjunktur som vi nu är inne i kan drabba lillasyster Sverige minst lika hårt. Nya siffror från Eurostat visar att Sverige har näst mest bolån i hela EU, vilket innebär stora risker.

− Vi räknar med att BNP-tillväxten krymper med 0,9 procent. Och även nästa år räknar vi med krympande BNP på 0,3 procent, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson till TN.

Häromdagen kom dock siffror som visar på en bättre BNP-tillväxt än väntat – på kort sikt. Den långsiktiga trenden är trots den tillfälliga glädjen svikande.

"Uppgången betyder inte att lågkonjunkturen är över. Vi räknar med ytterligare fall senare under året", skriver Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg till TT.

Företagen är fortsatt pessimistiska.

”Det är mycket som talar för ytterligare nedgångar och på en lång lågkonjunktur", skriver Alexandra Stråberg.

”Sverige går lite sämre än många andra länder i Europa och skillnaden mot USA är ganska stor.”

Och faktum är att EU-kommissionens prognoser pekar på att Sveriges tillväxt kommer att vara den lägsta i hela EU. Nu är det bråttom för politiken att agera, menar flera ledande ekonomer som i Dagens Industri trycker på behovet av strukturreformer för att inte halka efter ytterligare. Inte minst handlar det om energiförsörjningen, infrastrukturen och bostads- och arbetsmarknaden.

Försummat reformer

Redan i maj pekade nationalekonomen Andreas Bergh ut problemen och manade regeringen att agera.

– Vi har försummat reformerna som genomfördes på 90-talet, sa han till TN då.

Trots att Sverige har en bra arbetsmarknad och en ”relativt stark” tjänstesektor konstaterar Mattias Persson att vi påverkas mer än andra länder när konjunkturen går ner.

− Vi har mycket rörliga lån i bostadssektorn och hög skuldsättning. Det är en nackdel med hög räntekänslighet och hög skuldsättning. Om Riksbanken höjer räntan så bromsar svensk ekonomi in snabbt, säger han och fortsätter:

− Vi kommer att vara ett av de av de sämsta ekonomierna i EU i år.

Olle Holmgren, analytiker på SEB, är inne på samma spår.

– Sverige går lite sämre än många andra länder i Europa och skillnaden mot USA är ganska stor. Ett stort fall i bostadsbyggandet och svag konsumtion ligger bakom. Dessutom finns det finns tecken på att framför allt Tyskland är på väg mot recession, eller kanske redan är i recession, säger han.

”Att vara försiktig med räntehöjningar verkar rimligt.”

Nedgången i bostadsbyggandet riskerar att bli relativt långvarig i Sverige och en större kris för bopriser skulle kunna leda till en mycket långvarig nedgång, varnar Olle Holmgren.

– Att vara försiktig med räntehöjningar verkar rimligt, det finns dessutom utrymme för mer expansiv finanspolitik. Sveriges statsskuld är endast 17 procent av BNP, säger han.

Samtidigt konstaterar Mattias Persson att när räntorna vänder och börjar sänkas igen så kommer konjunkturen att vända uppåt snabbare för Sverige än för andra länder.

− Penningpolitiken påverkar Sverige och svensk ekonomi snabbare än i euroområdet eller USA. Det är därför svensk tillväxt är så låg, säger han.

Hur allvarligt är det att Sverige ligger i bottenskiktet?

− Det är klart att det aldrig är bra. Det enda positiva är att vi har en stark arbetsmarknad. Vi har inte sett att arbetslösheten ökar, snarare tvärtom, säger Mattias Persson.

− Vi tror att vi kommer att se en försvagning i arbetsmarknaden under hösten. Men det är inte i relation till hur dåligt det går i konjunkturen. Och det är inte alarmistiskt, utan precis vad vi borde vänta oss.

Mattias Persson menar att de sektorer som snabbast kommer att drabbas av en försvagad arbetsmarknad är de som är beroende av konsumtion.

− Det är detaljhandel och hotell och restaurang. Tittar man fram till 2025 tror vi att arbetslösheten ökar med 50 000 personer, säger han.

Hans prognos är att Riksbanken kommer att höja räntan ett par gånger till och menar att även PMI (Purchasing Managers Index, är en konjunkturmätare för den svenska marknaden som genomförs i samarbete mellan Silf och Swedbank) på tjänstesektorn indikerar det.

− Jag är rädd att den svaga kronan inte hjälper oss, säger han.

Spår ökad arbetslöshet

Eva Samakovlis är analyschef på Arbetsförmedlingen. Enligt myndighetens prognoser kommer arbetslösheten att börja öka under hösten 2023 i takt med en försvagad konjunktur, för att sedan falla tillbaka när konjunkturen förstärks i slutet av 2024, skriver hon i ett mejl till TN.

”Efterfrågan på arbetskraft dämpas vilket leder till en svag sysselsättningsutveckling under 2023–2024. Det rör sig dock om relativt små ökningar av arbetslösheten (i jämförelse med tidigare konjunkturnedgångar)”, skriver hon.

Hon konstaterar att kompetensbristen innebär att arbetslösheten hålls tillbaka.

”Många arbetsgivare försöker så långt som det är möjligt att behålla personal med efterfrågade kompetenser, men drar ned planerna på nyanställningar”, skriver Eva Samakovlis och fortsätter:

”I spåren av pandemin påverkades utbudet av arbetskraft då många valde att omskola sig eller byta bransch. Utbudet av arbetskraft minskade därför inom vissa tjänstebranscher, som exempelvis inom restaurang. Många företag har därefter haft svårt att rekrytera personal med önskad kompetens vilket betyder att obalanserna, som varit tydliga på svensk arbetsmarknad under lång tid, har förstärkts.”

”Till följd av den försvagade konjunkturen väntas även antalet långtidsarbetslösa stiga.”

Men samtidigt menar hon att Sverige har en relativt hög arbetslöshetsnivå och en hög sysselsättningsgrad i ett europeiskt perspektiv.

”Delvis beror den relativt höga arbetslöshetsnivån på att Sverige även har ett högt arbetskraftsdeltagande, och att en hög andel av de som saknar ett arbete väljer att inte lämna arbetskraften, utan fortsatt står till arbetsmarknadens förfogande”, skriver hon.

Olle Holmgren förklarar varför arbetslösheten inte har stuckit i väg mer än den hittills har gjort.

– Företagen kanske tror att nedgången blir tillfällig och avvaktar med att dra ned på personalen. En viss försvagning av arbetsmarknaden och ökad arbetslöshet är dock trolig och en viss ökning av varsel och företagskonkurser talar för att en sådan försvagning är på väg. Bygg och handel är sektorer som riskerar att drabbas, säger han.

Även Eva Samakovlis ser dystra prognoser för arbetsmarknaden på lite längre sikt.

”Till följd av den försvagade konjunkturen väntas även antalet långtidsarbetslösa stiga, framför allt bland personer med svag konkurrensförmåga, exempelvis personer med kort utbildning”, skriver hon.

Hon tror att de branscher som kommer att drabbas hårdast av den höjda räntan är byggbranschen, på grund av ett minskat bostadsbyggande, och sällanköpshandeln, som är beroende av hushållens konsumtion. När reallönerna minskar och kostnaderna ökar minskar det hushållens konsumtionsutrymme, menar hon.

Enligt Eva Samakovlis krävs en kombination av olika insatser inom arbetsmarknadspolitiken för att Sverige ska landa så mjukt som möjligt och motverka en ökning av långtidsarbetslösheten.

”För att minska obalanserna på arbetsmarknaden behöver tillgången på efterfrågade kompetenser öka för att motsvara kompetenskraven. Det handlar om utbildning inom det reguljära utbildningssystemet för personer med kort utbildning, men även arbetsmarknadsutbildningar”, skriver hon.