EU:S FRAMTID
EU-basen: Vi måste bli redo för en större union
EU (TT:s korrespondent)
EU kan både utvidgas och utvecklas, varslar Ursula von der Leyen i sitt årliga tal om läget i unionen.
Hon ger inga klara besked om sin egen framtida roll – men bjuder ändå på ett inlindat valtal i Strasbourg.
Det årliga talet om läget i unionen handlar dels om vad som gjorts, dels om vad som komma skall.
Årets kanske tyngsta löfte handlar om åtgärder mot Kina med en formell granskning av kinesiskt statsstöd till landets tillverkning av elbilar.
Mycket fokus ligger annars på EU:s eventuella framtida utvidgning, med Ukraina, Moldavien och länderna på västra Balkan i kö för att få komma in.
– Historien kallar oss att arbeta för att färdigställa vår union, talar von der Leyen.
Inget datum
Enligt ordföranden kan utvidgningen komma att kräva komplicerade fördragsändringar – men det kan också gå på annat vis.
Hon nämner inga klara datum, till skillnad från EU:s rådsordförande Charles Michel, som manat till att sätta 2030 som "målår" för nästa utvidgning. Däremot lovar hon konkreta rapporter redan till i vår om vad en utökning skulle innebära för olika politikområden.
– Det är inte ett val mellan att fördjupa eller bredda unionen. Vi kan och måste göra både och. Vi måste titta noga på varje område och se hur det skulle påverkas av en större union, betonar von der Leyen i Strasbourg.
Blir hon kvar?
Några klara besked om hon själv tänker sig att fortsätta på sin post efter EU-valet nästa vår ger hon dock inte. Ändå går det att tolka mycket som ett valtal, inte minst till de egna partivännerna i kristdemokratiskt konservativa EPP.
– Ursula von der Leyen väntar nog med att ge det beskedet. Men jag tycker nog att jag ser de gröna lamporna blinka ganska tydligt, kommenterar svenske EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M).
TT: Borde hon fortsätta?
– Jag tror att hon har väldigt goda förutsättningar, särskilt om hon nu också skiftar in på det här fokuset om att stärka Europas konkurrenskraft, säger Tobé.
Jämställdhet
Bland övriga ämnen i von der Leyens tal finns migration, klimat, handelsavtal och forskning. Redan tidigt i talet slår hon ett slag för jämställdhet och manar till uppslutning bakom kommissionens förslag för att bekämpa kvinnovåld – inklusive införandet av en samtyckeslag, av svensk modell.
– Ett nej betyder ett nej, fastslår von der Leyen – vilket ger henne dagens första stora applåd från ledamöterna.
Evin Incir (S), som är ansvarig för EU-parlamentets hantering av förslaget, hoppas nu på en vändning från de medlemsländer i ministerrådet som fortsatt är emot.
– Nu är det dags för rådet att agera. Det är en tydlig signal om att vi behöver rädda liv: kvinnoliv och flickors liv, säger Incir i Strasbourg.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta
Tyska Ursula von der Leyen är född 1958 i Bryssel, där fadern Ernst Albrecht arbetade för EU-kommissionen – innan han senare återvände hem och blev regional regeringschef i Niedersachsen 1976-90 och talman i tyska förbundsdagen 1985-86.
Precis som fadern engagerade sig hon i kristdemokratiska CDU och hade olika politiska uppdrag på kommun- och delstatsnivå mellan 2001 och 2005. Därefter hade hon en rad ministerposter under förbundskansler Angela Merkel: familjeminister 2005-09, arbets- och socialminister 2009-13 och försvarsminister 2013-19.
Efter EU-valet i maj 2019 lanserades hon oväntat som kompromisskandidat till posten som ordförande i EU-kommissionen och tillträdde tillsammans med övriga ledamöter formellt från den 1 december samma år.
Ursula von der Leyen är utbildad läkare och träffade under utbildningen blivande maken Heiko von der Leyen, som hon gifte sig med 1986. Paret har sju barn tillsammans.