DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Här är högskoleutbildningarna som snabbast ger jobb

Vilken utbildning är egentligen bäst att gå om du vill ha jobb snabbt och få bra lön? Det är frågor som Svenskt Näringsliv försöker få svar på genom den årliga undersökningen Högskolepejl. Svaren säger emot en hel del förutfattade meningar om högre utbildning.

Nyligen öppnade ansökningstiden för de som vill läsa på högskolan nästa år, med start i januari. Drygt 250 000 personer kommer att antas till de cirka 20 000 program och kurser som finns att tillgå.

Det är alltså en kraftfull kompetensresurs som just nu utbildas runt om i Sverige och som behövs: Kompetensbristen finns idag i alla branscher, på alla företag och över hela landet. Så många som 30 procent av alla rekryteringsförsök misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera. Än allvarligare är det faktum att sju av tio företagare tycker att det är svårt att rekrytera akademiker.

Men många unga som har en högskoleutbildning har svårt att få ett jobb efter examen. Exempelvis är nästan varannan student med en humanistisk, medieinriktad eller konstnärlig utbildning inte i jobb tre år efter att studierna är färdiga. Däremot är de som har satsat på en tekniskt inriktad utbildning, till exempel civilingenjör, i det närmaste garanterade anställning: 97 procent av dem är etablerade på arbetsmarknaden efter tre år. Nästan lika höga siffror på civilingenjörerna, 94 procent har jobb efter tre år.

”Inflytandet från arbetsmarknaden måste öka.”

Det visar siffrorna i Högskolepejl, som Svenskt Näringsliv har låtit Ungdomsbarometern ta fram. Rapporten analyserar hur olika universitets- och högskoleutbildningar leder till jobb efter examen och som presenterades vid ett seminarium i dagarna.

– Rapporten är en hjälp för studenterna att göra medvetna val inför högskolestudierna där de kan se i vilken utsträckning olika utbildningar leder till jobb. Men rapporten visar också att det saknas strukturer för hur arbetsmarknaden och företagen kan påverka innehållet i de högre utbildningarna, säger Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Att öka matchningen mellan högskoleutbildning och jobb är allt viktigare mot bakgrund att antalet unga som vill läsa vidare har minskat de senaste åren. När Ungdomsbarometern frågade cirka 18 000 gymnasieelever om de tänker läsa vidare, var det bara strax över 50 procent som svarade ”Ja, absolut”.

När det så kommer till val av utbildning så svarar cirka 95 procent av ungdomarna att de tänker välja en utbildning med stora chanser till jobb.

– Det understryker än en gång att inflytandet från arbetsmarknaden måste öka, så att företag och arbetsgivare får en möjlig att diskutera med de olika lärosätena. Idag är högskolan ett underreformerat område, säger Ulrika Wallén.

Fyra nyckelresultat i årets Högskolepejl

1. Stora skillnader i etablering mellan olika examina

Det finns en förväntan att högre utbildning ska leda till jobb men det beror till stor del på vilken typ av utbildning som studenten har valt. Bland generella kandidatexamina är etableringen för examinerade inom teknik och teknisk industri till exempel 90,1 procent inom tre år, medan motsvarande siffra för konst och medier är 60,9 procent.

2. Yrkesexamen ger större chans till jobb

Bland examina med högst etableringsgrad återfinns till en övervägande majoritet yrkesexamina, många gånger inom förhållandevis små utbildningsområden. Högst etablering har speciallärarexamen, där 98,2 procent av de examinerade har en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Andra utbildningar som också har hög etableringsgrad är exempelvis psykoterapeut, brandingenjör och civilingenjör.

3. Stora skillnader i etableringsgrad mellan olika lärosäten

Samma utbildning ger olika stor etableringsgrad på arbetsmarknaden beroende på var studierna genomförts. Rapporten tar bland annat upp psykologexamen där skillnaden är 96 procent på första plats till 78 procent på tionde plats. Detta kan låta som lite men innebär i praktiken att en av fem färre studenter har stadigvarande arbete på utbildningar med sämre etableringsgrad.

4. Olika lärosäten utmärker sig inom olika områden

Var lärosätet ligger och hur stort det är spelar mindre roll när det gäller studenternas möjlighet att få jobb. Ett klassiskt universitet behöver alltså inte ha ett bättre resultat än en regional högskola. Istället handlar det om vilka områden som lärosätet valt att fokusera på.

Behöver närhet till arbetsmarknaden

En av de viktigaste slutsatserna i Högskolepejl är alltså att för att en utbildning ska bli framgångsrik – och leda till jobb – så behöver den ”ha nära” till arbetsmarknaden. Högre utbildning i sig är inte en garanti för jobb, men de med exempelvis en sjuksköterskeexamen, juristexamen, socionomexamen eller ekonomexamen kan se fram emot mellan 84 och 88 procents etablering på arbetsmarknaden.

Det spelar också roll vilket universitet eller vilken högskola som valet faller på. Inte sällan ger en examen från något av de mindre lärosätena ute i landet minst lika goda möjligheter till jobb som de stora och klassiska universiteten och högskolorna. En orsak till det kan vara att de till del är duktiga på att profilera sig mot arbetsmarknaden. I rapporten görs en omfattande jämförelse av vilken etableringsgrad som olika utbildningar på olika lärosäten runt om i landet ger.

Rapporten visar även att en längre utbildning, till exempel genom att bygga på en treårig kandidatexamen med två års studier på masternivå, inte förbättrar möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. De extra två åren ökar möjligheten att få jobb med bara ett par procent. Det bekräftar den pågående diskussionen om att korta högskoleutbildningarna och komplettera dem med insatser senare i yrkeslivet som en del i det livslånga lärandet. I Danmark pågår just nu ett projekt där en del masterutbildningar ska kortas från två till ett år.

– Det är intressant att se i rapporten att kandidat- och magisterexamen ger i stort sett samma etableringsgrad på arbetsmarknaden. Det finns en allt större förståelse för hur viktigt det livslånga lärandet är, särskilt i sken av den kompetensbrist vi ser växa sig allt större, säger Ulrika Wallén.

– I det läget måste de högre utbildningarna bli bättre på att svara på de behov som arbetsmarknaden har, särskilt som fyra av tio företagare tycker att de högre utbildningarna har stora brister.