SVENSKA FORSKNINGEN

Toaletter som känner igen rumpor prisas

Forskning (TT)

Knepet att slicka på stenar, strömförande bestick som ger godare mat och toalettstolar som läser av ditt bajs och ”anala avtryck”. Det är bara några av de forskningsområden som belönats med årets roligaste vetenskapspris – Ig Nobel.

Nyligen delades årets Ig Nobelpris ut för 33:e gången. Tanken med de udda prisen är att uppmärksamma forskning som "först får dig att skratta sedan tänka".

Och det stämmer nog enligt de flesta. Bland pristagarna finns Homei Miyashita och Hiromi Nakamura från Japan som forskat på om ätpinnar, bestick och sugrör som är strömförande kan ge oss godare måltider. I deras artikel undersöker de hur smaken av något du äter kan förändras genom elektriska impulser. Till exempel kan strömmen leda till att maten upplevs mer salt än vad den egentligen är.

Detektivtoalett

Toaletten som snabbt analyserar avföring och urin i jakt på sjukdomar belönas också. Den kompetenta toaletten kan dessutom känna igen vem som gör sina behov genom personliga "anala avtryck". Bakom forskningen står Seung-min Park från Stanford University och tanken är att toaletten kan samla in allehanda hälsodata.

Medicinpriset gick till forskare som studerat lik för att undersöka om en individs näsborrar innehåller lika många hår - i snitt sitter 120 näshår i vänster näsborre och 122 stycken i den högra. Priset inom kommunikation gavs till forskare som visat vad som händer i hjärnan hos personer som pratar baklänges.

Stenslick

Varför många geologer väljer att slicka på stenarna när de ska undersöka dem förklaras av Jan Zalasiewicz som får priset i kemi och geologi. Han beskriver att det är en gammal tradition som bland annat kommer sig av att blöta stenar får en bättre lyster och då är lättare att se vilka mineraler som ingår.

Några av de övriga priserna går till forskning om att elever blir mer uttråkade om de uppfattar läraren som uttråkad och studier om ansjovisars sexliv.

Ig Nobel delas ut vid Harvard University i USA och namnet syftar både på Nobelpriset och engelska 'ignoble', som betyder ungefär simpel. Prissumman ligger på 10 000 miljarder dollar av den värdelösa och extremt inflationsdrabbade Zimbabwedollarn.

Petra Hedbom/TT