DEN SVENSKA MODELLEN
Regeringen och parterna diskuterar svenska modellens framtid
Arbete (TT)
Regeringen kallar till sig arbetsmarknadens parter för informella samtal på Harpsund i början av oktober. Bland annat ska hot från EU diskuteras.
Fackförbunden och arbetsgivarna ska prata om hur missmatchningen på arbetsmarknaden – med både hög arbetslöshet och stor kompetensbrist – ska lösas.
Regeringen vill att parterna "sluter nödvändiga avtal" för att kunna dra i gång de så kallad etableringsjobben med start nästa år. Det borde inte vara några större bekymmer, då etableringsjobb är en överenskommelse mellan just fack och arbetsgivare från slutet av förra året. Bland annat Svensk Näringsliv har varit kritisk mot att regeringen varit senfärdiga med införandet.
Regeringen lyfter också fram att man vill minska köerna för omställningsstöd samt bygga ut yrkeshögskolan.
På agendan står också hur den svenska modellen ska kunna leva vidare inom EU. Både regering och parterna ser hot mot modellen, som bygger på att arbetsgivare och fack kommer överens utan statlig inblandning, när EU bland annat vill införa minimilöner.
Fakta
Etableringsjobb är tvååriga och kan liknas vid en slags provanställning. Som huvudregel ska jobbet leda till en tillsvidareanställning på heltid där den etableringsanställde arbetat.
Grovt räknat delar arbetsgivaren och staten på lönekostnaden som kommer att ligga på respektive kollektivavtals miniminivå.
För att som individ komma ifråga för ett etableringsjobb gäller att man varit långtidsarbetslös minst 24 månader och/eller vara nyanländ och varit i Sverige upp till tre år.
