DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Stockholm höjer kommunalskatten – kritikerna rasar

Det rödgröna styret i Stockholm väljer nu att höja kommunalskatten. Pengarna behövs till välfärden, menar de. Kritikerna rasar. ”Samtidigt ser man inga problem att lägga skattepengar på graffitimålande ungdomar, managementkonsulter och ökad byråkrati”, säger Carl Nordblom, moderat riksdagsledamot.

Det rödgröna styret i Stockholm väljer nu att höja kommunalskatten med 24 öre från 2024. Därmed kryper stockholmarnas skatt nu över 30-strecket, från 29,82 till 30,06.

– Vi prioriterar välfärden i stället för skattesänkningar. Framför allt prioriterar vi skolan och det förebyggande arbetet, med den våldsvåg vi ser i dag som gör att stadens placeringskostnader för ungdomar ökar, På den nationella nivån pratar man om förebyggande arbete men lägger inga pengar på det, säger det socialdemokratiska finansborgarrådet Karin Wanngård till Dagens Nyheter.

Kritikerna rasar. Det rödgröna styret gör som ”de alltid gör” och höjer skatten, menar de.

– I ekonomiskt tuffare tider borde man göra som alla andra människor gör. Man prioriterar med de resurser man har. Det här är i stället den enkla vägen ut, som i längden skadar Stockholm, säger Christian Ekström, vd för Skattebetalarnas förening till Tidningen Näringslivet.

Carl Nordblom är också upprörd.

– Det rödgröna styret använder endast krisen som en ursäkt för att höja skatten. Samtidigt ser man inget problem med att lägga skattepengar på ungdomar som ska sommarjobba som graffitimålare, 190 miljoner på managementkonsulter och ökad byråkrati. Det är tillräckligt dyrt som det är att bo i Stockholm.

Skattehöjningen slår direkt mot stockholmarnas plånböcker, men även mot jobbskapande och tillväxt, menar han.

– Vill man på riktigt stärka välfärden på lång sikt så bör man underlätta för tillväxt, jobbskapande och företagande i Stockholm. Inte motarbeta detta.

Sven-Olov Daunfelt sågar beslutet

I ett pressmeddelande skyller Karin Wanngård på Tidö-partierna med formuleringen: ”När regeringen och Sverigedemokraterna sviker måste vi axla en större del av finansieringen”.

Ett påstående som Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, tycker är mycket märkligt. I ett långt inlägg på Meta sågar han beslutet.

* Stadens ackumulerade överskott (resultatet) från föregående år är 21 miljarder.

* Stockholms Stad har Inte satt av en krona av överskottet till Resultatutjämningsreserven, RUR.

* Det egna kapitalet i Stockholm stad uppgick till 142 miljarder i början av året. Soliditeten var då 50 procent, inklusive ansvarsförbindelser.

* Ett underskott om cirka 840 respektive 360 miljoner kronor väntas detta år och nästa år. Detta motsvarar endast 1,5 respektive 0,6 procent av inkomsterna. 2025 väntas underskottet dessutom övergå i ett överskott på 1,4 miljarder.

* Det egna kapitalet växer i år och nästa år, trots negativa resultat. Det förklaras av utdelningar från koncernbolag på 2,3 miljarder.

Om överskottet från förra året hade satts in i resultatutjämningsreserv hade de med råge täckt underskottet i år och nästa år, menar han. En annat alternativ vore förstås att täcka underskottet genom att använda en miljard av de 142 miljarder i eget kapital. Den höga soliditeten hade medgett synnerliga skäl utan problem, menar han.

”Det här är ett exempel på hur pengar låses in i kommuner och regioners balansräkningar under goda år. När det sedan uppstår budgeterade underskott så kräver de mer pengar av staten i generella statsbidrag. När kommunen sedan får mindre pengar än vad de önskar så skyller man skattehöjningar på regeringen. Kanske är det dags att syna kommuner och regioner ordentligt? Kanske dags att de tar ett eget ansvar över sin ekonomi?”, skriver han.

Undersökning visar att Stockholm läcker pengar

I en undersökning har Skattebetalarnas förening mellan olika kommuner jämfört fyra välfärdsområden som totalt står för ungefär 60 procent av kostnaderna i en normal kommun, nämligen förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg. De har också rensat statistiken för socioekonomiska faktorer, utbildningsbakgrund och härkomst.

– Det är klart att det finns enstaka situationer när det måste till ekonomiska tillskott men så verkar det inte vara. När vi jämför Stockholm mot andra kommuner så visar det sig att Stockholm stad har oförklarade kostnader på ungefär 3,7 miljarder kronor i kärnverksamheten. Alltså borde de som alla andra i samhället se över sina kostnader snarare än att höja skatten, säger Christian Ekström.

Enligt rapporten finns det besparingsmöjligheter på nästan 15 procent i förskolan respektive grundskolan samt 12 procent i äldreomsorgen.

– I gymnasieskolan ligger man däremot ganska bra till. Där finns bara 3,8 procent i möjliga besparingar.

”Gör som vanliga löntagare i stället – prioritera”

I ekonomisk tuffa tider drar vanliga löntagare och företag ner på sina utgifter. Man ser över sina abonnemang, förhandlar räntan, skjuter upp semestern, energieffektiviserar, drar ned på restaurangbesök och senarelägger renoveringar.

– Precis så borde även kommunerna jobba. När det går sämre i ekonomin prioriterar man sina utgifter och sin verksamhet. Det instinktiva från många politiker är ofta att ösa på med mer pengar men det löser inte de strukturella problemen och är i längden kontraproduktivt.

Höjda skatter precis som svällande bidrag ökar det så kallade respektavståndet mellan bidrag och arbete.

– Höjda skatter betyder att fler människor väljer att inte jobba och i stället lever på andras löner.

”Värnskatten infördes 1995 som en tillfällig skatt men stannade till 2019. Det hade varit en sak om skattehöjningarna var just tillfälliga, men vi vet att de oftast inte blir det”.

Försämrar konkurrenskraften

Dessutom försämrar det Stockholms konkurrenskraft både för företagen och när det gäller inflyttning.

– Höginkomsttagare brukar reagera väldigt fort på den här typen av minskad inkomst. Det gör det mindre attraktivt att ta ett nytt chefsjobb eller pendla lite längre för att få ett lite mer välbetalt jobb. I längden är det här en kortsiktig lösning som riskerar att urholka Stockholms ekonomi på längre sikt. Människor väljer andra kommuner och det minskar incitamenten att arbeta – vilken sedan resulterar i minskade intäkter för kommunen på lång sikt.

Skatter tenderar också att förbli höjda när de väl höjts, menar Christian Ekström. Skatter höjs i lågkonjunkturer med argumentet att de tillfälligt behövs – men förblir sedan intakta i högkonjunkturer. Historien är full av sådana exempel, där den senaste versionen av värnskatten är ett utmärkt sådant.

– Den infördes 1995 som en tillfällig skatt men stannade till 2019. Det hade varit en sak om skattehöjningarna var just tillfälliga, men vi vet att de oftast inte blir det.

Trenden är snarare att kommunala verksamheter och myndigheter anpassar sig till de nya högre tillskotten och sedan äskar om ytterligare pengar vid nästa kris.

– Sen är det klart att det finns vissa kommuner som kämpar för att i stället sänka skatterna men så är det uppenbarligen inte i det här fallet, säger Christian Ekström.