RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Så driver kronan på inflationen

I vanliga fall brukar valutakursen ha en ganska beskedlig inverkan på inflationen. Men är det annorlunda nu?

Kanske. Men experterna är inte helt överens om i vilken utsträckning.

Riksbanken oroas av den svaga kronkursen. Kronan har försvagats med runt 4 procent gentemot euron, och med knappt 6 procent gentemot dollarn i år. Går man längre tillbaka är kronfallet större, drygt 13 procent gentemot euron sedan januari 2021, och över 21 procent gentemot dollarn.

Då den senaste räntehöjningen presenterades ägnade riksbankchefen Erik Thedéen en god stund åt att prata om den svenska kronan.

Han hoppas förstås att kronan ska stärkas, och flaggade för att en sådan förändring kan bli både snabb och överraskande. Det kommer att hjälpa till i inflationsbekämpningen, enligt Riksbanken. Men frågan är hur mycket en stark eller svag krona gör för inflationen.

Mindre effekt

– Den har effekt, absolut. Det är därför Riksbanken är orolig. Men effekten är mindre än man tror, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

Hans uppskattning är att kronkursen påverkar med 0,5 till 1 procentenhet av inflationen. I alla fall då inflationen var som högst. I februari i år var inflationen, enligt måttet KPI, 12 procent i årstakt. Nu har den fallit tillbaka till 7,5 procent i augusti, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Jens Magnusson förklarar att om kronkursen var så avgörande för inflationen, då skulle vår svenska inflation avvika mycket från euro-områdets. Men det gör den inte, i alla fall inte särskilt mycket.

Annorlunda mönster

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, ser dock att mönstret nu kan vara lite annorlunda än vanligt.

– Det finns en tumregel som Riksbanken brukar prata om, en tioprocentig försvagning av valutakursen kan göra 0,5 procentenheter på inflationen. Men nu kan man fundera över om genomslaget är större, säger hon.

Vi importerar ungefär en tredjedel av det som finns i den konsumentkorg som SCB använder då inflationen beräknas. Det skulle kunna innebära att kronförsvagningen slår igenom mycket mer, enligt Christina Nyman.

– Kronkursen bidrar till inflationen, men den är inte huvudorsaken. Det är precis som i alla andra länder, när allt öppnade upp efter pandemin ökade efterfrågan och det blev brist. Sedan kom kriget. Nu har kostnadsökningarna spridit sig och påverkar alla priser, säger Christina Nyman.

Större genomslag

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, ser dock att den svaga kronan har rätt stor inverkan på vår inflation nu.

– Traditionellt sett brukar det inte vara så. Men efter den senaste inflationskrisen så har genomslaget blivit så mycket större. Den gamla tumregeln verkar inte stämma, säger han.

Han tror att den svaga kronkursen gasar på inflationen rejält nu.

– Ja, betydligt mer än vad den gamla tumregeln innebär. Kanske flera gånger mer än vanligt.

Över huvud taget så verkar kostnadsförändringar slå igenom så mycket snabbare på konsumentpriserna nu, tycker han.

– Det verkar finnas en större acceptans, man har mer förståelse för prishöjningar. Om exempelvis bönderna får ökade kostnader, så tänker man "ja, då måste de ju höja priserna" säger John Hassler.

Johanna Cederblad/TT