FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Trög start för hyllat stöd – ”Ett jätteproblem”

Alla är eniga om att omställningsstudiestödet är en toppenidé men starten har varit trög. Fortfarande har fyra av tio som ansökte för ett år sedan inte fått svar och nu växer oron för att den hyllade reformen ska komma av sig. ”Många tappar sugen”, säger TRR:s vd Johan Lagerhäll.

Vid midnatt den 1 oktober förra hösten öppnade TRR Trygghetsrådet sin webbplats för ansökningar. Åtta minuter senare kom den första ansökan.

– Vi visste ju inte innan hur det skulle se ut, så det var en positiv överraskning att intresset var så stort redan från början, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.

TRR är en omställningsorganisation för tjänstemän inom privat sektor. De som söker omställningsstudiestödet får träffa TRR och diskutera sin kompetensutveckling och hur de kan vara relevanta framåt på arbetsmarknaden.

– De uppskattar att få prata med någon som är neutral och oberoende. Det blir på ett helt annat sätt än om de hade pratat med sin arbetsgivare eller en fackrepresentant. Det är glädjande att de som nyttjar vår vägledning är nöjda och tycker att den har stor betydelse.

Det stora bekymret just nu är CSN:s långa handläggningstider, konstaterar Johan Lagerhäll.

Av totalt drygt 55 500 ansökningar som har kommit in till CSN har myndigheten beslutat om knappt 21 000. Fortfarande är det bara sex av tio som sökte i oktober för ett år som har fått beslut. Av de som sökte i våras är det en av tio. De som har fått ett beslut har väntat i snitt 7–9 månader för att få det. Och nu kommer dessutom nästa grupp sökande att hantera.

”I det läget är det många som tappar sugen och väntar med att ta sig vidare och höja sin kompetens.”

Under perioden oktober-juli kontaktades TRR av 11 000 personer om stödet. Av dem har 4 000 ansökningar behandlats och det har genomförts 2 500 vägledningssamtal. Fram till den sista juli hade TRR skickat 1 800 yttranden, men det är få av dem som har fått sina beslut från CSN.

– För dem som har sökt är det ett jätteproblem. Det är ett stort steg för dem att ta och mycket krävs för att få det att fungera och för att de ska känna sig trygga med den löpande försörjningen under studietiden, säger Johan Lagerhäll.

Hamnar i osäkerhetslimbo

Efter att de sökande har genomfört en vägledning hos TRR som har tillstyrkt att det är en bra idé, utverkat tjänstledighet hos sina arbetsgivare och till och med blivit antagna på utbildningen, övergår förväntan på utbildningen i en väntan där de inte vet var i CSN:s process de befinner sig.

Ska de ändå våga släppa sargen och inleda sina studier trots att försörjningen inte är löst?

– De försätts i en situation där de först har en väldigt god idé, de testar av relevansen i den, och sedan hamnar de i ett osäkerhetslimbo som gör att de inte vet om de ska våga genomföra den. I det läget är det många som tappar sugen och väntar med att ta sig vidare och höja sin kompetens.

”På sikt riskerar det att vara systemstörtande.”

Får CSN inte ner handläggningstiderna väsentligt blir det även ett strukturellt problem, menar Johan Lagerhäll.

– Då får vi inte alls samma snurr på det här och på sikt riskerar det att vara systemstörtande. Min förhoppning är att det löser sig snart så att individer vågar genomföra det som är bra både för dem själva och för tillgången på kompetens på arbetsmarknaden, säger han.

Caroline Söder, vd på Trygghetsfonden TSL för yrkesarbetare inom privat sektor, instämmer i att ingen visste vad som var att vänta när omställningsstudiestödet infördes den 1 oktober förra året.

– Jag tänkte mig att det skulle accelerera successivt men det blev snabbt ett väldigt intresse och trycket blev stort. Det överraskade oss positivt eftersom vi vill att stödet ska användas som en del i kompetensförsörjningen.

”Tyvärr har flera av våra deltagare valt att avstå från sina studier då ekonomin är avgörande."

Hon understryker att omställnings- och kompetensstödet ingår som en del i en reform och är en helhetslösning. Även om det ibland talas om stödet som en arbetsmarknadspolitisk insats är det inte så den ska betraktas, konstaterar hon.

Det är en reform som stödjer omställning och strukturomvandling genom en ökad flexibilitet i arbetsrätten för arbetsgivaren i ena vågskålen, och individens möjlighet att stärka sin ställning på arbetsmarknaden i den andra.

– För att förstå styrkan i överenskommelsen är det därmed viktigt att sätta hela intentionen med reformen på agendan, säger Caroline Söder.

”Inte acceptabelt”

Att bara tio procent av vårens sökande har fått återkoppling är ”naturligtvis inte acceptabelt”, betonar hon.

– Risken är stor att reformen, med sin otroligt viktiga grundintention att möta upp flexibiliteten som behövs på arbetsmarknaden för att klara den framtida omställningen, får ett oförtjänt dåligt rykte på grund av detta.

Konsekvensen blir att de som har gått igenom processen hos omställningsorganisationen, kommit in på sin utbildning och fått tjänstledigt, ändå inte kan inte påbörja sina studier eftersom CSN inte har lämnat besked.

– Tyvärr har flera av våra deltagare valt att avstå från sina studier då ekonomin är avgörande för att de ska kunna förverkliga sina planer, säger Caroline Söder.

Mattias Dahl, Svenskt Näringslivs vice vd, beskriver omställningsstudiestödets första år som både framgångsrikt och mindre lyckat, men mest är det framgångsrikt.

– Att intresset är så stort redan första året är positivt. Det brukar ta längre tid innan den här typen av reformer når befolkningen. Att det är så många som vill utbilda sig mitt i livet för att fortsätta att vara attraktiva på arbetsmarknaden visar att det som arbetsgivare och fack önskar har landat rätt.

Samtidigt har både Svenskt Näringsliv och de berörda fackförbunden uttryckt missnöje med CSN:s långsamma hantering kring ansökningarna.

– Det hade varit möjligt att vidta åtgärder och skjuta till pengar tidigare. Men nu har regeringen skjutit till 110 miljoner i sin budget till CSN, säger Mattias Dahl.

Myndigheten hade dock äskat om 250 miljoner kronor. Ser du någon fara med att CSN får mindre än hälften av det?

– Absolut. Vi hade gärna sett att CSN hade fått de föreslagna resurserna men regeringen bedömer uppenbart att de pengar som skjuts till räcker och då litar vi på det. Det är tydligt att regeringen vill att reformen lyckas.

Vad händer om CSN inte får ordning på handläggningen?

– Högen med ansökningar som inte har hanterats växer nu när det kommer in en ny kull – det skapar missnöje. Vi vet inte hur mycket missnöje men mardrömsscenariot är att folk tröttnar, tycker att reformen är misslyckad och inte söker för att de hör att de hamnar i en byråkratisk kvarn.

”Viktigt med samma regler för alla”

Inför reformens andra år är det viktigt att fler ansluter sig till avtalet, anser Mattias Dahl. Fortfarande är det ett flertal LO-förbund som inte har skrivit på vilket gör att olika regler gäller inom olika avtalsområden.

På vissa företag kan tjänstemännen ha rättigheter och skyldigheter som inte arbetarna har. På stora företag kan det dessutom skilja mellan olika arbetargrupper när det finns avtal med flera olika LO-förbund.

– Det är ett problem eftersom det gör att systemet haltar. För centrala villkor är det viktigt att samma regler gäller för alla. Tyvärr är intresset för stödet dessutom störst i branscher där facken inte har skrivit på, bland annat inom handel och bygg. Det är olyckligt, säger Mattias Dahl.