DEN SVENSKA INDUSTRIN
Så blir Sverige först ur krisen – ”Aldrig sett så ljust på situationen”
Elkris, tröga tillståndsprocesser och kompetensbrist. Trots problemen spår industrins vd:ar en ljus framtid för svensk konkurrenskraft. ”Vi ska bli som Norge, fast utan oljan. Vi har annat”, säger Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna, till TN.
Bilden om hur svensk industri mår är tudelad. Sedan 2006 har Sveriges produktivitetsutveckling ökat i genomsnitt drygt 1 procent per år i tillverkningsindustrin. Det går att jämföra med 1,5 procent i konkurrentländerna. Sverige tappar också mark i OECD:s välståndsliga och är nu nere på tolfte plats, det sämsta resultatet sen mätningarna började på 70-talet. Därtill spår EU-kommissionen att Sveriges tillväxt kommer att minska under 2023, sämst i hela EU.
I den andra vågskålen finner vi svensk industri som en nyckel i den gröna omställningen. Gigantiska gröna projekt planeras de kommande åren, med H2 Green Steel, Hybrit och Northvolt i spetsen.
Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna, framhåller att bilden är just tudelad. Men det är tydligt vilken sida han tycker väger tyngst.
– Industriarbetsgivarna skapades för tio år sedan. Jag har aldrig sett så ljust på situationen sedan dess, säger han.
”Vi ska bli som Norge. Fast utan oljan. Vi har annat”
Per Hidesten hänvisar till hur många som såg svensk industri som förlegad för tio år sedan, och refererar till Fredrik Reinfeldts kritiserade uttalande på World Economic Forum i Davos 2013: ”We used to have people in the industry but they are basically gone”.
– När man pratade om basindustrin var det inte alls på samma sätt som idag. Nu förstår man att det är industrin som möjliggör den gröna omställningen, med vårt fossilfria stål, koldioxidinfångning, skogen och alla våra intressanta projekt, säger han.
– Idag inser man att industrin är det häftigaste som finns. Det är industrin som ska göra så att vi blir som Norge, fast utan oljan. Vi har annat.
Göran Björkman är vd på stålföretaget Alleima, som är en global tillverkare av högförädlade produkter i avancerat rostfritt stål och speciallegeringar samt lösningar för industriell värmning.
– Om vi får rätt förutsättningar så håller jag med. Svensk industri i stort mår bra. Det som gör svensk industri bra är det som alltid gjort oss bra: innovation och teknikutveckling. Vi är bra på att utveckla våra produkter och processer, säger han.
– Jag tror att vi alltid har tjänat på att vi är ett litet land. Vi är bra på att göra affärer med alla möjliga, vi är bra på att jobba globalt.
Problem med konkurrensen
Trots stora investeringar så finns det stora utmaningar för industrin att överbrygga. Att andra konkurrerande länder har större produktivitetsökningar är en sådan. Vad det beror på är inte helt lätt att svara på.
– Det enkla svaret är att vi tog hem de lågt hängande frukterna av IT-utvecklingen i början på 2000-talet. Då nådde vi en stark produktivitetsutveckling. Men sedan finanskrisen så har vi inte sett nya möjligheter att effektivisera, säger Per Hidesten.
– Vi hoppas kunna öka produktiviteten igen med hjälp av AI. Till exempel har vi flera projekt med självkörande bilar i gruvorna. Det händer hur mycket som helst på det området, fortsätter han.
”Måste få fler arbetade timmar”
Per Hidesten lyfter att det är problematiskt att den svenska industrins arbetskraftskostnader ökat med i genomsnitt 0,5 procentenheter mer per år de tio senaste åren jämfört med länder i Euroområdet.
– Industrin har en ryggsäck med arbetskraftskostnaderna, så är det. Vi måste jobba smartare och bättre, för det är så förutsättningarna ser ut. Samtidigt måste vi också se till att arbetskraftskostnaderna minskar relativt sett, så att skillnaden mot andra länder inte blir ännu större. Vi måste ha konkurrenskraftiga löner, säger Per Hidesten.
Han menar också att antalet arbetade timmar måste öka inom industrin.
– Vi måste få mer arbetade timmar generellt. Med en kombination av befintlig arbetskraft, men också ny arbetskraft. Det är något vi jobbar med som arbetsgivarorganisation. Med fler arbetade timmar kommer produktiviteten att växa.
Subventionspaket en svår nöt att knäcka
En annan stor utmaning är de stora statliga företagsstöd som just nu aviseras runtom i världen, med USA:s Inflation Reduction Act i spetsen. Göran Björkman tror att det kan komma att bli ett problem för svensk industris konkurrenskraft på sikt, och är ett problem som måste hanteras.
– Det här med företagsstöd tycker jag är jättelurigt. Staten har ju ett ansvar att skapa förutsättningar för industrin till exempel med infrastruktur, elförsörjning, bra skolor och forskning. Men det man ser nu tycker jag är svårt att förhålla sig till. Vi har ju en historia av att, av helt rätt skäl, inte uppmuntra riktade företagsstöd. Det tycker vi i princip fortfarande, säger han.
– Men om de inte slutar, vad gör vi då?, frågar sig Göran Björkman.
Alleima är ett globalt företag med flera fabriker både i Nordamerika och i Asien. Göran Björkman menar att de har lärt sig att hantera att deras kinesiska konkurrenter får statsstöd, men att frågan blir svårare ju fler stater i världen som gör detta.
– Först tycker jag att vi måste hantera det inom EU, så att vi inte får snedvriden konkurrens inom unionen. Sen får man se om man kan hantera frågan även inom OECD, säger Göran Björkman.
– I grunden tycker jag att det är fel spår, men det är möjligt att Sverige måste tänka om på den fronten i framtiden, säger han.
Kompetensbrist
När man pratar om framtiden för industrin går det inte att komma runt kompetensbristen. Industriarbetsgivarna har själva sju reformförslag för en bättre kompetensförsörjning i Sverige. Det handlar bland annat om att stärka yrkesprogrammen och deras koppling till industrin, ge fler tillgång till yrkesvux och yrkeshögskolan samt underlätta för utländsk arbetskraft.
– Industrin måste visa vår attraktionskraft, både i Sverige och globalt. För att kunna locka utländsk arbetskraft måste expertskatten ses över, och att lagstadga om minimilön är helt fel. Där måste arbetsmarknadens parter bestämma, säger Per Hidesten.
Göran Björkman lyfter vikten av att det svenska skolsystemet fungerar; att duktiga elever vill bli lärare, att utbildningssystemet matchar näringslivets behov samt att forskning sker företagsnära. Men han menar också att industrin måste bli bättre på att locka kvinnor till ingenjörsyrket.
– De flesta industriföretag har många fler män än kvinnor anställda. Där kan vi göra mycket. Vi jobbar med det inom Alleima, det är en stor kompetenspotential.
”Vi behöver ta ett beslut att bygga ut den planerbara kraften”
Både Per Hidesten och Göran Björkman lyfter el och tillståndsprocesser som två grundförutsättningar för industrins framtid.
– Vi behöver ingen arbetskraft om vi inte har tillstånd att bedriva verksamheten. Vi behöver inga tillstånd och arbetskraft om vi inte har el. Och det vill vi ha till konkurrenskraftiga priser, naturligtvis. För att få det här så måste vi ha tillstånd också från myndigheterna för att bedriva verksamheterna. Allt hänger ihop i slutändan. Den gröna omställningen ställer extra stora krav. Då måste det komma starka politiska signaler när det gäller de här frågorna, säger Per Hidesten.
– Större tillgång på el är grundläggande. Men vi kommer inte att få till mer el om vi inte klarar att bygga ut. Då måste det till snabbare tillståndsprocesser. Vi måste hitta ett sätt så att kommuner tycker att det är intressant att ha ett vindkraftverk, och vi behöver även ta ett beslut att bygga ut den planerbara kraften i Sverige, säger Göran Björkman.
”Utgångspunkterna ser bra ut i Sverige”
Hur är det då med de politiska signalerna?
– Vi får många positiva svar från politiken. Man säger att man ska satsa på kompetensförsörjningen, korta tillståndsprocesser, bygga ut elproduktionen samt försvara den svenska modellen i EU, säger Per Hidesten.
– Nu handlar det om att gå från ord till handling. De måste visa att det är mer än bara prat.
Om politiken levererar tror Per Hidesten att Sverige har en stor konkurrensfördel.
– Om man tittar på skillnader mellan oss och andra länder så tycker jag att utgångspunkterna ser väldigt bra ut i Sverige. Vi ligger långt framme när det gäller utvecklingen av miljö- och klimatfrågorna, vi har en välutbildad befolkning och vi ser sällan skådade investeringar, framför allt i norr.
Göran Björkman tror också att Sverige har ett gynnsamt utgångsläge.
– Men andra länder kommer, så är det. Vi måste utnyttja försprånget vi har, säger han.
– När man pratar om klimatomställningen så är det lätt att titta på politiken, men i dag är klimatomställningen framför allt marknadsdriven. Det är kul att jobba med utveckling, affärsutveckling och tillväxt. Vi har alla möjligheter i Sverige. Hållbarhet är bra affärer, och så mår man bra i magen också, för det gör faktiskt nytta, avslutar han.