KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Utredare: Klimatmålen bör uppdateras

Klimat (TT)

De svenska klimatmålen bör uppdateras i ljuset av EU:s klimatlagstiftning. Det föreslår regeringens utredare John Hassler som också vill se ett nytt mål för elektrifiering som ska ersätta transportmålet som det ser ut i dag.

– Det är viktigt att de svenska klimatmålen rimmar med EU:s. Det behövs inga radikala förändringar men det krävs ny politik så att vi når målen, säger John Hassler på en pressträff där hans snabbutredning presenteras.

Miljömålsberedningen "bör få i uppdrag att uppdatera de svenska klimatmålen så att de baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk", står det rapporten.

– Det är helt klart att Sverige med den politik vi hittills har beslutat om inte kommer att nå EU:s krav på oss och inte heller de svenska klimatmålen, säger Hassler, som är professor i nationalekonomi.

– Och om de svenska klimatmålen skulle nås garanterar inte det att EU:s krav skulle nås, bland annat på grund av skillnaden i målstruktur. Det finns aspekter i EU:s regler som är bättre än de svenska, bland annat att det sätts tak för utsläppen inte bara vid ett visst målår utan över tid fram till målåret. Det blir som en utsläppsbudget.

De långsiktiga svenska klimatmålen är inget som Hassler "överhuvudtaget har behandlat" i sin utredning, säger han.

Många förslag

Utredaren har 46 förslag för en svensk klimatstrategi. Det handlar bland annat om införandet av ett nationellt system för utsläppshandel för alla utsläpp utanför EU:s utsläppshandel, en klimatbonus till alla hushåll, sänkt elskatt och en bred och långsiktig överenskommelse om kärnkraftens framtid.

Hassler vill också se en uppdatering av det nationella transportmålet till 2030. Ett ökat fokus på elektrifiering av transportsektorn skulle enligt Hassler leda till en skärpning av målet. "Ett hårt formulerat sektorsmål formulerat i termer av bokförda nationella utsläpp behövs inte längre" står det i rapporten.

TT: Du vill slopa transportmålet som det ser ut i dag och ersätta det med något nytt?

– Vi behöver ett mål för elektrifiering. Om man säger att införa ett sådant mål och då inte mäta det här i termer av bokförda utsläpp inom Sveriges gränser så kan man använda den formuleringen. Jag väljer att inte göra det, säger han.

John Hassler föreslår också att etappmålet för 2030 ska omarbetas så att det "rimmar med" EU:s krav på Sverige inom ramen för den icke-handlade sektorn (ESR).

– Min bestämda uppfattning är att det inte behöver leda till minskad ambitionsnivå när det gäller utsläppen i Sverige, säger han.

Sveriges klimatmål ingår i det klimatpolitiska ramverk som godkändes av alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna 2017.

I somras fick Hassler i uppdrag att se över den svenska klimatpolitiken i ljuset av att EU har skärpt sin politik i och med klimatpaketet "Fit for 55". Hans utredning ska utgöra ett underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan som är tänkt att presenteras före årsskiftet.

"Tuffa mål"

– Med EU:s nya klimatpaket får vi nya tuffa mål och utsläppskrav för alla sektorer. Om alla medlemsländer uppnår sina åtaganden kommer EU att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet och göra EU till världens första klimatneutrala kontinent till 2050, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

– Sverige ska vara mer ambitiösa än så och bli klimatneutrala fem år tidigare.

Sveriges långsiktiga mål är att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045, med flera etappmål på vägen. Men inget av klimatmålen kommer att kunna nås med den nuvarande politiken, som kommer att leda till ökade utsläpp med uppemot 10 miljoner ton fram till 2030, konstaterar regeringen i sin höstbudget.

Att EU har flyttat fram positionerna är i grunden bra, säger Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

– En viktig slutsats är att näringslivets konkurrenskraft är avgörande för både svenska företags möjligheter att kunna fortsätta driva den gröna omställningen och för Sveriges framtid som välfärdsland. Utredningens förslag handlar i huvudsak om justeringar och anpassningar till EU-ramverket, som i sig är mycket ambitiöst, och där Sverige har högre åtaganden. Näringslivets färdplaner ligger fast och företagen ligger långt fram i omställningen, säger Jan-Olof Jacke.

Sofia Eriksson/TT

Maria Davidsson/TT