KRIGET I UKRAINA

Professor: Så snabbt faller Putins ekonomi – företagare flyr

Vladimir Putin är inte intresserad av tillväxt och modernisering, vilket får mängder av företag att lämna landet. Det menar Rysslandsspecialisten Anders Åslund. ”Rysslands ekonomiska elit gynnas av det dåliga affärsklimatet medan unga, duktiga och utbildade ryssar flyttar”, säger han till TN.

Nationalekonomen Anders Åslunds cv är långt och sträcker sig från Moskva till Washington. I början av 1990-talet var han ekonomisk-politisk rådgivare åt den ryske presidenten Boris Jeltsin, följt av en tid som rådgivare åt den ukrainska regeringen. Numera arbetar han som Rysslands- och Östeuropaanalytiker vid Atlantic Council och som adjungerad professor vid Georgetown i Washington.

Han är även senior fellow vid Frivärld och presenterade i veckan rapporten "Temperaturmätare: Den ryska ekonomin - varken rosor eller kollaps".

För Rysslandsspecialisten Anders Åslund är det tydligt att landet under president Vladimir Putin går en mörk framtid till mötes.

– Den ryska ekonomin kollapsar inte, men den kan beskrivas som stagnant och det kommer inte att ske någon teknisk utveckling att tala om under överskådlig framtid, säger han till Tidningen Näringslivet.

”Unga, duktiga och utbildade ryssar flyttar.”

Å andra sidan råder relativ finansiell stabilitet i landet. Anders Åslund menar att en instabil utveckling skulle utmana Putins främsta mål: att behålla makten.

– Ryssland är en auktoritär kleptokrati där det centrala för Putin är makten. Den kommer att ifrågasättas om det råder finansiell obalans. Därför vill han ha någorlunda markroekonomisk balans och framför allt inte hög inflation. Putin och hans vänner vill stjäla så mycket som möjligt. Det totala ryska kapitalutflödet sedan 1990 uppskattar man till 1,3 triljoner dollar, nästan lika mycket som Rysslands BNP, och det tillhör de rikaste, säger han.

Han beskriver det ryska affärsklimatet som ”fruktansvärt”, där vissa storföretag gynnas av makten och en illa fungerande konkurrens, medan innovativa tech-företag flyr landet.

– Talade du med västliga företag före kriget sa alla att de hade bra vinster i Ryssland, men mycket få ville investera mer. Rysslands ekonomiska elit gynnas av det dåliga affärsklimatet och bristande konkurrens, medan unga, duktiga och utbildade ryssar flyttar. Sannolikt lämnar 1,5 miljoner ryssar, framför allt välutbildade personer i karriären i 30-årsåldern, landet.

Sanktionerna biter

Bristen på innovation lär göra situationen ännu värre för den ryska ekonomin, enligt Anders Åslund. Yandex, Rysslands motsvarighet till Google, hade före den fullskaliga invasionen av Ukraina 20 000 anställda i landet. Sedan dess har 5 000 lämnat och lär inte återvända, spår han.

– Flera av de framstående high tech-personerna har lämnat på grund FSB (den ryska säkerhetstjänsten, reds.anm). Pavel Durov grundade Contaxia, Rysslands Facebook, men det togs över av Putins vänner. Han tvingades lämna Ryssland inom 48 timmar eftersom han vägrade låta FSB få hans data. Nu bor han i Dubai där han har skapat appen Telegram.

Sanktioner har varit en central del i västvärldens agerande mot den ryska aggressionen mot Ukraina. När Ryssland ockuperade Krim 2014 svarade USA och EU med sanktioner riktade mot personer och företag, och företag från väst tilläts inte ha några kontakter med den ryske presidenten.

– Från 2014 har Ryssland inte haft tillväxt och kommer knappast få det. Som det ser ut nu spår man två procent tillväxt i år på grund av fiskal stimulans, alltså ökade militära utgifter. BNP blir då irrelevant, säger Anders Åslund.

Efter den fullskaliga invasionen i februari förra året drev väst igenom mycket hårdare sanktioner.

– Energisanktionerna infördes vid årsskiftet. Problemet förra året var att Ryssland gagnades av att ha skapat panik på energimarknaderna i Europa, framför allt gaspriserna som var tio gånger högre än de är nu. Oljepriserna var också höga.

Han fortsätter:

– Nu har man kraftigt skurit den europeiska gasimporten vilket innebär att Ryssland inte kan sälja sin gas längre utan att minska produktionen. Väst har vägrat att importera rysk olja och lagt ett pristak på oljan. Tillsammans tar energisanktionerna sannolikt bort en fjärdedel av de totala ryska exportintäkterna.

Uppmaningen: Ryssland ska betala krigsskadestånd

Många överraskades när väst även frös den ryska centralbankens valutareserver i väst, motsvarande 316 miljarder dollar. Använd pengarna som krigsskadestånd till Ukraina, lyder Anders Åslunds uppmaning.

– Väst bör konfiskera dessa och använda som krigsskadestånd. När man beter sig som Ryssland måste man betala krigsskadestånd. Det är det normala och det finns ett FN-beslut från november förra året om att det ska göras.

Ett fasansfullt krig, en mörk ekonomisk framtid och en allt snävare elit som styr har fått många analytiker att likna Ryssland vid Nordkorea.

– Kanske ser vi i dag en liten glimt av ett framtida Ryssland som på vissa sätt liknar Nordkorea, särskilt om kriget slutar dåligt. Ryssland blir alltmer isolerat och trångsynt, vänder sig till några få länder som anses vänskapliga och gömmer sig bakom kärnvapnen, säger Simon Cleobury, chef för vapenkontroll och nedrustning vid tankesmedjan GCSP, till SvD.

”Allt mer likt Nordkorea.”

Även den ryske militäranalytikern ”Sergej”, som lever i exil, är inne på samma spår.

– Ryssland blir ännu mer isolerat och allt mer likt Nordkorea, säger han till SvD.

Anders Åslund ser Ryssland ta kliv mot att bli en stat av nordkoreanskt snitt.

– Vi är inte där än, men vi är på väg dit med förbluffande hög fart. Putin bryr sig inte om tillväxt eller modernisering, säger han.