DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Trots kristider – få kommuner höjer skatten

Ekonomi (TT)

Det råder bistra tider för landets kommuner och regioner. Men en klar majoritet väljer ändå att inte höja skatten nästa år, visar TT:s sammanställning.

– Vi tror inte att våra medborgare tål en skattehöjning, säger Tierps kommunstyrelseordförande Sara Sjödal (C).

Skyhög inflation, växande pensionsskulder och stigande räntekostnader. Det tuffa ekonomiska läget har gjort att landets kommuner och regioner kommer att ha historiskt höga underskott nästa år, enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) prognos. Det totala underskottet, alltså för både kommuner och regioner, förväntas landa på 31 miljarder kronor. Under 2023 beräknas underskottet bli 6 miljarder.

Men trots det säger en majoritet av såväl kommuner som regioner att de inte tänker höja skatten. Av de kommuner som svarat att de ändrar skatten är det fler som sänker än höjer.

I stället effektiviserar man, säger de som TT pratat med.

"Drabbar kommuninvånarna"

En anledning som nämns är att en höjd skatt skulle slå hårt mot kommuninvånarna.

– Att höja kommunskatten drabbar alla, även lågavlönade, sjuka, förtidspensionärer. Medan den statliga inkomstskatten bara påverkar höginkomsttagare. Och jag tycker att det är staten som ska höja, säger John Johansson (S), kommunstyrelseordförande i Örebro.

I Tierps kommun är man inne på samma spår, att man vill undvika en skattehöjning för medborgarnas skull.

– Vi tror inte att deras ekonomi tål en skattehöjning. Vi är pressade åt alla håll och kanter, och det gäller även kommuninvånarna, säger kommunstyrelsens ordförande Sara Sjödal (C).

Varslar 700

Bland regionerna är Sörmland den region som har störst underskott. 3 300 kronor per invånare, enligt SKR:s senaste ekonomirapport. Men inte heller de höjer skatten.

– Vi vet att en höjd skatt slår orimligt hårt mot dem som har låg och medellåg inkomst. Det drabbar dem oproportionerligt stort, vi vill inte lägga ytterligare en börda på dem, säger regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M).

I regionen har man infört ett omfattande sparpaket, och varslat 700 medarbetare som ett led i att spara pengar. Något som kommer leda till sämre utbud för patienterna, säger Öqvist.

– Man kommer kanske behöva åka lite längre inom regionen för att få den vård man ska ha. Vi kommer inte kunna bedriva all typ av vård på alla våra tre regionsjukhus.

Håller i och håller ut

Enligt SKR:s prognos ser det ljusare ut för kommunerna år 2026. Då väntas både inflationen och arbetslösheten ha kommit ned. Därför är det är bättre att hålla i och hålla ut, säger Sara Sjödal i Tierp.

– Fram till dess väljer vi att se över vilka verksamheter vi kan pausa eller dra ned i drift. Vi stänger till exempel ned förskolepaviljonger som vi tidigare haft nytta av. De är inte helt tomma än, men då får vi stänga ned dem helt enkelt.

I Örebro kommun kommer besparingar att ske inom framför allt äldrevården.

– Vår äldreomsorg är dyrare än i jämförbara kommuner, så där har vi en effektiviseringspotential, säger John Johansson.

"Sista man tar till"

Men på sikt riskerar läget att bli ännu tuffare utan mer statligt stöd, menar han.

– Det är allt fler som blir äldre och vi har stora problem i socialtjänsten. Vi kommer att behöva rejäla tillskott för att få verksamheten att gå ihop, annars kommer vi att behöva höja skatten.

SKR:s chefskonom Annika Wallenskog är inte förvånad över att många kommuner och regioner väljer att inte höja skatten, trots stora underskott.

– Det finns ingen kommun eller region som höjer skatten med gott humör. Får man inte ihop ekonomin är skattehöjning det sista man tar till, säger hon.

Annika Andersson/TT