DEN SVENSKA INTEGRATIONEN

Forskare: Många fastnar i byråkrati

Ekonomi (TT)

Stöd, projekt och kortsiktiga åtgärdsprogram. Ambitionerna finns när det gäller integrationen. Men resultatet blir ofta kortare kurser eller tillfälliga stödanställningar. ”De blir fångade i det byråkratiska nätverket”, säger Nina Gren vid Lunds universitet.

Nina Gren är lektor i socialantropologi vid Lunds universitet och har forskat kring integration i Sverige. Hon tycker att det är bra att levnadsförhållanden för olika invandrargrupper nu kartläggs av The Global Village.

– Vi borde vara förbi diskussionen om att peka ut grupper. Jag kan förstå kritiken, men det är viktigt att veta, säger hon.

Hon ser flera orsaker till att integrationen av svensksomalier är svår.

– De har en krigssituation bakom sig. Många har upplevt våld och krigshandlingar, och har också en oro för anhöriga som sitter fast på olika håll. Jag tycker att det är aningslöst att bara prata om skärpta krav. Det motverkar sitt syfte, säger hon.

Dubbelt upp av fördomar

Hon konstaterar att somalier är utsatta för fördomar både på grund av att de är afrikaner och muslimer.

– Det gör att de möter mycket diskriminering och rasism.

I det svenska integrationssystemet finns dock både goda och höga ambitioner, förklarar hon. Men det är inte alltid det blir så lyckat.

– Många fastnar i byråkrati, med praktik, subventionerade anställningar, cv-kurser och projekt. Kanske stjälper det mer än det hjälper.

Visst finns det individer och grupper som lyckas ta sig vidare, men för många blir det en lång räcka av tillfälliga åtgärder som inte leder fram till ett riktigt jobb, förklarar hon.

– Myndigheter vill kunna vissa upp goda resultat. Det är viktigt att personer är i sysselsättning. Det kan vara lite vad som helst, en kurs eller ett program, inte bara jobb.

Andreas Diedrich, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som också forskat kring integration, är inne på samma linje.

– För att stödja integration måste man tänka mer långsiktigt. Man kan ifrågasätta om ett projekt på ett eller två år kan åstadkomma något så komplext som integration, säger han.

Pengar fördelas decentraliserat

Han tycker att systemet med decentraliserade pengar för integrationen borde ses över för att minska kortsiktigheten.

– Som det är nu fördelas pengarna ut via olika myndigheter som Arbetsförmedlingen, länsstyrelser, Tillväxtverket och Europeiska socialfonden.

Men det är inte säkert att det blir så mycket "verkstad" för pengarna, tycker han.

– Ofta går projekten ut på samverkan mellan olika myndigheter, och samverkan är komplext. När projekten är slut går myndigheterna vidare som förut.

Han ser segregationen som ett stort hinder för integrationen.

– I vissa länder, som i Australien, får man som nyanländ inte välja var man ska bo. Där fördelas bostäder ut utifrån behov av arbetskraft. Det har lett till att nyanlända lättare kommer in i samhället.

Men Andreas Didrich är tveksam till att särskilda grupper kartläggs på det sätt som The Global Village nu gör.

– Det bekräftar och förstärker bilden av gruppen som ett problem, säger Andreas Diedrich.

Johanna Cederblad/TT