ELKRISEN

I Sverige hotas kärnkraften – men i Finland är förvaringen löst

Regeringen har dröjt så länge med beslutet om hur kärnbränsleavfallet ska slutförvaras att svenska kärnkraftverk kan tvingas stänga om bara några år. I Finland är snart världens första slutförvar klart. ”Det har aldrig varit särskilt mycket politisk debatt om det”, säger Jukka Relander på Finsk Energi.

Kärnkraftverken Ringhals och Forsmark larmade om att de kan tvingas stänga flera av sina reaktorer med början om tre år om inte regeringen före september fattar beslut om slutförvaret av förbrukat kärnbränsle. Sedan förra året finns en färdig lösning som har godkänts av alla berörda instanser, men regeringen dröjer ändå med beslutet.

Miljöminister Per Bolund (MP) talar i stället om att dela upp beslutet i två delar, utbyggnaden av mellanlagret i Oskarshamn och slutförvaret i Östhammar, där det sistnämnda anses kunna dröja ytterligare. Problemet är bara att Oskarshamns kommun inte säger ja till en utbyggnad innan slutförvaret är klubbat.

Gått smärtfritt i Finland

Samtidigt som dessa turer i Sverige har Finland för länge sedan gått på action-spåret. Där står snart bygget av en slutförvarslösning klar, utvecklad enligt samma modell som den svenska lösningen som tagits fram.

Men till skillnad från den långdragna och stundtals hetsiga processen i Sverige var det smärtfritt när beslutet om det finska slutförvaret fattades år 2000, berättar Jukka Relander, kommunikationsdirektör på Finsk Energi.

– Onkaloprojektet genomgick en grundlig konsekvensanalys och alla berörda parter fick uttrycka sin åsikt och diskutera saken men det har aldrig varit särskilt mycket politisk debatt om det. Tvärtom finns det en viss stolthet över att vi faktiskt är först i världen med att bygga ett slutförvar.

Finlands anläggning för att slutförvara allt radioaktivt avfall, Onkalo, började byggas 2004 och år 2025 väntas den stå klar för att börja lägga ner kärnavfall i. Därefter fortsätter tunnlar att byggas ut successivt för nytt avfall och planen är att den definitiva förslutningen sker år 2120.

”Det som skiljer är att Miljöpartiet har haft ett större inflytande i politiken i Sverige samtidigt som de inte riktigt har utvärderat sin syn på den här frågan”

Trots att Sverige och Finland har mycket gemensam forskning kring slutförvar av kärnbränsleavfall har Finland kommit längre rent praktiskt eftersom det har varit lättare politiskt att komma framåt, påpekar Jukka Relander.

– Det som skiljer är att Miljöpartiet har haft ett större inflytande i politiken i Sverige samtidigt som de inte riktigt har utvärderat sin syn på den här frågan. De har i större utsträckning hängt sig kvar vid gamla åsikter. Majoriteten av svenskarna tror jag stödjer kärnkraft.

Inom den finska miljörörelsen finns inte samma motstånd mot kärnkraften.

– Visst finns det ett visst mått av tvivel och lite passivt motstånd men på det stora hela har man bestämt sig för att ligga lågt när det gäller kärnkraftsfrågan.

Balansgång

De senaste årens attitydundersökningar visat att finländare är mer positiva än någonsin till kärnkraft. Det gäller även de som röstar på miljöpartiet De Gröna. 2019 och 2020 var fler av dem för kärnkraft än mot. Sverige har visat stort intresse för varför De Gröna är så positiva till kärnkraften, enligt Jukka Relander.

– Här identifieras hoten mot miljön på ett lite annat sätt än i Sverige. Vår miljöpolitik betonar klimatfrågan mer – den väger tyngre än eventuella risker med kärnkraft. Visst är det en balansgång men när allt rullar som det gör nu är alla relativt nöjda.

”Vi brukar skoja om att vi snart kan exportera el till södra Sverige”

Liksom Sverige bygger Finland ut vindkraften. I dag står den för tio procent och om tio år är planen att den ska stå idag för 30 procent. Men Finland satsar även på att bygga ut kärnkraften. Kärnkraftverken Lovisa och Olkiluoto står med två reaktorer vardera för 30 procent av dagens elproduktion och i höst är en ny tredje reaktor i Olkiluoto klar för produktion. Planen är att 50 procent av elproduktionen i Finland ska komma från kärnkraft om tio år.

Eftersom elkonsumtionen går upp behövs det större kapacitet framöver och redan idag är tillgången på el en flaskhals, förklarar Jukka Relander. Kapaciteten räcker inte vilket leder till stigande elpriser.

– Runt 20 procent av vår elkonsumtion täcks av svensk vattenkraft men när Olkiluotos tredje reaktor är i gång blir vi mer självständiga. Vi brukar skoja om att vi snart kan exportera el till södra Sverige.

Vad vill du säga till den svenska regeringen om slutförvarsfrågan?

– Vi har snart byggt färdigt våra grottor där vårt avfall ska förvaras och alla är nöjda. Det finns inte så mycket mer att säga om det. Jag ser inte varför Sverige inte skulle säga ja till en likadan lösning. Det är också viktigt att Skandinavien visar andra europeiska länder att de här problemen kan lösas.