ELKRISEN
Miljöprövningar skapar ny elkris – ”Oacceptabel påverkan”
En oacceptabel påverkan på kraftsystemet, elproduktionen och Sveriges elpriser. Det väntar efter årsskiftet när landets vattenkraftverk ska genomgå omfattande miljöprövningar, visar Svenska kraftnäts simuleringar.
Det var i december förra året som regeringen meddelade att den beslutat om att pausa omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd i 12 månader. En process som då pågått ett år.
Orsaken till regeringens beslut var den energikris som Europa befann sig i förra vintern med mycket höga elpriser som följd.
”I det allvarliga läge vi är i nu med ett nedmonterat elsystem och en energikris i Europa behöver vi ge tydliga signaler om att alla kilowattimmar räknas”, uppgav regeringen.
Men nästa år ska omprövningarna ta fart igen. Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt och en länsstyrelse i varje vattendistrikt är utsedd att vara vattenmyndighet. Det är deras ansvar att ta fram miljökonsekvensnormer som vattenkraften ska prövas utifrån.
Och det är ett mycket omfattande arbete som väntar.
Totalt ska miljötillstånd för vattenkraftverk över 40 år omprövas under en 20-årsperiod. Bakgrunden är EU:s vattendirektiv som medlemsländerna har åtagit sig att uppfylla.
”Oacceptabel påverkan”
I samband med beslutet att pausa processen gav regeringen Svenska kraftnät i uppdrag att utreda hur omprövningarna av miljötillstånden kommer att påverka elsystemet och elförsörjningen. En viktig riktlinje här var att kontrollera att omprövningarna inte leder till en större produktionsminskning än det nationella riktvärdet på 1,5 TWh per år.
Men när Svenska kraftnät nyligen släppte sin rapport var slutsatsen att omprövningarna enligt de scenarier som Svenska kraftnät analyserat riskerar att få en oacceptabel påverkan på vattenkraftens möjlighet att reglera obalanser i systemet, samt på själva elproduktionen och effekttillräckligheten.
Vad det handlar om förenklat är att det blir mindre vatten över för att använda till elproduktion och för att reglera balansen i elsystemet när vattenmyndigheternas miljökrav ska uppfyllas.
– Rapporten visar att med den inriktning som vattenmyndigheterna hade innan pausen så skulle vi få oacceptabel påverkan på kraftsystemet vid omprövning av vattenkraft för moderna miljövillkor, säger Energiföretagens vattenkraftsexpert Johan Bladh.
”Idag är vattenkraften vår främsta reglerkraft.”
Linus Linde, kraftsystemsanalytiker på Svenska kraftnät, och en av författarna till analysen, säger att det framför allt är vattenkraftens reglerförmåga som behöver värnas.
– När andelen elproduktion från sol- och vindkraft ökar betyder det att elsystemet behöver mer reglerförmåga och flexibilitet för att driftsäkerheten ska kunna uppehållas. Idag är vattenkraften vår främsta reglerkraft.
Analysen visar också att elpriserna kan stiga eftersom produktionen minskar.
– Våra simuleringar visar att miljöåtgärderna i sig kan leda till att årsmedelpriset ökar med 3–8 EUR/MWh i samtliga elprisområden (SE1 - SE4) när alla miljöåtgärder är genomförda, säger Linus Linde.
Men Linus Linde understryker att analyserna är osäkra eftersom det finns många faktorer framåt som inte är entydiga.
– Regeringsuppdraget var att vi skulle svara på konsekvenserna av hela omprövningen. Den är inte slutförd förrän runt 2040. Därför har vi behövt simulera hur elsystemet kommer att påverkas när alla miljöåtgärder har genomförts. Men det råder stor osäkerhet om hur elsystemet är uppbyggt om 20 år och vilka åtgärder som faktiskt genomförs.
Elsystemets riktvärden måste värnas
Johan Bladh påpekar att det nu är viktigt att regeringen tydliggör den politiskt beslutade avvägningen mellan miljömålen och vattenkraften för landets vattenförvaltning.
– De politiskt beslutade riktvärdena har inte varit tydligt formulerade och endast haft vägledande status. Det betyder att det finns en risk för betydande produktionsförluster och kostnader för samhället om omprövningarna genomförs utan att de nationella riktvärdena för elsystemet finns med i avvägningarna.
– Regeringen måste formulera tydliga riktvärden som är bindande för vattenförvaltningen. Det handlar exempelvis om riktvärden som anger att omprövningarna inte får innebära mer än 1,5 TWh produktionsförlust och andra kompletterande värden för reglerförmåga och effekttillräcklighet som Svenska kraftnät beskriver i sin rapport, fortsätter han.
Prövningar under många år
Sara Sandberg är miljöchef för vattenkraften på Fortum. Företaget driver 111 vattenkraftverk i Klarälven, Dalälven, Gullspångsälven, Indalsälven, Ljungan och Ljusnan. Just nu arbetar Fortum för fullt med ansökningarna för de förnyade miljötillstånden som ska börja prövas i februari nästa år.
– Det är ett väldigt långsiktigt arbete. Vår första prövning sker i februari nästa år och den sista 2036.
Vad mer exakt kan ni behöva göra?
– Vi måste ansöka om moderna miljövillkor och skicka in en ansökan enligt en bestämd tidplan. Vi gör utredningar och analyser av miljöåtgärder vid våra vattenkraftverk. Det är vattenmyndigheterna som beslutar vilka miljökrav som gäller för de olika vattenförekomsterna, det vill säga vattendrag och sjöar. Det måste vi förhålla oss till i vår ansökan om moderna miljövillkor.
Vilka möjligheter har ni att påverka processen?
– Om vi inte håller med om vattenmyndigheternas bedömningar kan vi bestrida dem i domstol.
Enligt Sara Sandberg är att det svårt att tolka de olika miljökraven och vilken ekologisk nytta de förväntas ge.
– Det handlar mycket om att uppnå olika målkrav. Sedan är det inte självklart hur man ska nå dessa. Det finns så klart förslag, men det kan vara svårt att tolka dem.
Tidslucka på sex månader
En fråga som väcker oro är att Svenska kraftnät sagt att de tillsammans med Energimyndigheten ska bistå de olika vattenmyndigheterna i att bedöma hur de olika miljöalternativen påverkar kraftsystemet.
Problemet är att Svenska kraftnät och Energimyndigheten uppger att man kommer att vara redo först under hösten 2024. Samtidigt ska många verksamheter, som Fortum, påbörja sina ansökningar den 1 februari 2024.
Det betyder att det finns en tidslucka på över sex månader innan Svenska kraftnät och Energimyndigheten kan hjälpa till med den fördjupade normöversynen för hur elsystemet kan komma att påverkas.
– Vi ser det som en väldigt angelägen åtgärd att Svenska kraftnät och Energimyndigheten kan bistå vattenmyndigheterna med deras kunskap om hur miljöprövningarna kan påverka elsystemet. Den hänsynen behöver tas för att få rätt avvägning mellan miljökraven och elsystemet, säger Sara Sandberg.
– Regeringen måste säkerställa att Svenska kraftnät och Energimyndigheten är rustade för att kunna bistå vattenmyndigheterna med bedömningar av miljöåtgärders påverkan på kraftsystemet när omprövningarna återupptas efter pausen, fyller Johan Bladh i.
Linus Linde och Svenska kraftnät är medvetna om problemet.
– Ja, vi håller med om att det är ett väldigt pressat tidsschema. Vad jag kan säga är att det vi arbetar med är att hitta lösningar även på kort sikt.
Ytterligare frågetecken finns runt hur ofta Svenska kraftnät och energimyndigheterna ska göra uppföljningar på att arbetet sker med även elsystemets funktion i åtanke. Här har Svenska kraftnät uppgett att det ska ske vart tredje år.
Sara Sandberg anser att det är för sällan.
– En uppföljning med framåtblickande analys är ett utmärkt förslag, men jag tycker att man ska göra det oftare. Det kan hända mycket på tre år. Varje år tror jag är mer lämpligt, i alla fall i början av detta omfattande arbete med omprövning av all vattenkraft i Sverige.
”Om Natura-2000-åtgärder hade tagits med i analyserna så hade påverkan på kraftsystemet blivit ännu mer oacceptabel.”
Linus Linde menar dock att det kommer att ske uppföljningar löpande, men att en fördjupande uppföljning ska göras vart tredje år.
Det finns även oklarheter kring vad som ska gälla runt olika Natura-2000 områden, menar Johan Bladh.
– Åtgärder kopplade till Natura 2000-skyddet har inte analyserats av Svenska kraftnät i rapporten. Om Natura-2000-åtgärder hade tagits med i analyserna så hade påverkan på kraftsystemet med säkerhet blivit ännu större, det vill säga ännu mer oacceptabel ur kraftsystemsynpunkt.
EU:s vattendirektiv
Vattenkraftens nya miljötillstånd ska följa EU:s vattendirektiv. Det innebär att alla medlemsländer ska använda samma regelverk för att förvalta sina vatten. Eftersom det är ett direktiv är det ett mål som medlemsländerna ska följa, men det är upp till varje land att avgöra hur det ska gå till genom nationell lagstiftning. I Sverige är EU-direktivet till största delen infört i miljöbalken, vattenförvaltningsförordningen och länsstyrelsernas instruktioner. EU:s vattendirektiv gäller alla sjöar, vattendrag, grundvatten och kustnära hav.