DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

”Så kan föräldrarna få barnen att bli allmänbildade”

Många vuxna oroar sig för att barnen inte får någon allmänbildning i skolan. För att råda bot på det presenterar krönikören Inger Enkvist en rad konkreta förslag.

Hör du till de föräldrar eller mor- och farföräldrar som oroar sig för att ditt barn eller barnbarn inte får någon allmänbildning att tala om i grundskolan? Läroplanerna innehåller numera övergripande idéer i stället för konkreta kunskaper och dessutom går lektionstiden åt till annat än undervisning. I geografi lärs allt mindre namngeografi ut. Historia har så få lektioner att det som man hinner lära ut ordentligt är första och andra världskriget. Litteraturkunskap har nästan helt försvunnit och ersatts av att försöka att få eleverna att läsa över huvud taget.

Här kommer några förslag på vad du själv kan göra för att komplettera skolan. Om den unge går på flera idrottsaktiviteter efter skolan, är det första förslaget att byta ut en av dem mot en ökning av allmänbildningen. I stället för att skjutsa och hämta kan du bidra till barnets bästa med ökad allmänbildning. För förskole- och lågstadiebarn är högläsning utmärkt, men om det kan det talas en annan gång. De här förslagen riktar sig i första hand till unga i mellan- och högstadieålder.

”En belöning vid uppnått mål kan inte skada.”

Börja med ett måttligt ambitiöst program, t ex tre eller fem gånger en timme om respektive geografi, historia och litteratur. En belöning vid uppnått mål kan inte skada. Pappa, mamma och mormor kan dela upp ansvaret mellan sig. Att flera av familjens vuxna engageras är motiverande. Det är också oftast roligare med flera barn vare sig det är syskon eller kamrater. Börja med att sätta upp en lista på vad som ska ingå så att alla vet vilket målet är och avsätt tid åt repetition. Också de vuxna får på så sätt repetera och fylla i luckor i sitt vetande.

Börja med Sverige och rita eller tryck ut en blindkarta över landet. Se om barnet kan landskapen och de 10 eller 15 största städerna. Landskapsnamnen är en viktig referens även om vi nu också talar om regioner. Ta därefter fem sjöar, fem floder, fem berg och namnen på haven runt Sverige. Det hjälper inlärningen att se namnen skrivna, att säga dem med hög och tydlig röst och att skriva dem. Sätt ut siffror på blindkartan och se om barnet kommer ihåg vad som ligger var. ”Bolla” med namnen och be barnet att utan att titta på kartan beskriva var Mälaren ligger eller att säga vilken stor stad som ligger några mil söder om Norrköping.

”Hur ska unga så småningom bli intresserade av att läsa något som de inte vet finns?”

I historia kan du rita upp en tidsaxel och sätta in de händelser du vill betona. Förslag på punkter är Magnus Erikssons allmänna landslag, reformationen och Skånes införlivande med Sverige och vad de här händelserna betydde på längre sikt. Sverige ”sticker ut” för böndernas friare ställning än i andra länder, lagar om kvinnofrid och tidig läskunnighet. Kan den unge placera Gustav Vasa, Gustav II Adolf, Gustav III och Karl XIV Johan i rätt århundrade? Kan han eller hon beskriva vad de här kungarna förknippas med? Kan den unge nämna fem framsteg eller reformer inom jordbruket och tio tekniska uppfinningar som bidragit till Sveriges välstånd?

När det gäller litteratur, så välj ut tio författare och lär ut namnet på ett verk av varje. Unga ska veta något om Carl Michael Bellman, August Strindberg, Gustav Fröding och Selma Lagerlöf för att inte tala om Harry Martinsson, Eyvind Jonsson, Pär Lagerkvist, Nils Ferlin, Karin Boye och Tomas Tranströmer. Det kan bli ett annat projekt att läsa något av de här författarna, men som en början kan man lära sig några namn. Hur ska unga så småningom bli intresserade av att läsa något som de inte vet finns? Efter att ha tränat fakta om Sverige kan du gå vidare till Europa och sedan till övriga världen.

”Avsikten är inte bara att ge specifik kunskap utan också att väcka de ungas intresse för att lära sig mer.”

I stället för att alla familjemedlemmar sitter med sina mobiler kan man försöka få igång en gemensam aktivitet under säg tjugo minuter. I geografi kan man göra lekar som ”jag tänker på en stad som har sju bokstäver” eller fråga vilka huvudstäder i Europa som ligger söder om Wien och väster om Svarta Havet. Kan barnet och du räkna upp länderna vid kustlinjen från Norra Ishavet till Turkiet? I litteratur kan en uppgift vara att nämna en författare från Norrland eller Värmland.

I historia kan uppgiften vara att placera tre historiska figurer i kronologisk ordning. Dagens unga har fått så lite historia i skolan att det inte är säkert att de kan svara på vem som kom först av Cesar, Napoleon eller Stalin. Så småningom kan en frågesport baseras på ett nummer av en dagstidning, och frågorna kan bli vilka länder gränsar till Ukraina eller vilket land ligger öster om Estland. En variation är att barnen förbereder en frågesport för de vuxna.

Om de vuxna tycker att det är viktigt och roligt med allmänbildning kommer detta att smitta av sig på barnen. Avsikten är inte bara att ge specifik kunskap utan också att väcka de ungas intresse för att lära sig mer. Förslagen pekar också på ett sätt att ge familjen gemensamma kunskaper, dvs både kunskaper och gemenskap.