FLYGBRANSCHENS FRAMTID

Repris på vulkan 2010 – mardröm för flyget

Ekonomi (TT)

Var geografiskt kommer ett vulkanutbrott att ske – om det över huvud taget inträffar? Osäkerheten efter alla jordskalv på Island är fortsatt stor.

För flyget vore en upprepning av askmolnet 2010 en mardröm.

Risken för ett vulkanutbrott på Island är fortsatt stor och skulle kunna få stora konsekvenser för landets invånare.

Utifrån vad som inträffade med utbrottet från Eyjafjallajökull för över 13 år sedan kan utvecklingen även få stor betydelse utanför Islands gränser. Inte minst för flygindustrin.

Det var under våren 2010 en rad utbrott från Eyjafjallajökull, som skapade ett askmoln som spred sig och lamslog hela den nordeuropeiska flygtrafiken. Resenärer runt om i Europa tvingades hitta alternativa resvägar när flygplanen inte kunde flyga igenom askmolnet.

Kostade mångmiljonbelopp

För flygbranschen blev det hela ett dråpslag. Knappt tio år efter terrordåden i USA och en allmän konjunkturnedgång kom nästa smäll och utbrottet kostade enbart SAS omkring 700 miljoner kronor. Detta då restriktionerna för till exempel svensk del höll i sig under drygt en månads tid.

Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet, påpekar att situationen fortfarande är väldigt oviss men att man ändå bör ta i beräkning att det finns en risk, detta då sprickzonen blivit betydligt längre under helgen och nu delvis går ut under havet.

– Vatten kombinerat med het lava ger konsekvensen att lavan kan sprängas sönder och det kan ge en askpelare i storleksordningen på 15 kilometer, säger han.

Oron kopplas till om utbrottet sker under havet, det är också då risken är överhängande med ett askmoln som kan hindra flygtrafiken.

– Får vi ett utbrott under havet så finns det oändliga mängder vatten att pumpa ned i vulkanen så får man ett explosivt förlopp. Utbrotten vi haft under senare år har varit väldigt lugna ur flyghänseenden för det har bara varit lava som kommit ut, säger han.

Vulkanisk aska består av små partiklar som exempelvis glas och när dessa åker in i en flygmotor så smälter dessa fast och får motorn att sluta fungera.

– En jetmotor klarar sig jättedåligt medan till exempel propellerplan klarar sig bättre, förklarar Björn Lund.

Hur kommer det att blåsa?

En avgörande faktor 2010 var samtidigt att vindriktningarna kom att bidra till att flera delar av Europa påverkades.

– Till största delen går vindarna över Island så att det blåser norr om Skandinavien. Vi hade väldig otur 2010, det var många dåliga saker som samspelade, bland att det blev så långvarigt.

Precis som 2010 har flygindustrin nu genomgått ett stålbad – denna gång på grund av pandemin. Flera flygbolag har dock det senaste året kunna uppvisa starka bokningssiffror och de har andats morgonluft, den senaste tiden har till exempel flera aktörer lagt jättebeställningar på nya flygplan. Samtidigt är transkontinentalflygningar några av de mest lönsamma linjerna för flygbolag och då exempelvis rutter som London–New York.

– De senaste mätningarna indikerar att det troligaste är ett utbrott norr om staden Grindavik. Då är vi på land men det finns ingen större säkerhet. Det kan mycket väl hända norrut eller söderut under havet, påpekar Björn Lund.

Tobias Österberg/TT