KOMPETENSKRISEN

Undersökning: Därför blir ungdomar inte ingenjörer

Det svenska ingenjörsundret hackar när elever väljer bort teknikutbildningar. Men en ny undersökning visar att det finns en stor dold potential.

En ny undersökning från Ungdomsbarometern visar att det finns en stor potential att locka över elever som går samhällsvetenskapliga programmet och ekonomiprogrammet till ingenjörsförberedande gymnasieutbildningar.

– Det är 21 procent av de som går på ekonomiprogrammet som kan tänka sig bli ingenjörer och 15 procent av de som går samhällsprogrammet, sa Ulrik Hoffman, vd på Ungdomsbarometern, under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Över lag har Sverige svårt att få ungdomar att välja teknikprogrammet och det naturvetenskapliga programmet och i förlängningen en ingenjörsutbildning på högskolan. Ett av problemen är, visar undersökningen, att elever som går de samhällsvetenskapliga programmen och ekonomiprogrammen har bestämda och ibland skeva uppfattningar om de ingenjörsförberedande utbildningarna.

– Kollar man på teknikprogrammet så uppfattas det som ett smalt program sett till livsstilen. Det är en smal elevgrupp som går där. Det är till största del killar, säger man. Och de är väldigt intresserade av datorer. Man känner att det nästan är en förutsättning att man ska vara intresserad av datorer för att kunna gå på teknikprogrammet, säger Ulrik Hoffman.

”Det går inte att bortse från matten”

Det naturvetenskapliga programmet uppfattas också som smalt, socialt sett. Det är en speciell grupp elever som går där, väldigt prestationsinriktade, menar de ungdomar som inte går där.

– Varför tycker vi att det är socialt smalt? Jo, för det skrämmer ju bort en del som faktiskt inte vill lägga all sin vakna tid på att studera och som inte gör det till en del av sin identitet, säger Ulrik Hoffman.

Naturvetenskapliga programmet ses ändå som det bästa alternativet om studenten vill ha flera karriärval framgent, visar undersökningen. Det går att göra i princip vad som helst, svarar ungdomarna. Så nog borde fler välja den inriktningen? Återigen är det föreställningen om vad den utbildningen innebär som blir ett hinder, till exempel att matematiken är för svår.

– Det går inte att bortse från matten och de associationer som finns kring matten samt de svårigheter som många upplever att de har för att klara ämnet, säger Ulrik Hoffman.

Vägarna framåt handlar om att tydliggöra de karriärmöjligheter som de två ingenjörsförberedande programmen ger och att det går att ägna sig åt roliga aktiviteter även på en teknikutbildning. Du behöver inte vara en datorintresserad gamer för att gå teknikprogrammet, till exempel.

Ulrik Hoffman menar att det är centralt att bejaka de kreativa och mänskliga elementen i utbildningarna.

– Det är också viktigt att lyfta fram exempel på kanske lite mer oväntade personer som går eller har gått de här programmen för att bredda bilden av dem, säger han.

Men det är en utmaning att påverka ungdomarnas föreställningar som ibland gränsar till förutfattande meningar:

– Ibland känns det som att om vi hade gjort den här studien för 20 eller 30 år sedan så hade vi fått se liknande uppfattningar, säger Ulrik Hoffman.

Önskar systemskifte

Amanda Hurst, skolchef på Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, menar att det inte enbart räcker med att förändra attityder. Hon vill se ett systemskifte i svensk skola:

– Jag tror att vi måste omorganisera natur- och teknikprogrammet och gymnasieskolan i stort. Vi måste tänka till och göra det mer modernt. Det kan vi göra inom den lagstiftning som finns och de ramar som vi har idag. Det är fullt möjligt. Vi behöver inte utreda det, säger hon.

– Då kan vi få ungdomar som får djupare kunskaper, som inte är rädda för matte, som inte är rädda för misslyckanden och som vågar bli ingenjörer.

Amanda Hurst pekar också på problemet att många elever känner att de inte orkar med en utbildning som innebär så hårda studier och svår matematik som de ingenjörsförberedande programmen. Det handlar om att gå genom utbildningen med bibehållen hälsa.

Även Embla Persson, ordförande för Sveriges Elevkårer, är inne på att många elever idag mår dåligt. Hon hänvisar till undersökningar som Sveriges Elevkårer har låtit göra och som visar att 70 procent anger att de lider av prestationsångest.

Hon menar också att regeringen och myndigheter bör ta ett större ansvar:

– Det behövs ett nationellt ansvarstagande för att skapa incitament för skolor och kommuner att satsa på de här programmen och att visa att det här är viktiga frågor för Sverige som nation, säger hon.

Många hoppar av

Att få fler elever att välja naturvetenskapliga programmet samt teknikprogrammet är bara ett av problemen. En annan minst lika stor utmaning är att många elever som kommer från gymnasiet och väljer en ingenjörsutbildning idag inte klarar av utbildningen.

På KTH är genomströmningen ett stort problem där många elever redan efter några kurser hoppar av utbildningen.

Joakim Lilliesköld, universitetslektor på Kungliga Tekniska Högskolan, menar att det beror på två saker: För låga kunskaper i matematik och bristande uthållighet bland eleverna.

KTH:s egen statistik från 90-talet och framåt visar en utveckling där mattekunskaperna försämrades efter millennieskiftet och var riktigt dåliga fram till 2009.

– Sen har det rört sig långsamt uppåt. Nu är det på nivå med vad hur det var 1997. Sen finns det en del som säger att innan vi började mäta så var kunskaperna ännu bättre, men det har vi inte fakta på, säger han.

Att elever väljer att gå ekonomi- eller samhällsprogrammet behöver nödvändigtvis inte vara en nackdel. Det går att komplettera med ett tekniskt basår:

–En grupp som lyckas ganska bra är de som går tekniskt basår, det vill säga de som har kommit från ekonomiprogrammet och samhällsprogrammet och läser fatt ett år inom teknikämnena. De studenterna går ut på samma tid som normalstudenterna, säger Joakim Lilliesköld.

Och även om han gärna skulle se att det fanns en möjlighet att ta emot fler studenter på KTH så finns det mycket som begränsar, inte minst de ekonomiska ramarna. Till exempel ska KTH betala en lokalhyra på en miljard kronor nästa år, enligt Joakim Lilliesköld.

Högskolan har också allt fler praktiska element i utbildningen jämfört med hur det var på 90-talet. Det kostar enorma belopp att bygga ut och ordna med fler labbsalar.

–Vi vill jättegärna ha fler elever, men det är inte helt lätt att bara leverera en högkvalitativ utbildning, säger han.