FRAMTIDENS PENSIONER

Svenska pensionärer i EU-topp – så få är fattiga

Svenska pensionärer har det generellt bra. Andelen äldre som lever i fattigdom är bland de lägsta i EU, visar en rapport från Pensionsmyndigheten. ”Allvarlig fattigdom är vanligare bland barn och bland utrikesfödda”, säger Inger Johannisson, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Till skillnad från bilden av den stora mängden fattigpensionärer som ofta målas upp i media har de svenska pensionärerna det bättre än i stort sett alla andra EU-länder. Bara Luxemburg har en mindre andel fattiga äldre.

Det framgår av en rapport Pensionsmyndigheten. Här beskrivs måttet allvarlig materiell och social fattigdom, vilket innebär att inte ha råd med en viss levnadsstandard och att därför riskera att leva i allvarlig fattigdom. Ibland benämns detta mått även absolut fattigdom.

Förra året levde en procent av de som var 65 år eller äldre i allvarlig materiell fattigdom i Sverige. Samma siffra för hela befolkningen var 2,3 procent och det är ungefär lika stor andel av kvinnorna som av männen som levde i allvarlig fattigdom. I hushåll som består av en ensamstående vuxen med barn som bor hemma levde sju procent i allvarlig materiell och social fattigdom.

Inom EU är allvarligt fattiga äldre däremot i genomsnitt 6,7 procent. Med andra ord är Sverige är ett av de länder som har lägst andel allvarligt fattiga äldre i EU. Pensionsmyndigheten konstaterar att den låga andelen troligen kan förklaras av ett relativt väl utbyggt ekonomiskt skyddsnät för äldre i Sverige.

Kvinnors yrkesarbetande avgörande

Det som bidrar till att minska andelen fattiga pensionärer är även att nya generationer kvinnor yrkesarbetar i högre utsträckning, både i antal år och i heltid, än tidigare generationer, konstaterar Inger Johannisson, analytiker på Pensionsmyndigheten.

– Allvarlig materiell och social fattigdom är svårt för den som lever under sådana omständigheter men det går inte att påstå att den formen av fattigdom är utbredd bland Sveriges pensionärer. Statistiken från SCB visar att allvarlig fattigdom är vanligare bland barn och bland utrikesfödda, säger hon.

Den låga nivån jämfört med andra EU-länder gäller både inrikes och utrikes födda äldre. Samtidigt är skillnaden mellan inrikes och utrikes fattiga större i Sverige än i många andra länder. Inrikes födda allvarligt fattiga äldre utgör 1,7 procent medan utrikesfödda äldre utgör 4,7 procent.

När det gäller den lägre graden av fattigdom är andelen fattiga betydligt högre för utrikesfödda jämfört med inrikes födda, 11,6 procent respektive 2,6 procent. För båda grupperna är det vanligast att sakna kontantmarginal, vilket betyder att inte klara av att betala en oförutsedd utgift på 13 000 kronor inom en månad. Näst vanligast är att inte ha råd med en veckas årlig semester hemifrån.

Utrikesfödda äldre som inte har så långt intjänande till den allmänna pensionen är en materiellt och socialt utsatt grupp i dagens Sverige eftersom det ekonomiska stöd de får är lägre än för den som har bott i Sverige hela sitt vuxna liv, poängterar Inger Johannisson.

Finns det anledning för gemene man att oroa sig för pensionen ekonomiskt?

– Den som arbetar heltid, har tjänstepension och har bott i Sverige hela sitt vuxna liv behöver inte bekymra sig för sin pension. Har du arbetat deltid, saknar tjänstepension i din anställning eller har bott i Sverige en kortare tid så kan det vara aktuellt att spara privat för att komplettera den allmänna pensionen. Att inte ha tjänstepension minskar den totala pensionen med cirka 25 procent, säger hon.