DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Chockbesked eller lättnadens suck för skolan?

15-åringars färdigheter i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Bild: Johan Hallnäs/TT

Utbildning (TT)

Det finns - så klart - inga världsmästerskap i elevers kunskaper, men Pisamätningarna har nästan fått den rollen.

På tisdag presenteras resultaten från den senaste omgången, och det är en nervös väntan för en del. Håller svensk skola måttet, eller blir det ett chockbesked?

Så många som 81 länder/regioner har deltagit i den senaste Pisa, som mäter 15-åringars färdigheter i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Det går alltså att se hur de svenska resultaten står sig i Norden, Europa och globalt, men det kanske viktigaste beskedet är hur svenska elevers kunskaper förändras över tid. Den informationen kan inte betyg ge, eftersom läroplaner och betygssystem skiftar. Det tenderar också att gå inflation i betyg.

Den unika information i Pisa ger är en av anledningarna till att Pisa får sådan uppmärksamhet. En annan är att inflytelserika OECD står bakom Pisa, och OECD drar sig varken för kritik eller rekommendationer. Inget land vill vara sämst i den klassen, så att politiker känner nervositet är ingen djärv gissning.

Extra stort i Sverige

– Pisa har nog fått en större betydelse i Sverige än i många andra länder, och jag skulle tro att man på utbildningsdepartementet är ganska nervösa, säger Anna Ekström, tidigare generaldirektör vid Skolverket och tidigare socialdemokratisk minister på just utbildningsdepartementet.

Men det är inte bara beslutsfattare som berörs. Anna Ekström har mött lärare som reagerat starkt på Pisaresultat.

– Dagarna efter att resultaten från Pisa 2012 hade presenterats mötte jag lärare som grät. Jag minns särskilt en fantastisk mattelärare som gick in och kollade matteresultaten i detalj. När han skärskådade siffrorna såg han att svenska elever faktiskt inte klarade matteproblem som en niondeklassare ska klara. Han tog det personligt. Jag träffade också andra lärare som blev förtvivlade när de såg hur eleverna hade svarat, säger Anna Ekström.

En örfil

Pisa 2012 är ytterligare en anledning till att mätningen fått sådan betydelse i Sverige. Från att Sverige klarade sig mer än väl i början av 2000-talet gick det utför, och resultaten 2012/13 sved som en örfil. Pisachocken ledde till att en kommission tillsattes och en lång rad åtgärder sattes in. Sverige har bit för bit kravlat sig upp och ingen vill se en ny dykning.

Men vad talar för att det skulle gå sämre igen?

Ett svar är pandemin. Svenska grundskolor stängde visserligen inte, men alla berördes mer eller mindre av sjukskrivningar och sjukfrånvaro. Skolverket har pekat på att distansundervisningen på gymnasiet särskilt påverkade matematikämnet – återstår att se om högstadiematten påverkades.

Ett annat svar är resultaten i andra internationella mätningar. Förra veckan presenterades ICCS, en test av åttondeklassares kunskaper om samhälle och demokrati. Sverige var visserligen näst bäst, men fick lägre poäng än i föregående ICCS. Skolverket konstaterade att det var de lägst presterande elevernas resultat som sjunkit.

Besviken generaldirektör

På liknande vis gav den internationella läsundersökningen Pirls ett oroande besked i våras. De svenska tioåringarnas resultat var sämre än i föregående Pirls, och andelen lässvaga tioåringar har vuxit till den högsta på hela 2000-talet.

Slutligen visade kunskapsmätningen Timss 2019, i matematik och naturvetenskap, inte på någon förbättring. I matematik hamnade Sverige under OECD-snittet, vilket väckte besvikelse hos Skolverkets generaldirektör:

– Det säger oss att vi bör vara fortsatt uppmärksamma på svenska elevers resultat i matematik. Matematik är inte den svenska skolans bästa gren, sade Peter Fredriksson när resultatet presenterades i december 2020.

Å andra sidan: Satsningen Matematiklyftet, med lärarfortbildning, hade positiv effekt, enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) december 2021. Satsningen hjälpte dock inte de svagaste eleverna.

OECD och Skolverket presenterar Pisaresultaten klockan 11.00 på tisdag.

Anna Lena Wallström/TT

Fakta

Pisa står för Programme for International Student Assessment.

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har det övergripande ansvaret för Pisamätningarna. Skolverket ansvarar för det svenska genomförandet och den svenska rapporten.

Pisa genomförs vart tredje år, och skulle ha genomförts 2021. På grund av pandemin sköts genomförandet upp till 2022. Resultatet från Pisa 2022 presenteras globalt och nationellt tisdag den 5 december.

Pisa mäter 15-åringars kunskaper och färdigheter på tre områden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I Pisa 2022 är matematik huvudämnet.

Eleverna som genomförde Pisa 2022 är födda 2006, så de flesta går nu andra året i gymnasiet.

Fakta

Våren 2021 riktade Riksrevisionen hård kritik mot Skolverket och regeringen för hur Pisamätningen 2018 hanterades. Kritiken gick ut på att Sverige hade exkluderat – i förväg plockat bort – en för hög andel elever, med risk för missvisande resultat.

Hård politisk debatt följde, där den dåvarande regeringen kritiserades för att försköna bilden av kunskapsläget. Såväl Skolverket som dåvarande utbildningsminister Anna Ekström (S) hävdade dock att regelverket följdes och att det övergripande resultatet i Pisa 2018 står sig.

Skolverket fick dock i uppgift att säkra ett högre deltagande i Pisa 2022.

Det nya målet är en svarsfrekvens på 90 procent, vilket är högre än OECD:s krav på 77 procent. Fler skolor måste därför ordna uppföljande prov, för att höja svarsfrekvensen nationellt.

Skolverket tar också kontakt med skolor före provtillfället, för att kontrollera på vilka grunder elever exkluderats.