SVERIGES ENTREPRENÖRER
Experter varnar: Trots rekord för företagandet – baksmällan kommer
Det startas fler företag än någonsin och den befarade konkursvågen har uteblivit. Det svenska entreprenörskapet verkar må bättre än någonsin. Men experter varnar för en kraftig baksmälla efter pandemin. ”Jag är mycket orolig för återhämtningen”, säger forskaren och professorn Karl Wennberg till TN.
Statistiken borde vara talande – nyföretagandet slår alla rekord och konkurserna är färre än väntat. Under pandemiåret 2020 startades 14 procent fler bolag än 2019 och utvecklingen fortsätter. Under januari–april i år ökade antalet nya företag med 5,7 procent jämfört med samma period förra året.
– Vi har aldrig sett en sådan kraftig ökning av nyföretagandet sedan vi började mätningarna. Det ligger på en extremt hög nivå. Hade någon frågat hur det skulle gå för nyföretagandet för ett år sedan när Sverige stängde ner hade jag svarat något helt annat, säger Harry Goldman, vd på NyföretagarCentrum Sverige, till Tidningen Näringslivet.
”Vi såg en kraftig uppgång av nyföretagandet hos unga och utlandsfödda”
NyföretagarCentrum uppger att det uppstod ett kraftigt tapp i nyföretagandet när pandemin bröt ut förra våren. Men i augusti vände trenden plötsligt uppåt.
– Då hade folk varit hemma korttidspermitterade eller varslade under sommaren, tänkt till om sin framtid och bestämt sig för att göra något annat. Vi såg samtidigt en kraftig uppgång av nyföretagandet hos unga och utlandsfödda. Många hade deltidsjobb och fanns i branscher som har drabbats hårt av pandemin. Den gruppen har startat företag av nödvändighet för att klara sin försörjning, säger Harry Goldman.
Statistiken visar att det framför allt är aktiebolag som har startats under pandemin. Under 2020 ökade antalet nystartade aktiebolag med 24 procent medan handels- och kommanditbolag minskade med 23 procent och antalet enskilda näringsidkare ökade med en procent. Per Thulin, som forskar om entreprenörskap vid KTH och Entreprenörskapsforum, menar att en förklaring kan vara att det den 1 januari 2020 blev billigare att dra igång ett aktiebolag när kravet på aktiekapitalet sänktes från 50 000 kronor till 25 000.
– 50 000 kronor är mycket pengar för många människor. Jag tror en del av de nystartade aktiebolagen kom till tack vare den reformen, säger han.
Den typ av bolag som har ökat absolut mest bland de nystartade företagen är e-handelsbolag. Det har också tillkommit många nya företag inom bygg- och anläggning, heminredning, hantverk och konsultbolag av olika slag.
Den ekonomiska utvecklingen under pandemin har på alla plan överraskat experter världen över och den samlade bedömningen är att det har varit omöjligt att förutspå vad som skulle hända. Till och med den befarade konkursvågen bland svenska företag har uteblivit. Enligt en sammanställning av Ekonomifakta gick ungefär lika många företag i konkurs 2020 som 2019 och i april minskade konkurserna med 51 procent jämfört med april 2020.
Kan dölja en dyster verklighet
Men experterna poängterar samtidigt att verkligheten bakom statistiken för nyföretagandet och konkurserna kan dölja en mer dyster verklighet.
– Det råder en väldigt splittrad bild av det svenska entreprenörskapet just nu. Siffrorna tyder på ett starkt klassiskt nyföretagande men vi kan inte se att det faktiskt har blivit fler företagare i Sverige. Tittar vi på SCB:s arbetskraftsundersökning kan vi inte se att fler har fått sin huvudsakliga sysselsättning och försörjning från företagande. Min hypotes är att mycket beror på att det har dragits igång hobbyföretagande i mindre skala när människor har permitterats. Men förhoppningsvis kan utvecklingen leda till att det blir heltidsföretagande på sikt, säger Johan Kreicbergs, ekonom vid Svenskt Näringsliv, till TN.
”Det startas företag för att folk är arbetslösa men det är oftast inte de bästa företagen”
Entreprenörskapsforskaren och professorn Karl Wennberg är också inne på att siffrorna inte nödvändigtvis behöver spegla faktiskt företagande. Han menar att om man vill analysera företagande ska andra faktorer vägas in, till exempel hur många nya företag som anställer människor och hur många som verkligen vill växa och lansera nya produkter och tjänster.
– Det vi vet inom forskningen är att när ekonomin går bra startas fler företag än när den går dåligt. Klart att det startas företag för att folk är arbetslösa, men det är oftast inte de bästa företagen. Det är också irrelevant att titta på korta horisonter som ett år till annat. Det är långa mönster som spelar roll, säger Karl Wennberg.
Förklaringen till den uteblivna ekonomiska kollapsen uppges vara att de statliga krispaketen har lyckats dämpa de värsta svängningarna i konjunkturen.
– Vi ser inte en normal lågkonjunktur som har uppstått på grund av ett efterfrågetapp utan det här handlar om en så kallad ”utbyggd chock”. Vissa branscher har i princip fått näringsförbud under pandemin. Om samhället inte gjorde något skulle många av dessa bolag gå i konkurs. Nästan alla ekonomer tycker att krisstöden är nödvändiga i det här läget, säger Karl Wennberg.
När den pågående vaccineringen runt om i världen löper på ser många ljuset i tunneln och att en återgång till ett normaltillstånd kan vara på gång. Men experter varnar för att återstarten kan bli smärtsam. Karl Wennberg liknar situationen vid covid 19-sjukdomen där ekonomin ligger i respirator och hålls vid liv med konstgjord andning.
– En patient räddas till livet men kräver lång rehabilitering efteråt. Det är samma sak med bolagen som har fått en massa stödmiljarder. Det är bra att samhället kliver in och räddar bolagen men problemet är att företagen blir förstelnade i sin verksamhet. Det är heller inte bara att kicka igång verksamheten igen efter ett sådant här långt avbrott. Det är lätt att glömma att stödåtgärderna kan få långsiktiga negativa konsekvenser för samhällsekonomin och näringslivet. Jag är därför mycket orolig för återhämtningen, säger Karl Wennberg.
”Bättre att skapa generella förenklingar för företagen”
Per Thulin håller med och menar att det finns en uppenbar risk att samhället av välvilja underminerar processen som kallas ”kreativ förstörelse”. Uttrycket betyder att icke livskraftiga bolag går omkull och frigör kapital och arbetskraft som nya innovativa bolag har bättre användning för.
– Sätter man in för stora stödpaket kan det förstöra den processen. Risken finns att vi på kort sikt håller företag vid liv som inte borde klara av konkurrensen. På lång sikt hämmar det vår långsiktiga tillväxt, eftersom vi går miste om innovativa företag som skulle kunna konkurrera på världsmarknaden. Det är inte en långsiktigt hållbar lösning att subventionera företag. Det är mycket bättre att istället skapa generella förenklingar för företagen, säger Per Thulin.
Johan Kreicbergs är inte så orolig för att krispaketen leder till att de naturliga marknadskrafterna sätts ur spel på sikt. Han menar att det finns en naturlig slutpunkt för stödåtgärderna – när restriktionerna tas bort försvinner också stöden.
– Ytterst handlar det om att rädda företagen från att gå i konkurs och undvika att människor hamnar i arbetslöshet. I och med att vi har räddat bolagen kan vi också snabbt få fart på arbetsmarknaden efter pandemin. Den dagen restriktionerna hävs måste vi se över om det behövs andra insatser. Det är möjligt att det kan behövas hjälp med återstarten i form av lånefinansiering för att bolagen har urholkade balansräkningar, säger Johan Kreicbergs.
Karl Wennberg understryker att de akuta stödåtgärderna under pandemin bara är en del av de stöd svenska företag kan söka. Det finns en rad andra bidrag som grundar sig i politiska mål, till exempel klimatomställning och ökad digitalisering, som svenska företag kan ta del av.
– Detta kan vara kontraproduktivt. Om staten går in och säger att du som företagare får gratis stöd, då kommer du att tycka att det är jätteskönt och slipper jaga kunder. Företagen kan helt enkelt bli lite lata. Risken är att det inte blir samma naturliga produktivitetsförbättring som annars hade uppstått, säger han.
Konkurser kan ta fart
Harry Goldman befarar att konkurserna kommer att ta fart när krisstöden dras in. Även om anstånd med betalningar har getts blir det svårt för många företag att ta igen så stora tapp. De har inte mycket ekonomiska reserver kvar.
– Allt kommer inte startas upp på en gång. Det tar tid att få in en order och innan pengarna landar på kontot. De nyare företagen är mer känsliga och vi kommer därför att få se fler konkurser bland dessa. Allt kommer heller inte att återgå till det normala som fanns före pandemin, säger Harry Goldman.
NyföretagarCentrum menar att Sverige lider av ett för lågt nyföretagande i grunden. Trots att varannan svensk vill starta ett företag är det bara 0,7 procent som årligen verkligen gör det.
– Magdalena Andersson borde förstå att satsningar på företagande är det som ger nya skatteintäkter, driver utvecklingen och ökar välfärden. Nyföretagandet glömdes bort i stödpaketen och många enskilda firmor fick inte heller riktigt del av stöden. Det är något att ta med sig till nästa gång. Politikerna måste förstå att de nya och små företagen är lika viktiga för de är morgondagens stora företag, säger Harry Goldman.
Nyföretagarcentrum: Nyregistrerade företag
