DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Inspirationsdagarna: ”Utan företagen finns ingen livskraft”

Gävle har hittat ett sätt att hjälpa företagen ur kompetenskrisen. ”Vi måste hitta sätt att få skolorna och näringslivet att samarbeta för att eleverna ska få en större överblick över vilka alternativ som finns”, sa Ulrika Larsson, praktikansvarig i Gävle kommun, under Inspirationsdagarna 2023.

I november genomfördes inspirationsdagarna 2023, tre träffar i Göteborg, Hässleholm och Stockholm arrangerade av Svenskt Näringsliv, där kommunpolitiker och tjänstemän från hela landet fick chans att utbyta erfarenheter och lära sig av varandra.

Under den sista träffen i Stockholm berättade två erfarna kommunpolitiker, Erik Langby, som var kommunstyrelsens ordförande (KSO) i Nacka kommun från 1983 till 2012, och Ewa Lindstrand, KSO i Timrå kommun 2002–2019, om varför arbetet med det lokala företagsklimatet är så viktigt.

– Det är helt grundläggande för att kommunens invånare ska ha chans att få ett bra arbete. Det finns också en helt annan service i en kommun med ett livaktigt näringsliv, säger Erik Langby.

– Utan företag har inte kommunen någon livskraft. Det är oerhört viktigt för en kommun ska kunna verka och leva att det finns företag. Därför är det viktigt att kunna skapa ett bra arbete tillsammans med företagen, och att kommunerna skapar bästa möjliga service. Det är helt avgörande, säger Ewa Lindstrand.

Systematiskt förbättringsarbete

Så hur gör man för att systematiskt förbättra företagsklimatet?

Daniel Broman, stadsdirektör i Lidingö kommun sedan 2019, menar att det är viktigt att förstå hur företagen upplever sin vardag för att förstå vilka insatser som är mest effektiva.

– Vi skickar ut Svenskt Näringslivs enkät Lokalt Företagsklimat till samtliga företag i kommunen, men också till alla medborgare för att få in så mycket information som möjligt, säger han på konferensen.

– Vi har också referensgrupper där representanter från näringslivet träffar oss i kommunen för att diskutera aktuella frågor.

En upptäckt som kommunen gjorde efter en företagarmässa, där de frågade företagen om hur de ville ha kontakt med kommunen, var att näringslivet efterfrågade större tillgänglighet via mejl och telefon än möten.

– Tack vare att vi fick in synpunkterna från näringslivet kunde vi prioritera om resurserna från att ha ett kvällsöppet fysiskt kansli till att satsa mer på digital närvaro i stället, vilket företagen föredrog, säger Daniel Broman.

Samverkan för att lösa kompetensbristen

En av kommunernas stora utmaningar kommande år är kompetensbristen. Tillgången på kompetens är en av parametrarna som varje år får sämst snittbetyg från företagen i Lokalt Företagsklimat, ett snittbetyg på 2,75 på en femgradig skala.

För att ta sig an problemet har Gävle kommun sedan 2011 anordnat Trossen, ett samverkansprojekt mellan näringslivet och skolan i kommunen. Samarbetet innebär att lokala företag får komma och berätta för åttonde-och niondeklassare i kommunen om vad de gör. Det ges också möjlighet att arrangera företagsbesök.

Ulrika Larsson är praktikansvarig i Gävle kommun. Hon menar att projektet gynnar både företagen och eleverna.

– Vi måste hitta sätt att få skolorna och näringslivet att samarbeta för att eleverna ska få en större överblick över vilka alternativ som finns, säger hon.

– Trossen är ett komplement till praon för att få höra på och träffa ett företag utan att man själv syns och står i centrum. Det är det finaste med trossen, att få upp ögonen hos elever som inte annars hade fått den möjligheten.

Ulrika Larsson tror att det är nödvändigt att visa eleverna vilka möjligheter det finns i arbetslivet, och därmed visa att det finns fler alternativ än att läsa sam eller natur på gymnasiet.

– Det är också ett sätt för företagen att visa upp sin verksamhet och säkra upp sin långsiktiga kompetensförsörjning, säger hon.