ELKRISEN

Industrijätten om elkrisen: "Förvärrats mycket snabbare än vi trodde"

Borealis vd Anders Fröberg Bild: Thomas Johansson/TT

Han larmade redan för två år sedan – men då var det få som lyssnade. ”Läget som vi är i nu kommer bara att förvärras”, säger Anders Fröberg, vd för Borealis i Sverige, med 950 anställda och en omsättning på runt 10 miljarder.

– När man ska ta fram investeringskalkylen uppstår frågan: ”Finns det tillgång på el?”. Om svaret inte är ett klart och tydligt ja är det svårt att få igenom investeringar.

Det säger Anders Fröberg, vd för Borealis Sverige AB. För två år sedan var han en av de första som luftade en oro kring elförsörjningen. ”Hade vi kunnat få ner ström från norr när det krisar hade det varit bra”, sa han då.

– Vi såg redan då att det fanns stora utmaningar med elförsörjningen, bland annat med leveranssäkerheten. Nu börjar vi se konkreta exempel på hur företag lider av för höga elpriser, att de inte kan bygga ut sina verksamheter och vi ser investeringar som inte blir av. Läget har förvärrats mycket snabbare än vi trodde då. Men det som har ändrats de senaste två åren är att fler börjar få upp ögonen för situationen.

”Läget som vi är i nu kommer bara att förvärras”

Borealis i Stenungssund har cirka 950 anställda och en omsättning på runt 10 miljarder kronor i Sverige. Företaget är en av de ledande leverantörerna av lösningar för polyolefiner, baskemikalier och konstgödsel. Borealis har varit aktiva i Stenungssund sedan 1960 och är nu en del av Sveriges största kemikluster. Kemiföretagen i Stenungssund är tillsammans en av Sveriges största energianvändare och driver projektet Hållbar Kemi 2020.

– Vårt samarbete har redan resulterat i ett mer effektivt material- och resursutnyttjande, där det ena företagets restprodukt blir det andra företagets råvara. Vi arbetar också med förnybara råvaror, återvinning och energieffektiviseringar för att minska våra CO2 utsläpp, säger Anders Fröberg.

Borealis vd Anders Fröberg. Bild: ADAM IHSE / TT

Men klimatomställningen hotas av elkrisen och när efterfrågan på el kommer att öka kan läget snabbt förvärras, konstaterar han. Bara LKAB:s nya klimatsatsning kräver mer än 50 TWh el, vilket en tredjedel av dagens elproduktion.

– Elbehovet kommer att öka framöver när industrin ska ställa om och även transportsektorn ska elektrifieras. Läget som vi är i nu kommer alltså bara att förvärras. Vi vill ställa om och göra det så snabbt som möjligt, men då behövs det el.

Ett land som nu skiftar sin elproduktion till förnybara och hållbara energikällor är Tyskland. Och när elnäten ska byggas ut för att transportera el från gröna energikällor i norra delen av Tyskland till industrier i södra delarna av landet är en av nycklarna Borealis plastmaterial, berättar Anders Fröberg.

– Det plastmaterial för kabelisolering som vi tillverkar i Stenungssund möjliggör leveranssäkerheten över långa sträckor med minimala energiförluster. En av de stora utmaningarna just nu är överföringskapaciteten i elnäten. Jag tycker att vi borde lära oss av Tyskland i det här avseendet som satsar på ordentlig överföringskapacitet och samtidigt öka takten i nätutbyggnaden dramatiskt.

”Idag ser vi höga priser i syd där det är stor förbrukning och låga priser i norr”

Sverige delades 2011 upp i fyra olika elområden och vilket pris man betalar för elen skiljer sig beroende på vilket elområde man är verksam inom. I tio år har företag som är verksamma i elprisområde 4, betalat mycket mer för elen än övriga Sverige. Men läget är inte mycket bättre i elområde 3 där Borealis har sin verksamhet.

– Det är lite bättre än läget i elområde 4 men det är fortfarande väldigt illa. I vissa stunder kan priset vara 4 öre/kWh i elområde 1 och 2, 40 i elområde 3 och 48 i elområde 4. Så även om vi inte har det värst så märker även vi av att det är rejäla prisskillnader. Idag ser vi höga priser i syd där det är stor förbrukning och låga priser i norr, där tillverkningen av grön el sker.

”Vi behöver se handlingskraft nu - inte om ett år eller två år”

Han menar att det finns flera saker som politiken måste ta tag i.

– Man måste framförallt öka takten. Vi behöver bygga ut och göra elsystemet robust, bland annat med mer planerbar el. Elen behöver vara billig för att konkurrera ut fossila bränslen. Vi måste även korta ned tillståndsprocesserna.

Dessutom måste elsystemet bli mer proaktivt, konstaterar han.

– Vi behöver ha en bättre dialog och planering för att förstå var framtida behov finns och man behöver matcha bolagens investeringstider. Dessutom behöver vi se över hur vi kan få till en tillförlitlig elproduktion i de södra delarna av Sverige, säger han och fortsätter:

– Vi behöver se handlingskraft nu - inte om ett år eller två – läget är akut nu.

Handelskammaren: Elbristen måste lösas nu