DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Massiv kritik mot regeringen: ”Fördubblar sjuklönekostnaderna”

Kritiken mot regeringens förslag att avskaffa skyddet för höga sjuklönekostnader är massiv. Det kallas drastiskt, skadligt, illa berett, och kommer att slå brett. ”De vet uppenbarligen inte hur små företag har det”, säger Torbjörn Granevärn på Visita till TN.

Den 15 december var sista dagen för remissvar på regeringens förslag att fasa ut ersättningen för höga sjuklönekostnader. Många av remissinstanserna är kritiska både till hur det motiveras och vad det skulle kunna leda till.

En av alla remissinstanser som avstyrker förslaget är LO som bedömer att ”det förslag som presenterats inte är tillräckligt genomlyst och välbalanserat och i allt för hög grad riskerar att leda till ökad selektion i arbetskraften samt högre sjuknärvaro. Dessutom riskerar det att drabba anställda hos små arbetsgivare orimligt hårt”.

LO ser positivt på att regeringen vill stärka drivkrafterna att motverka ohälsa och återgång i arbete som riktas mot arbetsgivarna. Men Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO som har skrivit remissen, menar att förslaget som nu ligger på bordet är fel väg att gå.

”Inte analyserats tillräckligt”

LO efterfrågar ett samlat grepp som sätter ersättningen för höga sjuklönekostnader i relation till det allmänna och särskilda högkostnadsskyddet, med koppling till frånvaron och karensreglerna.

– Regeringen bör göra en bredare översyn där mer vägs in, och inte bara bryta ut en del som det här förslaget gör. Det är viktigt att det inte särskilt hårt drabbar små arbetsgivare och anställda hos småföretag, säger han till TN.

De negativa effekterna av förslaget har inte analyserats tillräckligt och kan därför slå fel, menar LO.

– Arbetsgivare vill naturligtvis minska sina kostnader så mycket som möjligt. När skyddet tas bort är risken stor att särskilt mindre företag börjar fråga om friskhetsintyg eller om den arbetssökandes sjukdomshistoria, för att minimera risken för höga sjuklönekostnader, säger Kjell Rautio.

Även Regelrådet pekar i sitt remissvar på förslaget inte uppfyller förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.

Bland annat skriver rådet att ”förslagets påverkan på företagens verksamhet kan vara alltför förenklad och i alla händelser brister i tydlighet” och att ”påverkan på konkurrensförhållanden och särskild hänsyn till små företag har blivit beskrivna på ett alltför otydligt sätt”.

”Risk för ökad selektering”

Arbetsgivarverket ställer sig tveksamt till att ta bort ersättningen och skriver att arbetsgivare redan med dagens regler har ”starka ekonomiska drivkrafter att förebygga sjukfrånvaro och vidta åtgärder för att förkorta sjukfallen och återföra personer i arbete”.

”Om förslaget genomförs kommer särskilt arbetsgivare med få anställda, och därmed även mindre myndigheter, att drabbas av utökade kostnader som är svåra att förutse”, enligt Arbetsgivarverket.

Verket bedömer också att förslaget riskerar att bidra till ökad selektering på arbetsmarknaden, eftersom det finns ”en risk att särskilt mindre arbetsgivare utanför den statliga sektorn riskerar att bli mer tveksamma till att anställa personer med omfattande sjukdomshistorik”.

Torbjörn Granevärn, förhandlingschef på besöksnäringens bransch- och arbetsgivarorganisation Visita, som också har lämnat in ett remissvar, håller med.

– Det är ett hårt slag mot de mindre företagen och en synnerligen dålig tajming med hänsyn till det ekonomiska läget. Vi saknar dessutom en riktig analys av konsekvenserna, säger han.

”Att straffa företagen genom att ta bort högkostnadsskyddet är inte rimligt.”

Analysen bakom regeringens argument, att incitamenten för bolag att lägga ännu mer resurser på arbetsmiljö och liknande skulle öka om skyddet tas bort, är direkt felaktig eftersom incitamenten redan finns, konstaterar Torbjörn Granevärn.

– Arbetsmiljöansvaret är i högsta grad närvarande i dagsläget och det är något som branschen jobbar med i hög utsträckning. Det är ett tungt ansvar att stå för de 14 första sjukdagarna. Att straffa företagen genom att ta bort högkostnadsskyddet är inte rimligt.

Dessutom är företagen i besöksnäringen just nu ekonomiskt sköra. Situationen är ansträngd efter pandemin då många anställda tvingades lämna branschen, och högkostnadsskyddet är en del av ett skyddsnät för att mindre företag ska våga anställa personal, poängterar Torbjörn Granevärn.

– Tajmningen är sällsynt dålig. Branschen behöver bygga upp kompetensen igen men med det här förslaget blir arbetsgivare i stället mer försiktiga att anställa. Arbetsmiljömässigt gör det här initiativet heller ingen skillnad.

Vad är mest upprörande med förslaget?

– Jag tror att det är att effekten bagatelliseras. Att regeringen avskaffar ett skydd mot den här typen av oförutsedda händelser enbart med motivet att det i de flesta fall inte är avgörande för företagets existens – det är på gränsen till löjeväckande, säger Torbjörn Granevärn.

”Regeringens resonemang är platt och grovt förenklat. De vet uppenbarligen inte hur små företag har det.”

Besöksnäringen består av många små företag och just de har ofta dålig likviditet och små resurser i övrigt för att hantera oväntade kostnadsökningar. Den höga personaltätheten är generellt förenad med stora kostnader.

Små företag har generellt sett lägre sjukfrånvaro men högkostnadsskyddet, i de fall företaget ändå drabbas av höga sjuklönekostnader, har ofta stor betydelse.

– Regeringens resonemang är platt och grovt förenklat. De vet uppenbarligen inte hur små företag har det eftersom skyddet benämns som ”marginellt”. Motiven som gällde när skyddet infördes gäller i allra högsta grad fortfarande.

Torbjörn Granevärn pekar också på att mindre företag generellt har lägre sjukfrånvaro.

– De har helt enkelt inte råd med annat än att prestera i termer av arbetsmiljö och se till att folk mår bra för att kunna prestera.

Småföretagarna Riksförbund avstyrker också, och konstaterar att förslaget, om det går igenom, skulle bli ”synnerligen hämmande för framför allt småföretagarnas vilja att expandera sina verksamheter och anställa fler”.

Remissvaret hänvisar också till Riksrevisionens bedömning att ”myndigheterna inte har utnyttjat sina möjligheter till samverkan i tillräcklig utsträckning på ett sätt som bidrar till att minimera de felaktiga utbetalningarna”.

”Att enbart beskylla mindre arbetsgivare för fusk och fel är således direkt felaktigt”, skriver Småföretagarna.

Sammanfattningsvis anser Småföretagarnas Riksförbund inte att ”förslaget är tillräckligt utrett och att skälen för ett avskaffade inte väger över, det känns mer som att regeringen vill göra en besparing och motiverar det med skäl som inte föreligger”.

Sjuklöneansvar hinder för små företag

Även Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, vänder sig emot regeringens argument att det behövs fler incitament för arbetsgivarna att minska sjukfrånvaron.

– Företagen har starka incitament och bär redan höga kostnader för sjukfrånvaro, säger hon.

Det handlar inte bara om sjuklönekostnaderna, utan också om kostnader för produktionsbortfall, försenade leveranser och vikarier.

– Mindre företag är särskilt känsliga för den här risken. De små företagen uppger också återkommande i undersökningar att sjuklöneansvaret utgör hinder för dem att växa och anställa.

Sjuklöneansvaret kan bidra till insatser och motverka överutnyttjande, men det bygger samtidigt på att det finns ett högkostnadsskydd som värnar de små och medelstora företagen som är särskilt sårbara för oförutsedda höga sjuklönekostnader, påpekar Catharina Bäck.

Dessutom har små företag betydligt lägre sjukfrånvaro än större arbetsgivare, och allra högst har offentliga arbetsgivare i kommuner och regioner.

– Avskaffas sjuklöneskyddet fördubblas sjuklönekostnaderna för de minsta företagen. Det kommer göra att företagen blir försiktiga med att anställa, inte minst personer med ohälsa i bagaget eller med funktionsnedsättning.

Drastiskt förslag att slopa

Ett annat argument som regeringen framhåller är att den automatiska hanteringen av ersättningen, som minskar administrationen hos både myndigheter och företagen, innebär en ökad risk för felaktiga utbetalningar.

Men Försäkringskassans beräkningar visar att andelen felaktiga utbetalningar varken har ökat eller är anmärkningsvärt höga jämfört med andra ersättningar.

– Felaktiga utbetalningar ska självklart bekämpas, men det bör i första hand göras genom bättre kontroller.

Att avskaffa sjuklöneskyddet utan att överväga alternativ är drastiskt, särskilt med tanke på att Riksrevisionen och andra har lämnat förslag på åtgärder för att komma till rätta med felaktiga utbetalningar, menar Catharina Bäck.

– Förslaget är verkligen skadligt och illa utrett. Anser regeringen att systemet har brister, bör det utvecklas och reformeras i stället för att helt avskaffa sjuklöneskyddet. Det finns goda möjligheter att komma till rätta med slarvfel och felaktiga utbetalningar.

Alternativa idéer finns

Svenskt Näringsliv har tagit fram förslag om hur sjuklöneskyddet kan utvecklas i stället för att avvecklas, och förslaget har lämnats till socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Inom ramen för systemet går det att utveckla sjuklöneskyddet med fokus på att särskilt skydda de mindre företagen mot höga och oförutsebara sjuklönekostnader. Samtidigt kan åtgärder vidtas för att minska risken för felaktiga utbetalningar och budgetbesparing nås, konstaterar Catharina Bäck.

– Regeringen bör ta till sig kritiken, göra om och göra rätt.