KRIGET I UKRAINA
Professor: Så kan vi försvaga Ryssland – och hjälpa Ukraina
Den ukrainska ekonomin går överraskande bra, men om väst konfiskerar den ryska centralbanksreserven skulle läget förbättras avsevärt. Det menar Rysslandsspecialisten Anders Åslund. ”Det är oacceptabelt att man inte ger de pengarna till Ukraina”, säger han till TN.
Dramatiken var stor under EU-toppmötet i mitten av december. Ledarna för samtliga unionens medlemsländer förhandlade i timmar om en utökad långtidsbudget som skulle ge Ukraina stöd ända till 2027. Men Ungerns premiärminister Viktor Orbán la in sitt veto och stoppade processen. Nya tag ska tas vid ett extrainsatt möte den 1 februari nästa år.
– Förhoppningen är att alla ska kunna ställa sig bakom en överenskommelse. Det är ambitionen. Om det visar sig omöjligt då är det 26 länder som uttryckt sin gemensamma vilja till ett långsiktigt stöd till Ukraina. Då får vi helt enkelt titta på andra metoder, säger statsminister Ulf Kristersson (M) till TT.
Anders Åslund, Rysslands- och Östeuropaanalytiker och adjungerad professor vid Georgetown i Washington, beklagar djupt Ungerns agerande. Inte heller från sin amerikanska horisont ser han särskilt ljust på politikernas agerande. I kongressen har republikanerna krävt hårdare gränspolitik för att gå med på fortsatt stöd till Ukraina.
– Halva republikanska partiet följer Trumps varje ord, säger Anders Åslund när Tidningen Näringslivet möter honom i Washington.
”Allt är förbluffande normalt.”
Trots det dystra läget menar Anders Åslund att Ukrainas ekonomi har klarat sig överraskande väl under de snart två år som har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av landet.
– Jag har varit i Ukraina tre gånger sedan kriget bröt ut och det som förvånar mig mest är att allt är förbluffande normalt. Jag var i Kiev i september förra året och då var det få människor och få bilar ute. Nu är det normal trafik och fullt med folk. Restauranger och butiker håller öppet. Elektricitet, telekommunikation och internet fungerar. Det är märkligt att ett land i krig vare sig har ransonering eller priskontroll, säger han.
Han fortsätter:
– Inflationen gick upp till 27 procent i slutet av förra året, men är nu nere i fem procent. Det visar på mycket god finans- och penningpolitik. Banksystemet fungerar väl och har stora vinster. Dessutom har man en relativt fri växelkurs, med vissa begränsningar.
En av anledningarna till det förhållandevis goda läget är, utöver stödet från väst, att frakten över Svarta havet fungerar igen.
– Ukraina exporterar sex miljoner ton på en månad. Det är inte de normala nivåerna, men nära nog. Man har lyckats slå ut halva Svarta havsflottan och ryssarna har dragit tillbaka till östra delen av Svarta havet. Därför kan Ukrainas kommersiella fartyg gå längst med kusterna. Mer än 200 skepp har passerat sen september, säger Anders Åslund.
Uppmaningen: Ge frysta ryska pengar till Ukraina
Att Ukraina får exportera fritt till EU och ges permanent tillträde till den gemensamma marknaden är viktiga åtgärder för att hjälpa det krigsdrabbade landet, men det finns en sten som borde lyftas för att ändra läget radikalt, enligt Anders Åslund.
Förra året antog FN:s generalförsamling en resolution som gör gällande att Ryssland ska hållas ansvarigt för de brott som Ukraina har utsatts för ”inklusive att ge ersättning för skadan, inklusive eventuell skada, som orsakats av sådana handlingar”. G7 har frusit närmare 300 miljarder dollar av de reserver som den ryska centralbankens hade i väst. Ge dessa pengar till Ukraina, uppmanar Anders Åslund.
– Då klarar man finansieringen och budgetstödet. Detta borde vara den centrala frågan, men väldigt få bryr sig. Det är oacceptabelt att man inte ger pengarna till Ukraina och det finns inget ordentligt argument mot det, bara brist på tänkande, säger han.
