DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

”Skolan har blivit barnsligare”

Samhället beter sig idag som en överbeskyddande förälder när det kommer till skolan. Det måste bli slut på det, anser krönikören Inger Enkvist.

Det finns många sätt att beskriva det som har hänt med svensk utbildning sedan 1962, när grundskolan infördes, men ett är att säga att skolan har blivit barnsligare. Det som infördes som en jämlikhetsreform skulle kunna ha inneburit att man bestämde sig för att lyfta alla, vilket är vad Estland eller Singapore gör, men i stället har man minskat förväntningarna på alla, dvs. förbarnsligat alla. I stället för förbarnsligande kunde man tala om kravlöshet eller snällism, men i vilket fall är det ett svek mot eleverna. Införandet av grundskolan blev inledningen till att elever flyttas från årskurs till årskurs oavsett inlärning. Skattebetalarna har sedan dess ständigt tillfört mer pengar samtidigt som resultatet går ner exempelvis i de senaste PISA-mätningarna. Pandemi och invandring förklarar en del men inte allt.

”Detta betydde automatiskt att ämneskunskaper nedvärderades.”

Före 1960- och 1970-talen kan man säga att skolan levde vid sidan av övriga samhället. Skolan undervisade och mätte kunskap. Lärare var auktoriteter, och de problem som lärare mötte hade att göra med elevers bristande mognad. Runt 1960 började politiker använda skolan till social ingenjörskonst. Skolan fick uppdraget att sätta jämlikhet före kunskap, oavsett att skolans organisation alltid byggt på inlärning och gott uppförande. Nu skulle elever som inte ansträngde sig ändå flyttas till högre klass liksom elever som uppförde sig illa. Detta betydde automatiskt att ämneskunskaper nedvärderades, eftersom det inte längre var kunskaperna som avgjorde om eleven skulle återfinnas i en viss klass eller inte.

Det reducerade ämnesinnehållet betydde att lärare fick elever som kunde allt mindre, dvs intellektuellt barnsligare elever. Dessutom innehöll läroplanerna mindre ämneskunskap, dvs var barnsligare. Lärarna fick också elever som inte respekterade uppföranderegler, vilket kan betecknas som barnsligt. Elever fick allt fler rättigheter och så småningom också den att anmäla lärare till Skolinspektionen.

I december 2023 kom de senaste PISA-resultaten som visar en nedgång i läsförståelse, matematik och naturvetenskap hos 15-åriga elever. 25 procent av eleverna har mycket låg nivå och bara drygt 10 procent har hög. Det här är dåliga nyheter. Om Sverige vill behålla en god ekonomisk nivå måste det blir slut på infantiliseringen.

”Det är inte mer pengar skolan behöver utan bättre organisation.”

Observera att vi inte nödvändigtvis behöver fler lektioner utan framför allt bättre: bättre ordning, bättre tidsanvändning och bättre undervisning. Vi måste bryta med snällismen som överser med att elever inte anstränger sig och inte uppför sig väl. Det är inte mer pengar skolan behöver utan bättre organisation, bättre målbeskrivning och bättre resultatkontroll. Samhället beter sig idag som en överbeskyddande förälder. Det måste bli slut på det.

Det första är att skriva in föräldrarnas ansvar i alla skoldokument. Föräldrar ska ha plikt att se till att elever kommer förberedda till skolan både när det gäller att passa tider och uppföra sig väl och när det gäller inlärningen.

Från förskolan och uppåt måste skolhuvudmän anställa lärare som är goda språkliga modeller. Skolan är den stora möjligheten att komma in i språket och därmed i samhället. Det kan vara svårt att hitta tillräckligt många bra tillräckligt lärare, men det måste lyckas.

Skolor får inte släppa vidare elever från lågstadiet och ännu mindre från mellanstadiet som inte har god läsförmåga och god allmänbildning. Utan de förmågorna kan eleven inte att förstå undervisningen på högstadiet, dvs både eleven och undervisningen förbarnsligas.

”Den förbarnsligade grundskole- och gymnasieutbildningen leder direkt till barnsligare högskolestuderande.”

På högstadiet syns följden av försummelser på lägre stadier. Nu vet vi att vi har en fjärdedel mycket svaga elever och få högpresterande. Eleverna har uppenbarligen olika behov och måste få en undervisning anpassad till deras nivå, dvs. högstadiet måste organiseras med val av inriktning eller nivågruppering.

Fast yrkesprogrammen ligger närmast arbetslivet men ser man i yrkesutbildning inte sällan elever som beter sig barnsligt, kommer för sent och vägrar att läsa läxor. Ansvarskänsla borde genomsyra yrkesutbildning.

Elever på studieförberedande program måste ha med sig från högstadiet allmänbildning, god läsfärdighet och goda studievanor. De ska kunna läsa längre texter och skriva begriplig och sammanhängande text på korrekt svenska anpassad för olika sammanhang. Så är det tyvärr inte idag. Vi bör ha en studentexamen vid slutet av gymnasiets årskurs tre för att visa att skolan menar allvar.

Den förbarnsligade grundskole- och gymnasieutbildningen leder direkt till barnsligare högskolestuderande. Vi har nu högskolestuderande som vägrar läsa böcker. Rätt åtgärd är inte stöd på universitetsnivå utan att unga vänjer sig vid krav redan i grundskola och gymnasium.

Sverige har sett häpnadsväckande förändringar på kort tid på områden som energi, försvar och migration. Kan det bli förändringar också i utbildningssektorn?